Att tala i urbilder : En studie av Kerstin Ekmans triologi Vargskinnet

Syftet med uppsatsen är att undersöka intertextualitet och arketypiska mönster i Kerstin Ekmans Vargskinnet. En romantrilogi bestående av Guds barmhärtighet, Sista rompan och Skraplotter. För att uppnå studiens syfte utreds hur intertexter förekommer och inverkar på trilogin. Dessutom prövas ifall de arketypiska mönster som Annis Pratt funnit i sin omfattande studie av kvinnlig fiktion, också förekommer i Vargskinnet. Slutligen analyseras existensen av arketypen mandala i Skraplotter. Det är Michail Bachtin, Carl Gustav Jung och Annis Pratt som i stort står för den teoretiska plattform som undersökningen utgår från. Det som studien visar är att de många intertextuella inslagen hjälper till att skapa en rik dialogicitet i texten. Vidare så förekommer Annis Pratts arketypiska mönster också i Ekmans romantrilogi. Ett av dessa arketypiska mönster behandlar den kvinnliga individuationprocessen, som hjältinnan i Skraplotter till fullo genomgår. I romanen finns även arketypen självet representerad i form av mandalasymboler.

Den decentraliserade läromedelsgranskningen : En analys av läromedelsgranskningen i religionsämnet efter 1991- utifrån hermeneutisk ansats

Syftet med examensarbetet är att undersöka vad som undersöks i läromedelsgranskningar inom religionskunskapsämnet gjorda efter att staten avslutade sin centrala granskning 1991. Fokus är vilket syfte forskarna har med sina läromedelsgranskningar samt vad som undersöks i utvalda granskningar av religionskunskapsläromedel mellan 1991-2015. En jämförelse mellan syftet och vad som undersöks efter 1991 med de riktlinjer staten hade mellan 1938 – 1991 kommer att gö-ras. Med hjälp av en hermeneutisk ansats har fem granskningar av varierande storlek analyserats där jag systematiskt försökt besvara mina frågeställningar. Hermeneutisk ansats menas att jag som forskare tolkar utifrån min egen förförståelse. Problemet enligt mig är att lärare idag undervisar utifrån en lärobok som inte är granskad. Har man samma trygghet att luta sig mot efter att staten slutade granska läroböcker? Vad undersöks egentligen i dagens läromedelsgranskningar inom ämnet religion? Slutsatsen är att läromedels-granskningen förändrats över tid och minskat i omfattning efter 1991. Det som undersöks i da-gens granskningar är hur man framställer religioner och kulturer i läroboken, det urval som görs, samt lärobokens svårigheter. En annan slutats är att fokus hos granskarna nästan uteslutande ligger på religionerna islam, hinduism och buddhism. Granskningen av kristendomen och juden-domen lyser med sin frånvaro.