Ge mig nåt som känns! : Uppfattningar om framgång bland svenska oberoende skivbolag

Sociologisk Forsknings digitala arkiv

Att definiera och skilja på snarlika subgenrer : Tillämpat på death- och black metal

Det är svårt att sätta ord på vad man menar när man pratar om musik. Jag är intresserad av varför det sällan går att finna definitioner av genrer när diskussionen om dem är så stark, speciellt när det gäller snarlika genrer som troligtvis är uppdelade av en eller flera anledningar. Syftet med min undersökning är att utveckla vidare kunskap om vilken betydelse det har att skilja på två snarlika subgenrer inom samma metagenre. Jag undersöker därför hur två snarlika genrer definieras och jämför dem sedan och prövar om det är av betydelse att undersöka flera aspekter av en musikgenre. Tidigare forskning föreslår att den musikaliska stilen borde undersökas likväl som kulturen och andra aspekter. En stark diskussion pågår just inom heavy metalscenen om subgenrerna inom den, därför undersöker jag subgenrerna death- och black metal. I denna undersökning använder jag Fabbris mall för genredefinition, där undersöks formella och tekniska regler, semiotiska regler, regler för beteende, sociala och ideologiska regler samt ekonomiska och juridiska regler. Reglerna har jag undersökt genom att lyssna på fonogram, titta på videoinspelningar av liveframträdande och publik samt hur aktörer inom scenerna beter sig när de inte är på scen. Jag har även analyserat låttexter och använt mig av diverse litteratur och dokumentärfilmer. Mitt resultat visar att det finns betydande anledningar till att skilja på death metal och black metal trots att de musikaliskt liknar varandra.

Öppna test jämfört med blindtest : Hur påverkas lyssnarens bedömning?

Denna undersökning söker ett svar på hur den relativt vana lyssnarens bedömning av ljudkvalitet påverkas av ett så kallat öppet test, där det som bedöms är känd för lyssnaren, jämfört med ett blindtest, där detta objekt är okänt. Frågan appliceras på kvalitetsbedömningen av digitala kodningstekniker, d.v.s. hur lyssnaren påverkas av att valet av kodningsteknik som avlyssnas är känd eller inte. För att ta reda på detta genomfördes ett lyssningstest med nio deltagare. Deltagarna fick betygssätta perceptuellt kodade ljudfiler mot en känd referens, både som ett blindtest samt i ett öppet test. Resultatet är mångtydigt och inga generella slutsatser för hur lyssnaren påverkas av ett öppet test jämfört med ett blindtest går att uppfatta. Resultatet visar dock att påverkan ett öppet test har på lyssnarens bedömning är högst individuell. Lyssningstest i form av blindtest bör därför användas för att uppnå pålitligast resultat.