Metoder och instrument för att mäta följsamheten till hygienföreskrifter : En litteraturöversikt

Syfte: Att genom vetenskaplig litteratur beskriva vilka metoder och instrument somanvänds inom hälso- och sjukvård för att mäta följsamheten tillhygienföreskrifter.Metod: Föreliggande studie har genomförts som en litteraturöversikt. Artiklar söktes viaCinahl, PubMed och Web Of Science.Resultat: Resultatet grundar sig på 14 artiklar. Fem kategorier av metoder beskrevs, medtio tillhörande instrument. I tio av studierna användes manuell observation sommätmetod. Två studier tog upp provtagning på ytor (ATP-mätning) för attutvärdera städrutiner. Även elektronisk observation, självskattning samt intervjubeskrevs. Instrumenten som beskrevs var fyra typer av observationsformulär, tvåtyper av ATP-mätare, två typer av enheter som registrerar elektroniska signaler,ett intervjuformulär samt ett självskattningsformulär.Slutsats: Att mäta följsamheten till hygienregler behöver inte vara svårt eller kostsamt,men kan hjälpa oss i arbetet mot en högre patientsäkerhet. Mätningar kan ge ossen bild av våra svaga punkter i följsamhet till hygienregler. I och med attsynliggöra svagheterna kan vi också arbeta med att förbättra dem.

Förväntningar på kompetens hos specialistsjuksköterskan inom psykiatrisk vård

Syfte: Denna studie undersöker uppfattningar och förväntningar på den specialistutbildadesjuksköterskan från övriga professioner inom det psykiatriska teamet.Metod: Strukturerad kvalitativ och kvantitativ enkätstudie utförd på två öppna psykiatriskakliniker. Data analyserades med en deskriptiv ansats.Resultat: Resultatet visade att knappt 50 procent av respondenterna uppger sig veta vad somskiljer i formell kompetens mellan en specialistutbildad och en grundutbildad sjuksköterska.Ändå uppger samtliga respondenter att det är viktigt att det finns specialistutbildadesjuksköterskor på arbetsplatsen. Nästa alla förväntar sig att den specialistutbildadesjuksköterskan har högre kompetens än den grundutbildade. Den ökade kompetens somförväntades gällde psykiatriska sjukdomar/diagnoser samt läkemedel. Inga skillnader iarbetsuppgifter rapporterades mellan den specialist- och den grundutbildade sjuksköterskan.En osäkerhet kring specialistsjuksköterskans roll och kompetens finns både utifrån och frånsjuksköterskan själv.Slutsats: För att särskilja arbetsuppgifter mellan grundutbildade och specialistutbildadesjuksköterskor bör kännedomen om skillnaderna klargöras menar författarna. För omverksamheten inte känner till kompetensen, uppskattas den inte och därmed används intekompetensen i det kliniska arbetet.Vidare behöver ett förtydligande göras av vilken kompetens som behövs i det kliniska arbetet.