Methods and background characteristics of the TOHNN study : a population-based study of oral health conditions in northern Norway

OBJECTIVES: The aim of the Tromstannen - Oral Health in Northern Norway (TOHNN) study was to investigate oral health and dental-related diseases in an adult population. This article provides an overview of the background of the study and a description of the sample characteristics and methods employed in data collection. STUDY DESIGN: Cross-sectional population-based study including a questionnaire and clinical dental examination. METHODS: A randomly selected sample of 2,909 individuals (20-79 years old) drawn from the population register was invited to participate in the study. The data were collected between October 2013 and November 2014 in Troms County in northern Norway. The questionnaire focused on oral health-related behaviours and attitudes, oral health-related quality of life, sense of coherence, dental anxiety and symptoms from the temporomandibular joint. The dental examinations, including radiographs, were conducted by 11 dental teams in 5 dental offices. The examination comprised of registration of dental caries, full mouth periodontal status, temporomandibular disorders, mucosal lesions and height and weight. The participants were grouped by age (20-34, 35-49, 50-64 and 65-79) and ethnicity (Norwegian, Sámi, other European and other world). RESULTS: From the original sample of 2,909 individuals, 1,986 (68.3%) people participated, of whom 1,019 (51.3%) were women. The highest attendance rate was among women 20-34 years old (80.3%) and the lowest in the oldest age group of women (55.4%). There was no difference in response rate between rural and urban areas. There was a positive correlation between population size and household gross income (p < 0.001) and education level (p < 0.001). The majority of Sámi resided in smaller municipalities. In larger cities, most participants used private dental health care services, whereas, in rural areas, most participants used the public dental health care service. CONCLUSION: The TOHNN study has the potential to generate new knowledge on a wide range of oral health conditions beneficial to the population in Troms County. Due to the high participation rate, generalization both nationally and to the circumpolar area ought to be possible.

Självupplevd oral hälsorelaterad livskvalitet hos personer som överlevt akut hjärtinfarkt - en fall/kontroll studie

Syftet med studien var att undersöka om det förekommer skillnader i upplevelsen av oral hälsorelaterad livskvalitet hos personer som överlevt akut hjärtinfarkt jämfört med personer som inte har haft hjärtinfarkt.Studien genomfördes under åren 2001-2002 och alla personer som sökte vård vid ett mellanstort sjukhus i södra Sverige med diagnosen akut hjärtinfarkt och som överlevt infarkten inkluderades i studien. Kontrollgruppen bestod av vänner (n=69) till personerna som hade överlevt akut hjärtinfarkt samt personer (n=90) från en tidigare undersökning från samma sjukhus och som överensstämde i kön, ålder, socioekonomisk bakgrund och rökstatus. Totalt deltog 154 personer som överlevt akut hjärtinfarkt och 159 personer i kontrollgruppen.Mätinstrumentet som användes i studien var Oral Health Impact Profile (OHIP), vilket är ett frågeformulär för att mäta självupplevd munhälsorelaterad livskvalitet. Formuläret ger mått på dysfunktion, obehag och funktionshinder relaterade till munhålan. OHIP består av 49 frågor, fördelade över sju dimensioner: funktionsbegränsningar, fysisk smärta, psykiska problem, fysisk oförmåga, psykisk oförmåga, social oförmåga och handikapp.Resultatet visar att inga statistiskt säkerställda skillnader fanns mellan de personer som överlevt akut hjärtinfarkt och kontrollgruppen i de sju dimensionerna i OHIP. Det var få personer som upplevde besvär från munhålan som påverkade deras livskvalitet i båda grupperna. I denna studie framkom endast en statistisk säkerställd skillnad mellan de undersökta grupperna i påståendet att de upplevde att mat fastnat mellan tänderna (p-värde 0.024), vilket kan tyda på att användbarheten för OHIP är litet på denna patientgruppen. Fler studier krävs för att undersöka skillnader i upplevelsen av oral hälsorelaterad livskvalitet hos personer som överlevt akut hjärtinfarkt jämfört med personer som inte har haft hjärtinfarkt.