2 resultados para Mielziner, M. (Moses), 1828-1903

em Dalarna University College Electronic Archive


Relevância:

20.00% 20.00%

Publicador:

Resumo:

Uppsatsens syfte är att undersöka den mediala debatten i början av 1900-talet gällande sekula-riseringen, i detta fall folkskolans skiljande frÃ¥n kyrkan, utifrÃ¥n tvÃ¥ folkskollärartidningar. Källmaterialet utgörs av Sveriges all¤nna folkskollärareförenings tidning Svensk läraretid-ning, samt Svenska folkskolans vänners tidning Folkskolans vän. Det tidningsmaterial som studerats är Ã¥rgÃ¥ng 1903 och 1909. För att besvara syftet har sekulariseringsbegreppet delats in i tvÃ¥ avdelningar, dels med fokus pÃ¥ debatten om folkskolans administrativa skiljande frÃ¥n kyrkan, samt dels synen pÃ¥ kristendomsundervisningens innehÃ¥ll och utformning. Resultatet visar att bÃ¥da folkskollärartidningarna hävdade att lärarkÃ¥ren borde fÃ¥ mer administrativt in-flytande över folkskolan, även om Svensk läraretidning är nÃ¥got mer aggressiv i sin kritik mot svenska kyrkans administrativa folkskoleauktoritet. Tidningarnas syn pÃ¥ kristendomsämnet skiljer sig, dÃ¥ Folkskolans vän önskar att behÃ¥lla den konfessionella undervisningen med fokus pÃ¥ katekesen, till skillnad frÃ¥n Svensk läraretidning som kräver en mer all¤n kristen-domsundervisning. Detta fÃ¥r även betydelse för tidningarnas syn pÃ¥ vad som var folkskolans huvudsakliga uppgift.

Relevância:

20.00% 20.00%

Publicador:

Resumo:

Syftet med denna uppsats har varit att studera hur barnavÃ¥rdsnämnden i Stora Tuna verkställde lagstiftningen om uppfostran Ã¥t vanartade och i sedligt avseende försummade barn. För att uppnÃ¥ syftet med studien har barnavÃ¥rdsnämndens leda¶ter undersökts, lika sÃ¥ de an¤lda barnen. Vad an¤ldes de för, vilka blev konsekvenserna och vilka var det som stod för an¤lningarna? Resultaten jämförs med tidigare forskning frÃ¥n andra platser. Huvudsakligen har protokoll frÃ¥n barnavÃ¥rdsnämndens sammanträden mellan 1903 och 1917 använts för att besvara frÃ¥geställningarna.Resultatet visar att en klar majoritet av nämndens leda¶ter representerade medelklassen eller överklassen, endast ett fÃ¥tal kom frÃ¥n arbetarklassen. Men de barn som an¤ldes kom nästan uteslutande frÃ¥n arbetarklassen. Detta är nÃ¥got som den tidigare forskningen ocksÃ¥ framhÃ¥ller. Pojkar an¤ldes i betydligt högre utsträckning än flickor, men de flickor som an¤ldes dömdes betydligt hÃ¥rdare än pojkarna. Flickorna an¤ldes främst pÃ¥ grund av de bristande hemförhÃ¥llanden och pÃ¥följderna blev oftast att de skiljdes frÃ¥n hemmet till fosterhem eller till barnhem. Pojkarna an¤ldes främst för stöld och den vanligaste pÃ¥följden blev en allvarlig varning. Polisen var den grupp som an¤lde flest barn till nämnden.