Synsättet på förnyelsebara elkällor inom fastighetsbranschen

För mellan 40-50 år sedan så byggdes en miljon bostäder i Sverige. Idag har arbetet påbörjats med att renovera och restorera dessa bostäder, i samband med dessa åtgärder så görs även många åtgärder för att minska energianvändningen. Syftet med detta arbete var att ta reda på vad som var det mest ekonomiska valet av olika gröna elkällor. Även fastighetsägarnas egna tankar och uppfattningar ställs i relation till slutsatserna vid beräkningarna för att få en uppfattning om det stämmer överens. För att arbetet inte skulle bli för stort och krävande så gjordes dessa avgränsningar:  För att tiden skulle räcka till så avgränsades arbetet till Dalaregionen.  Arbetet har dessutom avgränsats till att bara undersöka ekonomin vid valet av de olika gröna elkällorna. Genom två olika undersökningar med mentometerknappar så kunde resultatet om fastighetsägarnas egna tankar och uppfattningar redovisas och analyseras. Vidare kunde fastighetsägarnas tankar och uppfattningar jämföras med beräkningarna och dessa slutsatser kunde då dras: Slutsatser:  Vindkraft var ej lönsam med dagens elpriser.  Av fastighetsbolag kunde det ses att deltagarna trodde olika på vad som gav bäst lönsamhet mellan vindkraft, solel eller grön el.

Applicatiion of Almost ideal demand system for a pharmaceutical

This thesis is an application of the Almost Ideal Demand System approach of Deaton and Muellbauer,1980, for a particular pharmaceutical, Citalopram, in which GORMAN´s (1971) multi-stage budgeting approach is applied basically since it is one of the most useful approach in estimating demand for differentiated products. Citalopram is an antidepressant drug that is used in the treatment of major depression. As for most other pharmaceuticals whose the patent has expired, there exist branded and generic versions of Citalopram. This paper is aimed to define its demand system with two stage models for the branded version and five generic versions, and to show whether generic versions are able to compete with the branded version. I calculated the own price elasticities, and it made me possible to compare and make a conclusion about the consumers’ choices over the brand and generic drugs. Even though the models need for being developed with some additional variables, estimation results of models and uncompensated price elasticities indicated that the branded version has still power in the market, and generics are able to compete with lower prices. One important point that has to be taken into consideration is that the Swedish pharmaceutical market faced a reform on October 1, 2002, that aims to make consumer better informed about the price and decrease the overall expenditures for pharmaceuticals. Since there were not significantly enough generic sales to take into calculation before the reform, my paper covers sales after the reform.