Mother’s experiences and perceptions of a continuous caring model with fathers after caesarean section : a qualitative study

Background: In Chile, mothers and newborns are separated after caesarean sections. The caesarean section rate in Chile is approximately 40%. Once separated, newborns will miss out on the benefits of early contact unless a suitable model of early newborn contact after caesarean section is initiated. Aim: To describe mothers experiences and perceptions of a continuous parental model of newborn care after caesarean section during mother-infant separation. Methods: A questionnaire with 4 open ended questions to gather data on the experiences and perceptions of 95 mothers in the obstetric service of Sótero Del Rio Hospital in Chile between 2009 and 2012. Data were analyzed using qualitative content analysis. Results: One theme family friendly practice after caesarean section and four categories. Mothers described the benefits of this model of caring. The fathers presence was important to mother and baby. Mothers were reassured that the baby was not left alone with staff. It was important for the mothers to see that the father could love the baby as much as the mother. This model of care helped create ties between the father and newborn during the period of mother-infant separation and later with the mother. Conclusions: Family friendly practice after caesarean section was an important health care intervention for the whole family. This model could be stratified in the Chilean context in the case of complicated births and all caesarean sections. Clinical Implications: In the Chilean context, there is the potential to increase the number of parents who get to hold their baby immediately after birth and for as long as they like. When the mother and infant are separated after birth, parents can be informed about the benefits of this caring model. Further research using randomized control trials may support biological advantages.

Delivery care in Quang Ninh province, Northern Vietnam : resources and access to safe care.

Every mother and child has the right to survive childbirth which requires skilled birth attendants together with referral and available emergency obstetric care (EmOC). The objective of the study was to describe delivery care routines at different levels in the health care system in Quang Ninh province, Northern Vietnam. The design was cross sectional using a structured questionnaire. Two districts in Quang Ninh province with 40 Community Health Centres (CHC), three district hospitals and one region hospital was included in the study, in total 138 (CHC n=105 and hospitals n=33) health care providers participated. In our study 20% (CHC) of the health care providers assisting deliveries at CHC were midwives and health care provider’s in our study further report to have assisted at less then 10 deliveries/year (81% of respondents at CHC). Findings show that the health care provider’s routines and care for women during labour and delivery vary and that there is a need for re-training and that women in labour should be cared for by health care providers with adequate training like midwifery. In our study CHC had poor resources to provide basic or comprehensive EmOC. Our findings indicate that there is a need for re-training in delivery care among health care providers and since the number of deliveries at CHC is few they should be handled by someone who is a skilled birth attendant. Our findings also show a variation in care routines during labour and delivery among health care providers at CHC and hospital levels and this also show the need for re-training and support from proper authorities in order to improve maternal and newborn health.

Barnmorskans uppfattning om indikationer och effekter av förlossning med elektiva kejsarsnitt på humanitär indikation utifrån arbetslivserfarenhet : En intervjustudie

Bakgrund: Statistik visar på ökat antal elektiva kejsarsnitt internationellt och nationellt. Ett kejsarsnitt kan rädda liv på mor och barn om komplikationer uppstår, elektivt kejsarsnitt är även liksom andra stora operationer förenat med risker för komplikationer. Antalet elektiva kejsarsnitt på humanitär indikation har ökat i Sverige och cirka 17 % av alla förlossningar sker via kejsarsnitt. Att vårda och stödja kvinnor före, under och efter en förlossning med kejsarsnitt hör till barnmorskans arbete. Syftet med studien var att beskriva barnmorskors uppfattning om indikationer och effekter av förlossning med elektiva kejsarsnitt på humanitär indikation belyst utifrån arbetslivserfarenheter. Metod: kvalitativ metod: semistrukturella intervjuer med nio barnmorskor. Materialet analyserades via fenomenografisk analys i sju steg. Resultat: Fyra beskrivningskategorier framkom, Elektivt kejsarsnitt på humanitär indikation är ett etiskt dilemma, Elektivt kejsarsnitt på humanitär indikation är en stor operation, Elektivt kejsarsnitt på humanitär indikation påverkar organisation och barnmorskans arbetsmiljö och Elektivt kejsarsnitt på humanitär indikation påverkar kvinnans förlossningsupplevelse. Vidare framkom nio kategorier som beskriver barnmorskors uppfattningar. Slutsats Barnmorskor uppfattar elektiva kejsarsnitt som något komplext, att de med sina yrkeskunskaper värnar det naturliga vid kejsarsnitt på humanitär indikation och att de har brist på mandat att stödja och stärka kvinnors informerade val om elektivt kejsarsnitt på humanitär indikation. Klinisk tillämpbarhet: Resultatet kan användas vid undervisning kring barnmorskans stödjande och vårdande arbete i samband med förlossning via kejsarsnitt. Vidare kan resultatet vara underlag till diskussioner inom mödrahälsovård och förlossning i syfte att ge barnmorskor stärkt mandat till sina stödjande och informativa uppgifter.

Kvinnors upplevelser av att leva med bröstcanceren litteraturöversikt

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor och antalet bröstcancerfall ökar. En cancerdiagnos leder till många emotionella förändringar. Som vårdpersonal är det viktigt att ha vetskap och förståelse om patientens subjektiva upplevelser kring sin sjukdom för att kunna ge en god vård. Syfte: Syftet med litteraturstudien är att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med bröstcancer. Metod: Databaserna PubMed och Cinahl användes i sökningen av artiklar. Resultaten i artiklarna har analyserats genom en analysmetod för kvalitativa studier och resultatet i litteraturstudien baseras på 14 vetenskapliga artiklar av kvalitativ ansats. Resultat: Kvinnorna upplevde negativa förändringar i deras vardagliga liv relaterat till sjukdomen både fysiskt, psykiskt och socialt. De upplevde en förändrad roll i familjen och som kvinna. Vilken och hur mycket information kvinnorna önskade få om sitt tillstånd varierade. Kvinnorna fick en ny syn på livet och de uppskattade livet mer än de gjorde innan sjukdomen. Slutsats: Kvinnorna upplevde många svårigheter i och med bröstcancersjukdomen och dessa upplevelser är viktiga att ha i beaktande i vårdandet av patienter med bröstcancer.