Aga, disciplin och fostran i den svenska folkskolan 1945-1959. : En studie om 1947 års skoldisciplinutredning, Skolöverstyrelsens direktiv i fostrans- och disciplinfrågor samt hanteringen av frågan om skolagan i Tunabygdens lärarklubb.

Denna historieuppsats (15hp) handlar om aga- och skoldisciplinsfrågorna i den svenska folkskolan. Undersökningens syfte är att granska hur disciplinsfrågorna i folkskolan hanterades före och efter agaförbudet på både nationell och lokal nivå. För att uppnå detta mål har i första hand tre olika källor använts, nämligen 1947 års skoldisciplinutredning, protokoll från Tunabygdens lärarklubb och dess studiecirkel samt Skolöverstyrelsens anvisningar till folkskolelärarna efter att agan hade förbjudits i folkskolan. Skoldisciplinutredningen kom som en följd av protesterna från lärarkåren och Skolöverstyrelsen till ett agaförbud. Disciplinutredningen kom inte fram till något agaförbud utan snarare fram till flera disciplinsfrämjande förslag. I Tunabygdens lärarklubb och dess studiecirkel bedrevs diskussioner som berörde aga, disciplin och fostran överhuvudtaget. Lärarklubben och folkskolestyrelserna i landet var emot ett agaförbud, men inte enbart för rätten i sig att få aga elever, utan också för att de var emot en stark centralstyrning som de upplevde fanns och som ifrågasatte lärarnas yrkesprofession. Skolöverstyrelsens anvisningar kom 1959, året efter agaförbudet och den handlade mycket om skolans och lärarnas fostrande uppgifter. Fungerande disciplin i klassen ansågs vara lika viktig som innan agaförbudet och det handlade om att ändra formerna för denna disciplin. För att upprätthålla ett fungerande disciplin ansåg Skolöverstyrelsen att det var oerhört viktigt att lära känna igen skolbarnet och dess hemförhållanden. För att kontrollera detta hade bl.a. lärare och skolläkare viktiga roller i hemmens hjälp att fostra barnen rätt, då tilltron till barnens föräldrar och uppväxtmiljö var låg från Skolöverstyrelsens sida.

Mémoire sur l’évolution de la condition féminine de 1945 à nos jours : Etude comparative d’après les ouvrages de: - Le Deuxième sexe de Simone de Beauvoir - Fausse route d’Elisabeth Badinter

Ce mémoire n’a pas la prétention d’aborder la totalité des combats menés par ces deux personnalités, Simone de Beauvoir et Elisabeth Badinter, pour la libération des femmes. Cependant, il permet de mettre en évidence, voire en parallèles les actions essentielles de deux femmes de générations différentes. Avec une même sensibilité et une pugnacité sans faille malgré les difficultés et  critiques rencontrées, elles ont permis à l’ensemble des hommes et surtout des femmes de prendre conscience des inégalités à combattre pour un meilleur « vivre ensemble ».

Bereden (beredskaps)väg för kvinnorna Lärarinneförbundet i krigets skugga. : En studie i folkskollärarinnornas fackliga och politiska aktivitet under be-redskapsåren 1940-1945

Denna studies syfte är att försöka kartlägga folkskollärarinnornas fackliga och politiska akti-vitet under andra världskrigets beredskapsår i Sverige, samt belysa flera av de problem 40-talets kvinnoorganisationer stod inför. Det empiriska matrealet har i huvudsak bestått av utvalda artiklar, annonser och notiser i folk-skollärarinnornas fackliga tidningsorgan Lärarinneförbundet (LF). Resultatet presenteras te-matiskt samt i tabellform. De kvinnliga folkskollärarnas ambition under beredskapsåren var att förbereda en evig världs-fred, misstagen från första världskriget fick inte upprepas. Då var de, så att säga, tagna på sängen vid krigsutbrottet. Denna gång var de förberedda och inte minst, redan organiserade. Bereden väg för Herran har i denna studie, i jämställdhetens namn ändrats till Bereden väg för Kvinnan, med tanke på att dessa fackligt aktiva pionjärkvinnor i mångt och mycket, be-redde väg för kommande generationer av yrkeskvinnor

The Place of Writing in the Poetry of W. B. Yeats and Patrick Kavanagh

Abstract This article addresses the theme of place in the poetry of W. B. Yeats and Patrick Kavanagh, focusing on the concept of place as a physical and psychological entity. The article explores place as a creative force in the work of these two poets, in relation to the act of writing. Seamus Heaney, in his essay “The Sense of Place,” talks about the “history of our sensibilities” that looks to the stable element of the land for continuity: “We are dwellers, we are namers, we are lovers, we make homes and search for our histories” (Heaney 1980: 148-9). Thus, in a physical sense, place is understood as a site in which identity is located and defined, but in a metaphysical sense, place is also an imaginative space that maps the landscapes of the mind. This article compares the different ways in which Yeats and Kavanagh relate to their place of writing, physically and artistically, where place is understood as a physical lived space, and as a liberating site for an exploration of poetic voice, where the poet creates his own country of the mind.

The place of writing in the poetry of W.B Yeats and Patrick Kavanagh

This article addresses the theme of place in the poetry of W. B. Yeats and Patrick Kavanagh, focusing on the concept of place as a physical and psychological entity. The article explores place as a creative force in the work of these two poets, in relation to the act of writing. Seamus Heaney, in his essay “The Sense of Place,” talks about the “history of our sensibilities” that looks to the stable element of the land for continuity: “We are dwellers, we are namers, we are lovers, we make homes and search for our histories” (Heaney 1980: 148-9). Thus, in a physical sense, place is understood as a site in which identity is located and defined, but in a metaphysical sense, place is also an imaginative space that maps the landscapes of the mind. This article compares the different ways in which Yeats and Kavanagh relate to their place of writing, physically and artistically, where place is understood as a physical lived space, and as a liberating site for an exploration of poetic voice, where the poet creates his own country of the mind.

1945 - A new order of centuries? : Hannah Arendt and Hermann Broch’s “The Death of Virgil”

Sociologisk Forsknings digitala arkiv