86 resultados para P. Stolpes låne-bibliothek i Helsingfors.

em Dalarna University College Electronic Archive


Relevância:

100.00% 100.00%

Publicador:

Resumo:

Att använda datorer i matematikundervisningen kan huvudsakligen ha tvÃ¥ olika syften. Antingen kan syftet vara att eleverna ska lära sig använda datorer och tekniska hjälpmedel (vilket ingÃ¥r i flera av gymnasieskolans kursplaner) eller sÃ¥ används datorer och tekniska hjälpmedel som ett hjälpmedel i själva undervisningen sÃ¥ att eleverna kan lära sig matematiken ¥ ett bättre sätt. Den senare aspekten har undersökts i detta arbete. Fem lärare har berättat hur de tar datorn till hjälp för att eleverna skall ta till sig matematiken ¥ ett bättre och effektivare sätt och tvÃ¥ olika användningssätt har här kunnat identifieras. Det första sättet är att läraren använder datorn som ett hjälpmedel vid genomgÃ¥ngar, dÃ¥ läraren använder datorn och eleverna tittar ¥ en storbild och ser vad läraren gör, som en föredrags-hÃ¥llare använder en overhead eller PowerPoint. Alla intervjuade lärarna använder datorn ¥ det sät-tet. Ett par lärare har ocksÃ¥ erfarenhet av att lÃ¥ta eleverna själva laborera eller lösa uppgifter vid da-torn, vilket är det andra identifierade arbetssättet.Alla lärarna tycker att datorn har berikat deras genomgÃ¥ngar och gjort genomgÃ¥ngarna bÃ¥de bättre och effektivare. Det ger läraren möjligheter att visa fler exempel och rörliga bilder. Eleverna förstÃ¥r genomgÃ¥ngarna bättre och snabbare och därmed frigörs tid till elevaktivt arbete. Det andra arbets-sättet, när eleverna själva använder datorn, är inte prövat av alla intervjuade lärare men ¥ sikt vill de öka elevernas aktiva arbete vid datorerna i form av laborationer eller uppgifter att lösa med hjälp av datorn.Det datorprogram som det visar sig att samtliga fem intervjuade lärare använder regelbundet är GeoGebra men även andra program används.Gemensamt för de intervjuade lärarna är deras entusiasm och positiva inställning till datoranvändan-det och deras iver och intresse att förbättra det ytterligare genom att hitta, eller att själv konstruera, ännu bättre program och applikationer.

Relevância:

100.00% 100.00%

Publicador:

Resumo:

Syftet var att undersöka om personers Locus of Control ¥verkar deras konflikthanteringsstrategier i kärleksrelationer. Hypoteserna var: H1: Det finns skillnader mellan personer med extern och intern Locus of Control när det gäller vilka typer av strategier de använder för att hantera kärleksrelationsproblem. H2: Personer med intern Locus of Control har större benägenhet att använda sig av relationskonflikthanteringsstrategin Kompromiss i sina kärleksrelationer. H3: Kvinnor ¥verkas mer än män av Locus of Control när det gäller vilka typer av strategier de använder för att hantera kärleksrelationsproblem. Deltagarna var 172 studenter. Data insamlades med en webbenkät innehÃ¥llande svenska versioner av Rotters I-E skala och RPCS. Resultatet visade en signifikant skillnad mellan personer med intern och extern Locus of Control i tre konflikthanteringsstrategier: Kompromiss, Underkastelse och Undvikande. Vidare använde personer med intern Locus of Control Kompromiss mer. Personer med extern Locus of Control använde Underkastelse och Undvikande mer. Skillnaderna fanns bara bland kvinnorna. Samtliga hypoteser kunde därmed godtas. Undersökningen visade att Locus of Control är en möjlig anledning till varför personer använder sig av vissa typer av konflikthanteringsstrategier i kärleksrelationer.

Relevância:

100.00% 100.00%

Publicador:

Resumo:

Filmmediet idag är den mest populära formen av masskultur. Med sin världstäckande genomslagskraft och sitt stereotypa porträtterande av verklighet, ¥verkar filmen världsÃ¥skÃ¥dningen för människor runtom i världen. Ett brinnande ämne i amerikansk film har alltid varit Ryssland, ¥ grund av de politiska motsättningarna och den historiska rivaliteten med USA. Studiens syfte är att undersöka hur Ryssland porträtteras i amerikanska filmer frÃ¥n perioden för presidenterna Dmitrij Medvedevs respektive Barack Obamas första mandatperiod. FrÃ¥geställningen för uppsatsen är: hur ser stereotypa föreställningar om Ryssland ut i amerikansk film 2008-2011? Trettiotal filmer med ryska motiv valdes ut för undersökningen och analyserades utifrÃ¥n de visuella och sociala aspekterna. Resultatet visar ¥ att det förekommer tre skikt av stereotyper om Ryssland: de eviga, som har existerat i hundratals Ã¥r och spridits av resenärer; stereotyper frÃ¥n epoken för det kalla kriget; och stereotyper om det moderna Ryssland inspirerade av medias nyhetsrapporteringar.

Relevância:

100.00% 100.00%

Publicador:

Resumo:

Syfte: Att identifiera vilka aktiviteter som var vanligt förekommande ¥ särskilt boende utifrÃ¥n litteraturen och vilka effekter de hade ¥ äldres livssituation. Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt och artiklar söktes genom databaserna Pubmed, CINAHL with Full Text och Academic Search Elite. Studiens resultat innehÃ¥ller 18 antal artiklar. Resultat: Olika sociala och fysiska aktiviteter hade en positiv inverkan ¥ livskvalitén, men även ¥ de boendes upplevelser av ensamhet. Deras fysiska förmÃ¥ga förbättrades ocksÃ¥ i form av att de lättare kunde utföra aktiviteter i dagliga livet (ADL). Fem olika kategorier med aktiviteter skapades. Dessa var trädgÃ¥rdsprogram, fysisk aktivitet, interaktion med djur, sociala aktiviteter och musik. De olika aktiviteterna hade även en positiv inverkan ¥ äldre med demenssjukdomar i form av minskad agitation och störande beteende. Slutsats: Aktiviteters förekomst ¥ särskilt boende bidrar till en förbättrad livssituation. Äldre bör erbjudas möjlighet att delta i olika sociala och fysiska aktiviteter.

Relevância:

100.00% 100.00%

Publicador:

Resumo:

Syftet med detta arbete har varit att fÃ¥ större insikt i hur en hälsosam arbetssituation kan skapas i förskolan genom att studera förskolepedagogers tankar kring och hanterande av arbetsbelastning och eventuell arbetsrelaterad stress utifrÃ¥n studiens huvudsakliga frÃ¥geställning: hur hanterar de intervjuade pedagogerna arbetsbelastning och eventuell arbetsrelaterad stress? Jag har närmat mig undersökningsomrÃ¥det med en kvalitativ ansats baserad ¥ intervjuer med tvÃ¥ förskollärare frÃ¥n olika förskolor. Som teoretiska redskap för tolkning av studiens resultat har jag använt mig av Sjödins (2012) forskning kring stress i förskolan, Lidholts (1999) hanteringsstrategier samt copingteori. Studien visar att de intervjuade pedagogerna arbetar förebyggande för att skapa en lugnare arbetsmiljö samt reflekterar kring hur situationer med hög arbetsbelastning kan lösas. Vidare förekommer i studien anpassningsstrategier, motstÃ¥nds- eller kampstrategier samt problem- och känslofokuserad coping som redskap för att hantera arbetets belastning och arbetsrelaterad stress.

Relevância:

100.00% 100.00%

Publicador:

Resumo:

Denna uppsats kretsar kring att pröva hur en av de främsta företrädarna för den realistiska skolan, förklarar de amerikanska anfallen mot Afghanistan (2001) och Irak (2003). Hans namn är Robert Kagan och uppsatsen syftar till ge en realists tolkning till varför USA handlade som man gjorde. Man mÃ¥ste därför försöka uppfatta världen utifrÃ¥n USA:s horisont och försöka tolka samt sätta sig in i den amerikanska positionen ¥ den internationella arenan. Problemformuleringarna kretsar kring att fÃ¥ insikt i grundstenarna i Kagans teori, samt hur Kagans grundsyn skiljer sig gentemot den idealistiska. Vidare hur USA:s militära styrka, enligt Kagan, ¥verkar dess beteende ¥ den internationella arenan, men även hur Kagan ser ¥ USA:s kommande globala engagemang. Robert Kagans bok Om paradiset och makten USA och Europa i den nya världsordningen kommer att utgöra fundamentet i studien. I boken kretsar bl.a. Kagans resonemang kring att USA och Europa distanserar frÃ¥n varandra, men även kring militär styrka. Därför ger boken oss en väldigt bra bild av USA:s position ¥ den internationella arenan. Kagans resonemang vävs sedan ihop med kritik, realism, idealism och geopolitik. Slutsatsen blir att grundstenarna i Kagans resonemang Ã¥terfinns i den s.k. realismteorin, men även till viss del i geopolitiken. Han sätter stor vikt vid militära medel och ser staterna som de mest betydelsefulla aktörerna, samt ser världen som allmänt hotfull. Han realistiska resonemang grundas ¥ amerikanska spelregler och ledarskap ¥ den internationella arenan. Skillnaden mellan Kagans grundsyn och den idealistiska bottnar främst i idealisternas fokusering ¥ integration mellan stater. Vidare att de sätter tilltro till internationell rätt, samt har ett mer multilateralt förhÃ¥llningssätt till omvärlden. Kagan menar vidare att starka stater är mer villiga att använda tvÃ¥ng och hot i internationella relationer. De bedömer dessutom hot och risker annorlunda jämfört med svagare stater. Enligt Kagan beter sig USA som en internationell sheriff ¥ den globala arenan och beteendet bottnar i militär styrka. Vidare anser Kagan att USA har haft samma kurs i flera Ã¥rhundraden. USA har expanderat in i Europa och Asien och aldrig dragit sig tillbaka. Man hade redan före den 11 september 2001 fokuserat ¥ Kina som motspelare. Dessutom, menar Kagan, att USA varit villiga att satsa ¥ ny militär teknik, vilken kan förändra krigföringen. Han skriver även att bÃ¥de Clinton och Bushadministrationen varit grundade ¥ att USA är en nödvändig nation, samt att amerikaner vill beskydda och sprida det liberala systemet i världen.

Relevância:

100.00% 100.00%

Publicador:

Resumo:

Artikelns övergripande syfte är att redovisa hur pedagogisk personal och rektorer i en svensk kommun ser ¥ arbetet kring barn i behov av särskilt stöd. FrÃ¥gor kring inflytande, ¥verkan och kompetens samt styrdokumentens betydelse i samband med arbetet kring barn i behov av särskilt stöd ställdes. Personalens och rektorernas syn ¥ orsaker till att barn hamnar i behov av särskilt stöd studerades ocksÃ¥. Samtlig pedagogisk personal tillfrÃ¥gades (N=1345) varav 73 % svarade. Bland rektorerna (N=45) var svarsfrekvensen 100 % . Den teoretiska ansatsen är socialkonstruktivistisk och verksamhetsteorin har använts för att studera och analysera kommunen och skolan som system. Resultaten visar bland annat att drygt en fjärdedel av all pedagogisk personal i kommunen anser att de har smÃ¥ möjligheter att ¥verka barns mÃ¥luppfyllelse, att de flesta anger att speciallärare/specialpedagoger ska ha störst inflytande över arbetet kring barn i behov av särskilt stöd samt att orsakerna till att barn hamnar i behov av särskilt stöd oftast anses bero ¥ barnets individuella brister.

Relevância:

100.00% 100.00%

Publicador:

Resumo:

Det är mÃ¥nga av tredje Ã¥rets gymnasieelever som stÃ¥r inför ett viktigt och stort beslut gällande vilken utbildning och vilket lärosäte de ska studera vid efter studenten. En del gymnasieelever har redan bestämt sig för var de ska studera, medan andra är väldigt osäkra. För att en gymnasieelev ska kunna fatta ett genomtänkt beslut krävs det kunskap om de olika alternativen som finns eftersom det kan ¥verka beslutets riktning. En typ av information är rankinglistor av olika högskolor/universitet. Rankinglistor finns till för att förenkla det stora utbudet av utbildningar och högskolor/universitet. Genom att ge den sökande jämförande möjligheter och lÃ¥ta denna agerar utifrÃ¥n sina egna uppställda kriterier kan rankinglistor fungera som ett stödjande verktyg vid valet av lärosäte. Den här studien syftar till att undersöka gymnasieelevernas förhÃ¥llande till rankinglistor, vilket gjordes genom en kvantitativ studie i form av en enkätundersökning där gymnasielever frÃ¥n Dalarna medverkade. Enkätundersökningen baserades ¥ teorier samt hypoteser som vi har verifierat eller förkastat för att komma fram till ett resultat. Den slutsats som studien har lett fram till är att rankinglistors ¥verkan, gällande gymnasieelevers val av lärosäte, är mycket begränsad. Det betyder att rankinglistor fÃ¥r en viss relevans när det sökta alternativet finns bland de lägst placerade lärosätena ¥ en rankinglista. Trots detta finns det andra faktorer som kan ¥verka gymnasieelevernas val av lärosäte, sÃ¥ som egen uppfattning och rykte.

Relevância:

100.00% 100.00%

Publicador:

Resumo:

Syftet med denna studie var att undersöka vilken inställning pedagoger som undervisar i de naturvetenskapliga ämnena i Ã¥rskurs 4-6 ¥ svenska skolor har till att använda autentiska lärsituationer i undervisningen. Inom ramen för detta syfte undersöktes dels om för studien aktuella pedagoger använder sig av autentiska lärsituationer, dels vilka anledningar de uppger till att arbeta med alternativt inte arbeta med denna arbetsform samt om de likställer autentiska lärsituationer med utomhuspedagogik. Studien har en kvantitativ ansats med enkät som metod. Resultatet visar att deltagande pedagoger arbetar med autentiska lärsituationer för att (1) det ger en positiv effekt ¥ elevernas motivation att lära, (2) eleverna fÃ¥r en ökad förstÃ¥else för ett vetenskapligt arbetssätt, (3) det ger eleverna kunskaper med relevans för dem i deras vardag samt (4) att det är bra för vissa elever som har svÃ¥rt för den klassiska undervisningen. Studien visar även att de orsaker som flest svenska pedagoger uppger till att de inte arbetar oftare med autentiska lärsituationer är att (1) det inte finns tillgängliga resurser och verktyg, (2) svÃ¥righeter med att välja lämpliga situationer och att (3) det orsakar en ökad arbetsbörda för elever och lärare. Studien tyder ¥ att svenska pedagoger inte likställer utomhuspedagogik med autentiska lärsituationer.

Relevância:

100.00% 100.00%

Publicador:

Resumo:

Syftet med studien är att fÃ¥ insikt i hur SO-lärare uppfattar sitt uppdrag att främjaelevers identitetsskapande i SO-undervisningen samt om dessa lärare möjliggör detta i sinplanering och undervisning. Resultat: Hur lärarna möjliggör för identitetsskapande i sinundervisning visade sig följa tvÃ¥ principer. Ett fÃ¥tal av lärarna utgick i första hand frÃ¥nelevernas identitetsskapande när de planerade sin SO-undervisning, medan majoritetenutgick frÃ¥n kunskapskraven i SO-ämnena och menade att identitetsskapande ändÃ¥ finns medi undervisningen dÃ¥ det ligger i ämnets karaktär och är svÃ¥rt att inte behandla när manundervisar i SO. Slutsatser: Undersökningen visar att lärarna har olika synsätt ¥ om manska utgÃ¥ frÃ¥n identitetsskapandet när man planerar SO-undervisningen eller om man skaplanera utifrÃ¥n kunskapskraven och sedan se att identitetsskapandet kommer medautomatiskt.Nyckelord: Samhällskunskap,

Relevância:

100.00% 100.00%

Publicador:

Resumo:

Syftet med studien var att ta reda ¥ hur lärare ser ¥ näromrÃ¥det och hur de bedriver undervisning i näromrÃ¥det utanför klassrummet inom de samhällsorienterande ämnena i Ã¥rskurs 1-3. Vidare var syftet att undersöka vad lärare hade för Ã¥sikter om undervisningens inverkan ¥ elevers lärande i Ã¥rskurs 1-3 samt vad de sÃ¥g för möjligheter och problem med undervisningsformen. För att besvara studiens syfte intervjuades sex lärare genom semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna analyserades med en innehÃ¥llsanalys där mönster söktes i informanternas svar. Resultatet visade att samtliga lärare anser att undervisning i näromrÃ¥det utanför klassrummet har en positiv inverkan ¥ elevers lärande men att alla lärare inte bedriver undervisning i denna form. Problem som hindrar lärare frÃ¥n att bedriva undervisning i näromrÃ¥det är tids- och ekonomibrist samt bristen ¥ forskning inom ämnet och vissa lärare saknar även viljan till att bedriva undervisning ¥ detta sätt. I resultatet presenteras även nÃ¥gra olika exempel ¥ hur lärare undervisar i näromrÃ¥det utanför klassrummet och vad de ser för möjligheter med denna undervisningsform.

Relevância:

100.00% 100.00%

Publicador:

Resumo:

Amningsfrekvensen i Värmland sjunker och är lÃ¥g jämfört med riket. En bidragande faktor till den sjunkande amningsfrekvensen är bristen ¥ tillit till amning. Det är viktigt att kunna identifiera kvinnor med lÃ¥g tillit till amning för att vända den sjunkande amningsfrekvensen och stärka kvinnan i rollen som moder. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka kvinnors tillit till amning ¥ Barnbördshuset (BB) och EftervÃ¥rdsmottagningen i Värmland. Med enkäten BSES-SF identifieras kvinnor med lÃ¥g tillit till amning och kvinnor som behöver ett ökat amningsstöd efter förlossning. Design/Metod: Studien utfördes med kvantitativ ansats. Data inhämtades frÃ¥n enkäten BSES-SF som besvarats av 70 kvinnor ¥ BB och EftervÃ¥rdsmottagningen i Värmland. All data analyserades genom SPSS. Resultat: De flesta kvinnor ansÃ¥g att det var mycket viktigt med en fungerande amning och när kvinnorna skattade amningens betydelse framkom ett medelvärde ¥ 8,66 där 0=inte alls viktigt och 10=mycket viktigt. Kvinnor som ammat tidigare skattade sin upplevda amningserfarenhet som mycket god. Varje enskild frÃ¥ga ¥ BSES-SF jämfördes mellan kvinnorna som vÃ¥rdats ¥ BB och EftervÃ¥rdsmottagningen. Det framkom en skillnad ¥ Ã¥tta frÃ¥gor där kvinnorna ¥ EftervÃ¥rdsmottagningen skattade en högre tillit till amning jämfört med kvinnorna ¥ BB. UtifrÃ¥n totalsumman ¥ BSES-SF med ett poängintervall mellan 14-70, framkom det att tilliten till amning skattades högre hos kvinnorna ¥ EftervÃ¥rdsmottagningen (M=56,54) än ¥ BB (M=49,88). Slutsats och klinisk tillämpbarhet: BSES-SF kan utifrÃ¥n studiens resultat vara ett användbart verktyg, framförallt ¥ BB där kvinnorna skattat en lägre tillit till amning. Förstföderskor och omföderskor som upplevt en komplicerad förlossning kan vara i behov av större insatser av amningsstöd. Studiens resultat kan medföra att barnmorskan blir extra uppmärksam ¥ de kvinnor vars amning inte fungerar och där extra stöd behövs för att öka tilliten.

Relevância:

100.00% 100.00%

Publicador:

Resumo:

Syftet med den här uppsatsen är att bidra med en djupare förstÃ¥else för hur musik ¥verkar uppfattningen av en karaktär i en film. Uppsatsen jämför resultaten frÃ¥n de som studerar inom ämnet musikproduktion med de som studerar inom ämnet bildproduktion ¥ Högskolan Dalarna. Den undersökning som har bedrivits var av bÃ¥de kvantitativ och kvalitativ karaktär. Deltagarna i undersökningen har fÃ¥tt se en filmsekvens i tre olika versioner. Först utan musik, sedan med skräckmusik och avslutningsvis med s¤nningsmusik. Undersökningen är baserad ¥ Johnny Wingstedts teorier om hur vi ¥verkas av musiken i vÃ¥r vardag. Beroende ¥ vilken musik de fick höra i samband med klippen sÃ¥ ¥verkades deras uppfattning av bÃ¥de karaktären samt handlingen i filmen.