18 resultados para MIG-P CC
em Dalarna University College Electronic Archive
Resumo:
I denna uppsats undersker jag hur musikerns prestation pverkas av medhrningen. Jag har inriktat mig p sngare och snginspelning i studio. I underskningen har jag anvnt mig av tre informanter som fick sjunga till fem olika mixar i medhrningen. Jag analyserade sedan deras intonering, rytmisering och sngstyrka. Resultaten av underskningen blev att intoneringen till viss del pverkas av medhrningen, rytmiseringen och sngstyrkan pverkas i hg grad av medhrningen.
Resumo:
Uppsatsens syfte r att underska hur Sveriges Lrarfrbund arbetade med infrandet av en ny lroplan, Lgr 80. De frgor som jag har valt att inrikta mig p r Hur Sveriges Lrarfrbund arbetade med Lgr 80 och vilka frndringar som Sveriges Lrarfrbund ville gra i Lgr 80. Sveriges Lrarfrbund var med under hela arbetet med att ta fram den nya lroplanen genom att bde arbeta med lroplanen inom frbundet och att vara med i de arbetsgrupper som skol-verstyrelsen tillsatt. Kllor som jag frmst har anvnt mig av till underskningen r Sveriges Lrarfrbunds remissyttrande, Lroplansfrslaget och sammantrdesprotokoll frn Sveriges Lrarfrbund.Nyheter som Lgr 80 innebar var bland annat en revidering av betygssystemet, decentraliserad skola och ett nytt tillvalssystem. Sveriges Lrarfrbund kunde pverka arbetet med lroplanen bde genom sin medverkan i arbetsgrupperna samt genom sitt remissyttrande.
Resumo:
Jag har valt att gra en kvalitativ studie om droger bland unga vuxna mnniskor i ldrarna 18-25 r. Syftet med studien var att utifrn livsberttelser, underska om och i s fall hur droger har pverkat dem samt hur de upplever sin egen tillvaro i samhllet. I min studie har jag valt att anvnda mig av en narrativ metod vilket innebr att jag ur ett livshistorieperspektiv har underskt hur mina respondenter sjlva samtalar om sina liv och droger. Studien grundar sig sledes p tre respondenters livsberttelser.Tillsammans med teorier ssom symbolisk interaktionism och Goldbergs stmplingsteori och tidigare forskning inom omrdet, tolkar och frklarar jag det respondenterna har delat med sig av sina tankar och knslor fr mig, fr att sprida en frstelse fr deras uppvxt, vgen in i och under ett missbruk samt deras vg mot en drogfrihet.De sociala relationerna har kommit att spela en stor roll i respondenternas berttelser. Det sociala ntverket mste fungera fr unga vuxna med missbruksproblem, detta gller inte bara fr att komma till beslut utan ven under sjlva processen ut ur deras missbruk. Studiens resultat pvisar att nr dessa tre unga vuxna kommer bort frn sitt missbruk kommer de ocks att uppleva en samhrighet med andra mnniskor. De kommer att uppleva en tillvaro som ger en mening med deras liv, genom nya nyktra sociala relationer.
Resumo:
Syftet med studien r att skdliggra hur nio sfi-deltagare p en vuxenutbildning i Mellansverige upplever sin skriftsprksutveckling i samband med nya digitala hjlpmedel, i detta fall med iPad och appar eller distansutbildning med lrplattformen Fronter. De huvudsakliga frgorna gller hur informanterna upplever de digitala hjlpmedlen i samband med skriftsprksinlrning samt hur de upplever att de utvecklar sin litteracitet genom dessa. Underskningen grs med kvalitativa intervjuer dr frgorna har hg standardisering men lg strukturering. Intervjuerna genomfrdes via fysiska trffar eller via telefon fr de informanter som inte kan nrvara och som studerar p distans. Resultatet frn studien diskuteras och jmfrs med tidigare studier och forskning. Det som framkommer i studien r att fyra av sex av de informanter som anvnt iPad tycker att de utvecklate sin litteracitet och sin skriftsprksutveckling p ett bra stt och de har upptckt strategier som pskyndar utvecklingen, t.ex. det repetitionsmoment som anvnts. Tv informanter r dock inte lika imponerade utan ser helst att de fr arbeta med datorer som de r mer vana att anvnda. De material de arbetar med i iPad r appar som iBook, Alfavux, Moji Clock, U-talk, Talking Cards, Safari samt iTranslate. Inom distansutbildningen arbetas det via lrplattformen Fronter med blandade uppgifter som tcker de omrden som krvs fr skriftsprksutveckling inom sfi, ssom att lyssna, tala, lsa och skriva. Tre informanter deltar frn brjan men det blir tv kvar som utvrderar sitt arbete, med bra resultat. Bda r mycket njda med tillgngligheten, de vet vad som ska gras och de kan bestmma sjlva nr och hur mycket tid de ville lgga p arbetet. De kan ocks bestmma vilken del av utbildningen de kan och vill fokusera mest p. Samlitliga informanter tycker att de ftt bra hjlp och std av de lrare och den projektutvecklare som r delaktiga i utbildningen.
Resumo:
Den hr studien tar sin utgngspunkt i genusteorier och de naturvetenskapliga och tekniska mnesomrdena i skolsammanhang. Syftet r att underska vad flickor tnker om mnena biologi, kemi, fysik och teknik och hur det pverkar valet av fortsatta studier. I underskningen deltar flickor i grundskolans rskurs 9 och gymnasiets rskurs 3. I underskningen anvndes intervjuer, fokussamtal och enkter. Resultaten visar att ett personligt mnesintresse, den egna frmgan och frebilder i familj och kamrater bidrar till att flickor vljer naturvetenskapliga och tekniska studier. Betydelsefullt r att mnesintresset p ngot stt finns i flickornas vardagsliv exempelvis ett naturintresse. Av vikt fr att flickorna vljer dessa studier r att de befinner sig i en omgivning, ex familj, som stdjer och frmjar naturvetenskapliga och tekniska intressen och studier. Resultaten visar ocks ngra av de egenskaper som behvs fr att gra grnsverskridande studieval. Dremot visar resultatet att arbetsstten pverkar i mindre grad till ett personligt intresse fr fortsatta studier. Identifieringen med en grupp fr att knna tillhrighet r av betydelse i val av mnesstudier.
Resumo:
Uppsatsen har till syfte att belysa sydafrikanska ungdomars syn p demokrati och jmfra denna med ungas syn p demokrati under 70-talet, nr de stod i frmsta ledet i kampen mot apartheid. Genom att intervjua ett litet antal ungdomar i Kapstadens frorter har jag ftt en aning om hur de tnker omkring det nya politiska system som styr Sydafrika idag. Jag har jmfrt dessa intervjuer med material frn litteratur om ungdomars kamp mot apartheid fr att frska se om synen p demokrati frndrats ngot medan landet gtt frn apartheid till demokrati. Utifrn intervjuerna tycker jag mig kunna se ett missnje med den demokrati som vuxit fram i Sydafrika efter apartheid. Efter tio r kan man se att processen har brjat men ocks att det gr vldigt lngsamt, ngot som r frustrerande nr man r ung.Under kampen mot apartheid fanns en fiende, den rasistiska vita maktstrukturen, som man med alla medel frskte frgra. Det fanns ocks ett tydligt ml, att infra demokrati och den drmmen frverkligades 1994. I ett demokratiskt samhlle r fienden inte lika tydlig och frndringar r inte lika drastiska. Mnga av dagen ungdomar har en liknande syn p demokrati som de p 70-talet, men de har ven ftt upptcka demokratins baksidor och r drfr mnga gnger inte lika entusiastiska som sina fregngare.
Resumo:
Ung Fretagsamhet r en organisation som verkar fr att ge gymnasieelever mjlighet att starta, driva och avveckla ett s kallat UF-fretag under ett lsr. Dessa fretag gr under kategorin enkla bolag och fr att f driva ett UF-fretag mste eleverna uppfylla fem krav. Kraven bestr av att fretaget mste registreras hos UF, eleverna mste gra en affrsplan, de mste skaffa en rdgivare frn nringslivet, delta i mssor och slutligen gra en rsredovisning. I den hr uppsatsen har jag valt att fokusera p kravet om rdgivare frn nringslivet. Det r intressant att skriva om detta, dels fr att UF inte tidigare har berrt detta mne i strre grad, och dels fr att situationen idag kan frbttras. UF i Dalarna har sett tendenser till att UF-eleverna gr det enkelt fr sig och anvnder en bekant eller slkting som rdgivare, s att kravet blir uppfyllt. Med detta som utgngspunkt blev min frgestllning att ta reda p hur UF-fretagen anvnder sina rdgivare. Huvudsyftet med uppsatsen r att belysa vilken relation eleverna har till sina rdgivare och hur de anvnder dessa. Bisyfte r att se vilka problem och svrigheter som eleverna upplever. Fr att kunna redogra fr detta syfte, har jag anvnt mig av en enkt som alla 160 av rets UF-fretag har ftt chans att svara p. Utfallet blev dock att 54 % av dessa svarade p enkten. Resultaten frn enkten visade att de flesta av UF-eleverna har ngon form av relation till rdgivaren, dr relationen frmst innebr bekantskap mellan de bda parterna, men det r inte heller ovanligt att en familjemedlem r rdgivare till UF-fretaget. Frn resultaten gick det ven att utlsa att de flesta av UF-eleverna upplever rdgivaren som en kunskapsbank, men en hel del av eleverna ser rdgivaren som en coach. Det framkom ven att mnga UF-fretag kommunicerar hgst en gng per mnad med rdgivaren, vilket tyder p att rdgivaren inte anvnds speciellt mycket. Eleverna har upplevt problem av olika slag under ret, men det strsta problemet visade sig vara tidsbrist. Det har ocks framkommit att det frmst r inom omrden, kopplade till UF-elevernas program, som dessa elever bett rdgivaren om hjlp inom.
Resumo:
Skolk innebr olovlig frnvaro frn skolan och det finns underskningar som visar p att skolk r ett uttryck fr ungdomens en i hg grad riskfylld livssituation dr misslyckandet med skolan ofta leder till missbruk och kriminalitet. Det har visat sig att bland skolkarna finns bde kriminalitet, droger, tobak, ungdomskriminalitet och andra problem verrepresenterat jmfrt med icke skolkande elever. Det finns olika svar p var skolk beror p enligt vad som framkommer vid underskningar bland elever, men den vanligaste orsaken r att bland eleverna som skolkade r det vanligt med bristande tillsyn frn frldrarna och missbruk hos frldrarna, s kallade familjerelaterade faktorer. Nr det gller skolrelaterade faktorer till skolk r bristen p uppmuntran att nrvara i skolan en faktor som pverkar och andra frklaringar r missnje med skolpersonal, lektioner och attityder hos personal och andra elever. Syftet med detta examensarbete r att utifrn kvalitativa intervjuer med rektor, lrare och personal inom elevhlsan underska hur skolkproblematik hanteras och vilka tankar som finns kring skolk. Fr att f fram ett relevant underlag har jag som metod valt att gra en kvalitativ studie som str fr forskning dr datainsamlingen fokuserar p data i form av till exempel kvalitativa intervjuer. Jag har valt att intervjua personal p en skola i Mellansverige, r 6-9, och bland informanterna finns bde lrare, rektor och personal ur elevhlsan. Jag har ocks anvnt mig av litteratur, rapporter och avhandlingar som berr skolk som jag applicerat p intervjusvaren i analysen. Jag kom fram till att skolpersonalen visar en god vilja att arbeta fr att elever inte ska skolka d det finns mycket negativt med ett sdant beteende. Dels r skolk en indikator p att ngot inte r bra kring eleven, oftast ngot p det sociala planet, och dels kan det leda till asociala beteenden som kriminalitet. Oro finns ocks fr att en elev som skolkar pverkar andra att gra likadant och dessutom kan elever som skolkar f problem att skta sitt arbete som vuxen. Dessutom har jag under arbetes gng utvecklat flera ider kring fortsatt forskning p omrdet.
Resumo:
Syftet med denna studie var att beskriva patientens upplevelse av information, mjlighet till delaktighet och personalens bemtande under vrdtiden. Syftet var vidare att beskriva hur viktiga patienten ansg dessa faktorer vara. Studien var en deskriptiv tvrsnittsstudie med kvantitativ ansats. Populationen bestod av patienter ver 18 r som vrdats p en utvald medicinavdelning i mellansverige under en period r 2004. Urvalet bestod av 100 utvalda patienter (n=100). Formulret Kvalitet ur patientens perspektiv (KUPP) har anvnts som mtinstrument. En vergripande bedmning av vrdens olika dimensioner har gjorts, hr med fokus p de faktorer som ingr i dimensionen Identitetsorienterat frhllningsstt information, delaktighet och bemtande. Resultatet har presenterats i form av ett tgrdsindex utifrn begreppen: Bristande kvalitet, Balans lg, Balans hg och vergod kvalitet dr resultaten visade totalt fr dimensionen Identitetsorienterat frhllningsstt Bristande Kvalitet 15 %, Balans Lg 25 %, Balans Hg 45 % och vergod Kvalitet 15 %. Resultatet visade vidare att patienterna p den aktuella avdelningen upplevde ett positivt bemtande och ett bemtande med respekt. Angende pstenden gllande informationen erhlls en del positiva resultat, bst resultat totalt erhll information om avdelningens rutiner medan egenvrd, hur jag bst kan skta mig samt vilken sjukskterska som var ansvarig fr omvrdnaden erhll smre resultat. Det som erhll det smsta resultatet var upplevelsen av delaktighet med en lg procentuell andel p vergod Kvalitet och en hg procent p Bristande Kvalitet.
Resumo:
Uppsatsens syfte har varit att underska hur Kungliga Gotlands infanteriregemente drabbades av spanska sjukan under 1918-1920. Det har ven jmfrts hur detta regemente drabbades i jmfrelse med Dalarnas och Vstmanlands regementen under 1918. Frgestllningarna som besvarats handlar om hur mnga som insjuknade och dog, hur regementets ansvariga agerade samt vilka tgrder som vidtogs nr epidemin hade ntt regementet. Det huvudsakliga materialet jag har anvnt mig av r frste provinsiallkarens rsberttelser och regementets inkomna och utgende skrivelser. Studiens resultat visar att Kungliga Gotlands infanteriregemente med sina cirka 500 sjukdomsfall och fyra ddsfall under epidemins frsta period, 1918 drabbades i hg grad i jmfrelse med Dalregementet, men i liten grad i jmfrelse med Vstmanlands regemente. Anledningen till att regementet p Gotland klarade sig relativt lindrigt frn spanska sjukan kan bero p att en fungerande sjukvrd snabbt kunde sttas in samt att man vidtog andra tgrder ssom inskrnkningar p permissioner, striktare personlig hygien och renlighet i lokalerna samt skyddsympning.
Resumo:
Syftet med denna litteraturstudie var att belysa faktorer av betydelse hos sjukskterskan fr patienten i mtet mellan sjukskterska och patient. Resultatet grundades p 15 stycken vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Efter analys av insamlad data kunde tv huvudteman urskiljas: Sjukskterskan som bekrftande och lyssnande samt Sjukskterskan som etiskt kompetent. Att sjukskterskor mtte patienten utifrn dessa teman visade sig utgra en frutsttning fr att mtet skulle bli vrdande fr patienten. Det framkom att det var viktigt fr patienten att bli bekrftad av sjukskterskan p olika stt och sedd som en unik individ. Bekrftad blev patienten bland annat genom att sjukskterskan verkligen var nrvarande i mtet samt lyhrd fr patientens behov. Sjukskterskan frvntades kunna ge adekvat och tydlig information fr att patienten skulle f frstelse fr och knna sig trygg med vrden. Hon frvntades ocks st fr patientens knslomssiga std samt visa empati fr att skapa frtroende hos patienten. Engagemang frn sjukskterskans sida var en positiv faktor i mtet, medan brist p engagemang skapade en knsla hos patienterna av att vara till besvr. Att sjukskterskan var personlig i mtet uppskattades samt bidrog till att skapa en god relation. Fr att det skulle kunna bli ett vrdande mte s krvdes att sjukskterskan tog sig tid. Det visade sig att i mnga fall upplevde patienterna att sjukskterskan inte hade tillrckligt med tid fr dem. Drtill var sjukskterskan i mtet ofta mer uppgiftsorienterad n patientcentrerad.
Resumo:
Uppsatsens syfte r att underska medias pverkan p tio gymnasisters uppfattning om svininfluensan. De frgor som jag har valt att anvnda mig fr att uppn syftet r hur media kan pverka elevernas synstt p svininfluensan och p vilka stt kan eleverna uppfatta svininfluensan. Fr att kunna frst hur media pverkar sin publik och hur publiken uppfattar en hndelse har jag anvnt mig av teorin om sociala representationer. Media r en betydande faktor fr skapandet av sociala representationer hos individen nr det gller hur en individ ska ta stllning till en hndelse. Genom kvalitativa intervjuer har jag underskt hur tio gymnasieelever uppfattar svininfluensan. Eleverna fick se ett nyhetsinslag som handlade om svininfluensan varefter intervjuerna genomfrds.Underskningens resultat visar p att media har en stor betydelse fr hur eleverna kan uppfatta svininfluensan. Orsaken till detta r medias stora betydelse fr skapandet av sociala representationer.
Resumo:
Syftet med den hr uppsatsen r att gra en studie av hur mnniskor reagerar knslomssigt p olika typer av musik, vilka musikaliska preferenser de har i olika humr- och knslotillstnd, samt hur mnniskor sjlva uppfattar sina knslomssiga reaktioner p musik. Jag har anvnt mig av ett frgeformulr som ligger till grund fr den hr uppsatsen. Underskningen gick ut p att se hur respondenterna sjlva uppfattar sina musikaliska preferenser vid olika knslotillstnd genom att anvnda adjektiv fr att beskriva dem. De fick ven lyssna till ett antal lyssningsexempel med olika typer av musik och med hjlp av adjektiv beskriva vilka knslor musiken vcker hos dem. I sin komplexitet tycks mnniskor nd fungera relativt lika nr det gller vissa saker. Exempelvis knslomssiga reaktioner p musik. Respondenterna som deltog resonerade frvnansvrt lika. Naturligtvis fanns det ngra f svar som skiljde sig t markant, men p det stora hela var de verens. Man vill hra musik som man uppfattar stmmer verens med de knslor man har, som hjlper till att bibehlla och/eller frstrka dessa knslor, ven de mer negativa. ven vid lyssningsexemplen som de fick lyssna till var respondenterna p det hela taget relativt verens om vilka knslor som framkallades. Det verkar som om vi tnker och reagerar mer lika n vi tror.
Resumo:
Denna skrift färdigställdes i augusti -96. De metoder som redogörs för i rapporten har använts i ett socialantropologiskt translokalt fältarbete som pågått periodvis under loppet av en fyraårsperiod. Dessa metoder, liksom de teorier som tas upp här, är utvalda för att användas i en kommande doktorsavhandling om försöken att integrera solenergiteknik i det svenska samhället (Solenergiteknik diskuteras emellertid inte explicit i denna rapport. För en närmare redogörelse av det pågående avhandlingsarbetet se Socialantropologisk studie av solenergiteknikers införande i Sverige. Projektpresentation oktober 1995, arbetshandling SERC). Jag förespråkar i rapporten en användning av begreppen nätverk och process som metod- och analysredskap. Jag för också fram en kulturteori som utgör en samlad syn på de teoretiska begreppen kultur, struktur och process. Dikotomin mellan individ och samhälle försvagas här kraftigt, både genom mitt sätt att använda kulturbegreppet och genom min användning av begreppet struktur .Denna kulturteori inbegriper såväl idémässiga, sociala som materiella förhållanden och är samtidigt en teori om förändring. Jag framför här också ett förslag till två lämpliga målsättningar för att föra socialantropologiska mikro- och makroperspektiv närmare varandra. Den ena målsättningen innebär att man vid teoretiska mer generaliserande beskrivningar av förhållanden i världen bör sträva mot att uttrycka sig så att dessa beskrivningar också blir applicerbara på specifika fältarbeten. Detta innebär både att de begrepp som används ska vara bra redskap att tänka med för antropologen i fält, och att de makroteoretiska resonemang som förs i allt högre utsträckning bygger på fältarbeten som på varierande sätt inkluderar globala skeenden. Den andra målsättningen gäller fältarbetet och beskrivningen av detta. Här menar jag att också fältarbeten behöver planeras, utföras och presenteras så att sådana fältarbeten tillsammans kan ingå i det makroantropologiska projektet att skapa underlag för makroteorier om förhållanden i världen. Min avsikt är att i mitt eget avhandlingsarbete använda mig av teoretiska begrepp och metodologiska tillvägagångssätt som överensstämmer med dessa två målsättningar.
Resumo:
Syftet med detta arbete har varit att f strre insikt i hur en hlsosam arbetssituation kan skapas i frskolan genom att studera frskolepedagogers tankar kring och hanterande av arbetsbelastning och eventuell arbetsrelaterad stress utifrn studiens huvudsakliga frgestllning: hur hanterar de intervjuade pedagogerna arbetsbelastning och eventuell arbetsrelaterad stress? Jag har nrmat mig underskningsomrdet med en kvalitativ ansats baserad p intervjuer med tv frskollrare frn olika frskolor. Som teoretiska redskap fr tolkning av studiens resultat har jag anvnt mig av Sjdins (2012) forskning kring stress i frskolan, Lidholts (1999) hanteringsstrategier samt copingteori. Studien visar att de intervjuade pedagogerna arbetar frebyggande fr att skapa en lugnare arbetsmilj samt reflekterar kring hur situationer med hg arbetsbelastning kan lsas. Vidare frekommer i studien anpassningsstrategier, motstnds- eller kampstrategier samt problem- och knslofokuserad coping som redskap fr att hantera arbetets belastning och arbetsrelaterad stress.
