NO-lärares syn på begreppsanvändning i NO-undervisningen i årskurs 1-8 : En kvalitativ intervjustudie om lärares syn på begrepp och deras syn på det naturvetenskapliga språkets användande

Syftet med denna studie är att få ökad kunskap om hur lärare ser på begreppsanvändning i NO-undervisningen och hur de ser på sitt eget användande av begrepp i undervisningen. Studien visar att lärare sällan planerar specifikt för begreppsanvändning i undervisningen. Lärarna anger i studien att de jobbar med begrepp genom att diskutera dessa i klassrummet när de dyker upp. Tidsbrist anges ofta som orsak till att inte ta reda på elevers förkunskaper, något som enligt många forskare anses vara en framgångsfaktor i undervisningen av naturvetenskapliga fenomen och dess begrepp. I studien framkom att det finns en medvetenhet hos lärarna kring vikten av att koppla elevers förkunskaper till det naturvetenskapliga språket och aktuella begrepp men att lärarna i denna undersökning inte genomför detta i den utsträckning de önskar på grund av bristande tid. Studien visar också en medvetenhet hos lärarna om vikten av att diskutera begrepp och fenomen i det naturvetenskapliga klassrummet men även i den frågan återkommer lärare till tidsbrist som orsak till att begrepp inte diskuteras i den utsträckning som lärarna önskade.

Begreppskommunikation i klassrummet : En litteraturstudie om användandet av naturvetenskapliga begrepp i klassrummets kommunikation

Syftet med denna studie har varit att ta reda på vad aktuell forskning säger om vikten av användandet av naturvetenskapliga begrepp och det naturvetenskapliga språket i klassrumskommunikationen. Studien har använt sig av följande frågeställning för att förtydliga syftet: Hur kan begreppsanvändning i klassrummet i årskurs 1-8 påverka elevernas förståelse för naturvetenskapliga fenomen? Studiens design är en systematisk litteraturstudie där sökningar efter artiklar som är vetenskapligt granskade har gjorts i databaserna NorDiNa, DiVa, Summon och avhandlingar.se. Resultatet från sökningarna har legat till grund för studiens valda litteratur. Studien visar att användandet av begrepp i det naturvetenskapliga klassrummet är av stor vikt för elevernas begreppsförståelse och för utvecklingen av förståelsen för aktuellt naturvetenskapligt fenomen. Studien visar också att praktiskt arbetet med efterföljande diskussioner och kopplingar till begrepp är av stor betydelse för begreppsförståelsen. Att eleverna tillåts kommunicera begrepp på flera sätt i och utanför klassrummet är också positivt. Den systematiska litteraturstudien visar att pedagoger bör tillvarata unga elevers uppfattningar om begrepp för att dessa elever på ett bättre sätt ska kunna utveckla en djupare förståelse för begreppet. Att göra kopplingar mellan vardagsspråkets beskrivning av begrepp och det vetenskapliga begreppet är, enligt studien, ett bra sätt att närma sig naturvetenskapen och dess begrepp.

En böjd stavdesigns påverkan på stakfasens egenskaper

Syfte Studien syftar till att klarlägga hur stavisättningen och stakfasen påverkas vid användandet av en böjd jämfört med en rak stavdesign vid stakning i hög hastighet på rullskidor på rullband. Följande frågeställningar har undersökts:  Leder en böjd stavdesign till att stavisättningen sker längre fram?  Leder en böjd stavdesign till att stakfasens absoluta längd förändras?  Leder en böjd stavdesign till att stakfasens relativa längd förändras? Metod Tio manliga längdskidåkare (ålder 25,3 ± 5,1 år, kroppslängd 182,1 ± 8,6 cm, kroppsvikt 78 ± 6,5 kg) deltog i studien. Forskningspersonerna genomförde ett Vmax-protokoll stakning på rullskidor på rullband, med rak såväl som med böjd stavdesign. Rörelsedata samlades in och analyserades för att fastställa eventuella skillnader i stavisättning, stakfas, återförandefas och total cykeltid. Resultat En signifikant skillnad kan påvisas gällande stavisättning, där en böjd stavdesign leder till en stavisättning längre framför bindningen jämfört med en rak stavdesign. Ingen signifikant skillnad kan påvisas rörande stakfasen, återförandefasen eller total cykeltid. Slutsatser Studiens visar att stavspetsens rörelsebana flyttas vid nyttjande av en böjd stavdesign i riktning framåt. Dock påverkas inte stakfasen, återförandefasen eller total cykeltid, vilket innebär att stakfasens längd, i absoluta såväl som relativa termer, är densamma vid stakning med rak och böjd stavdesign.