Facilitation of learning in specialist nursing training in the PICU : the supervisors´ concerns in the learning situation

With the aim to unfold nurses’ concerns of the supervision of the student in the clinical caring situation of the vulnerable child, clinical nurses situated supervision of postgraduate nursing students in the Pediatric Intensive Care Unit (PICU) are explored. A qualitative approach, interpretive phenomenology, with participant observations and narrative interviews, was used. Two qualitative variations of patterns of meaning for the nurses’ clinical facilitation were disclosed in this study. Learning by doing theme supports the students learning by doing through performing skills and embracing routines. The reflecting theme supports thinking and awareness of the situation. As the supervisor often serves as a role model for the student this might have an immediate impact on how the student applies nursing care in the beginning of his or her career. If the clinical supervisor narrows the perspective and hinders room for learning the student will bring less knowledge from the clinical education than expected, which might result in reduced nursing quality.

Communication in Smoking Cessation and Self-management : a study at Nurse-led COPD-clinics in Primary Health Care

ABSTRACTThe general aim of this thesis was to investigate behavioral change communication at nurse-led chronic obstructive pulmonary disease (COPD) clinics in primary health care, focusing on communication in self-management and smoking cessation for patients with COPD.Designs: Observational, prospective observational and experimental designs were used.Methods: To explore and describe the structure and content of self-management education and smoking cessation communication, consultations between patients (n=30) and nurses (n=7) were videotaped and analyzed with three instruments: Consulting Map (CM), the Motivational Interviewing Treatment Integrity (MITI) scale and the Client Language Assessment in Motivational Interviewing (CLAMI). To examine the effects of structured self-management education, patients with COPD (n=52) were randomized in an intervention and a control group. Patients’ quality of life (QoL), knowledge about COPD and smoking cessation were examined with a questionnaire on knowledge about COPD and smoking habits and with St. George’s Respiratory Questionnaire, addressing QoL. Results: The findings from the videotaped consultations showed that communication about the reasons for consultation mainly concerned medical and physical problems and (to a certain extent) patients´ perceptions. Two consultations ended with shared understanding, but none of the patients received an individual treatment-plan. In the smoking cessation communication the nurses did only to a small extent evoke patients’ reasons for change, fostered collaboration and supported patients’ autonomy. The nurses provided a lot of information (42%), asked closed (21%) rather than open questions (3%), made simpler (14%) rather than complex (2%) reflections and used MI non-adherent (16%) rather than MI-adherent (5%) behavior. Most of the patients’ utterances in the communication were neutral either toward or away from smoking cessation (59%), utterances about reason (desire, ability and need) were 40%, taking steps 1% and commitment to stop smoking 0%. The number of patients who stopped smoking, and patients’ knowledge about the disease and their QoL, was increased by structured self-management education and smoking cessation in collaboration between the patient, nurse and physician and, when necessary, a physiotherapist, a dietician, an occupational therapist and/or a medical social worker.Conclusion The communication at nurse-led COPD clinics rarely involved the patients in shared understanding and responsibility and concerned patients’ fears, worries and problems only to a limited extent. The results also showed that nurses had difficulties in attaining proficiency in behavioral change communication. Structured self-management education showed positive effects on patients’ perceived QoL, on the number of patients who quit smoking and on patients’ knowledge about COPD.

Transkulturell omvårdnad-erfarenheter hos specialistutbildadesjuksköterskor inom psykiatrisk vård. : En kvalitativ intervjustudie

Syftet: Syftet med studien var att belysa specialistutbildade sjuksköterskors erfarenheter av transkulturell omvårdnad inom psykiatrisk vård. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ metod med enskilda semistrukturerade intervjuer. Specialistutbildade sjuksköterskor som arbetat inom psykiatrisk vård minst ett år fick berätta om sina erfarenheter av transkulturell omvårdnad.  Resultat: I resultatet framkom det att specialistutbildade sjuksköterskor inompsykiatrisk vård upplever språket som ett hinder för omvårdnaden eftersom språket är så centralt inom psykiatrisk vård då samtal utgör en stor del under vårdtiden. Det visar också att religiösa och kulturella seder kan ha betydelse i möten med patienter från olika kulturer. Möjligheter att förstå varandra mellan personal, patienter och anhöriga som är delaktiga i vården lyfts fram. Anhöriga kan bidra med information och även stötta patienterna vilket är värdefullt för omvårdnaden. Tolk används ofta för att lösa kommunikationsproblem men de används inte i så stor utsträckning man skulle önska på grund av kostnader. Slutsats: De specialistutbildade sjuksköterskorna har i stor utsträckning, kunnat ta hänsyn till patientens önskemål och erbjudit patienten det bästa möjliga alternativ till god omvårdnad. Studien visar att det finns specialistutbildade sjuksköterskor inom psykiatrisk vård som anser sig behöva mer kunskap inom transkulturell omvårdnad.

Förväntningar på kompetens hos specialistsjuksköterskan inom psykiatrisk vård

Syfte: Denna studie undersöker uppfattningar och förväntningar på den specialistutbildadesjuksköterskan från övriga professioner inom det psykiatriska teamet.Metod: Strukturerad kvalitativ och kvantitativ enkätstudie utförd på två öppna psykiatriskakliniker. Data analyserades med en deskriptiv ansats.Resultat: Resultatet visade att knappt 50 procent av respondenterna uppger sig veta vad somskiljer i formell kompetens mellan en specialistutbildad och en grundutbildad sjuksköterska.Ändå uppger samtliga respondenter att det är viktigt att det finns specialistutbildadesjuksköterskor på arbetsplatsen. Nästa alla förväntar sig att den specialistutbildadesjuksköterskan har högre kompetens än den grundutbildade. Den ökade kompetens somförväntades gällde psykiatriska sjukdomar/diagnoser samt läkemedel. Inga skillnader iarbetsuppgifter rapporterades mellan den specialist- och den grundutbildade sjuksköterskan.En osäkerhet kring specialistsjuksköterskans roll och kompetens finns både utifrån och frånsjuksköterskan själv.Slutsats: För att särskilja arbetsuppgifter mellan grundutbildade och specialistutbildadesjuksköterskor bör kännedomen om skillnaderna klargöras menar författarna. För omverksamheten inte känner till kompetensen, uppskattas den inte och därmed används intekompetensen i det kliniska arbetet.Vidare behöver ett förtydligande göras av vilken kompetens som behövs i det kliniska arbetet.

Nurses’ and patients’ communication in smoking cessation at nurse-led COPD clinics in primary health care

Background: Smokers with chronic obstructive pulmonary disease (COPD) have high nicotine dependence making it difficult to quit smoking. Motivational interviewing (MI) is a method that is used in stimulating motivation and behavioral changes. Objective: To describe smoking cessation communication between patients and registered nurses trained in MI in COPD nurse-led clinics in Swedish primary health care. Methods: A prospective observational study with structured quantitative content analyses of the communication between six nurses with basic education in MI and 13 patients in non-smoking consultations. Results: Only to a small extent did nurses’ evoke patients’ reasons for change, stimulate collaboration, and support patients’ autonomy. Nurses provided information, asked closed questions, and made simple reflections. Patients’ communicationwasmainly neutral and focusing on reasons for and against smoking. It was uncommon for patients to be committed and take steps toward smoking cessation. Conclusion: The nurses did not adhere to the principles of MI in smoking cessation, and the patients focused to a limited extent on how to quit smoking. Practice implications: To make patients more active, the nurses need more education and continuous training in motivational communication.

The Nurse Professional Competence (NPC) scale : self-reported competence among nursing students on the point of graduation

BACKGROUND: International organisations, e.g. WHO, stress the importance of competent registered nurses (RN) for the safety and quality of healthcare systems. Low competence among RNs has been shown to increase the morbidity and mortality of inpatients. OBJECTIVES: To investigate self-reported competence among nursing students on the point of graduation (NSPGs), using the Nurse Professional Competence (NPC) Scale, and to relate the findings to background factors. METHODS AND PARTICIPANTS: The NPC Scale consists of 88 items within eight competence areas (CAs) and two overarching themes. Questions about socio-economic background and perceived overall quality of the degree programme were added. In total, 1086 NSPGs (mean age, 28.1 [20-56]years, 87.3% women) from 11 universities/university colleges participated. RESULTS: NSPGs reported significantly higher scores for Theme I "Patient-Related Nursing" than for Theme II "Organisation and Development of Nursing Care". Younger NSPGs (20-27years) reported significantly higher scores for the CAs "Medical and Technical Care" and "Documentation and Information Technology". Female NSPGs scored significantly higher for "Value-Based Nursing". Those who had taken the nursing care programme at upper secondary school before the Bachelor of Science in Nursing (BSN) programme scored significantly higher on "Nursing Care", "Medical and Technical Care", "Teaching/Learning and Support", "Legislation in Nursing and Safety Planning" and on Theme I. Working extra paid hours in healthcare alongside the BSN programme contributed to significantly higher self-reported scores for four CAs and both themes. Clinical courses within the BSN programme contributed to perceived competence to a significantly higher degree than theoretical courses (93.2% vs 87.5% of NSPGs). SUMMARY AND CONCLUSION: Mean scores reported by NSPGs were highest for the four CAs connected with patient-related nursing and lowest for CAs relating to organisation and development of nursing care. We conclude that the NPC Scale can be used to identify and measure aspects of self-reported competence among NSPGs.

Patienters upplevelser av vilka faktorer som har betydelse i vården på specialistsjuksköterskeledda hjärtsviktsmottagningar. : En kvalitativ studie

Bakgrund: Hjärtsvikt är ett vanligt och allvarligt tillstånd med hög dödlighet, sjuklighet och försämrad livskvalité. Det beräknas att omkring en kvarts miljon personer i Sverige har kronisk hjärtsvikt. Inrättandet av specialistsjuksköterskeledda hjärtsviktsmottagningar med läkarstöd har förbättrat behandlingen av patienter med hjärtsvikt. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka patienters upplevelser av vilka faktorer som har betydelse i vården på specialistsjuksköterskeledda hjärtsviktsmottagningar. Metod: En intervjustudie med semistrukturerade frågor har använts. En kvalitativ manifest innehållsanalys användes för att analysera det material som framkom vid intervjuerna. Informanterna valdes ut genom ett strategiskt urval. Resultat: Resultatet visade att en fungerande vårdrelation med sjukvården som representerades av specialistsjuksköterska på hjärtsviktsmottagningen samt information för att klara av sin egenvård var av betydelse för informanterna. En god vårdrelation beskrivs av informanterna i studien att den innehåller kontinuitet, tillit till specialistsjuksköterska, samarbete med vårdpersonal, ett bekräftande bemötande samt tillgänglighet vid behov. Konklusion: Vården på specialistsjuksköterskeledda hjärtsviktsmottagningar är betydelsefull för patienters trygghet. Det förefaller viktigt att få veta vem hjärtsviktspatienterna ska kontakta vid behov av stöd och hjälp för att hantera sin situation. Möjligheten att kontakta specialistsjuksköterska när behovet fanns upplevdes betydelsefull. Information om egenvård uppfattades av informanterna som viktigt och som ett stöd i det dagliga livet.

Vuxna ADHD patienters upplevelse av delaktighet och behov av sjuksköterskans stöd vid behandling inom öppenvårdspsykiatrin En kvalitativ intervjustudie

Bakgrund: Många vuxna med ADHD avbryter sin behandling av okända orsaker. Därför är det viktigt att undersöka hur vuxna med ADHD upplever sina möjligheter att vara delaktiga i behandlingen och på vilket sätt sjuksköterskan kan vara till stöd för dem. Syfte: Att beskriva vuxna ADHD patienters upplevelse av delaktighet och behov av sjuksköterskans stöd vid behandling inom öppenvårdspsykiatrin. Metod: Kvalitativ studie som baseras på åtta semistrukturerade intervjuer. Intervjumaterialet analyserades med innehållsanalys. Resultat: Många upplevde att de saknade information om diagnos och behandling och att de därför inte kunde vara med och påverka. Sjuksköterskan upplevdes vara lättare att nå än läkaren och kunde erbjuda tätare uppföljningar. Sjuksköterskan upplevdes också ha en samordnande funktion mellan olika yrkeskategorier. Att bli sedd som person och inte bli reducerad till en patient med ADHD var viktigt. Slutligen framkom betydelsen av att även involvera närstående i behandlingen. Slutsats: En del av sjuksköterskans arbete är att föra ut kunskap och information till patienterna på ett sätt som patienterna förstår utifrån varje persons specifika behov för att öka patienternas möjlighet till delaktighet. Specialistsjuksköterskan kan också utgöra ett stöd genom möjligheten att erbjuda tätare kontakt och mer uppföljning, samordning med andra yrkesgrupper och samhällsinstanser. Stöd kan också handla om att se människan bakom diagnosen.