Med perspektiv på gymnasievalet : en kvalitativ undersökning av motiv, värderingar och attityder som väglett några ungdomar inför deras gymnasieval

Vid femton års ålder ställs skolungdomar i vårt land inför ett beslut som sannolikt kommer att få konsekvenser för dem under lång tid. De ska då välja vilket gymnasieprogram de ska gå under de närmast följande tre åren, en tid under vilken de i hög grad formar sin identitet och skapar nya nätverk. Gymnasieutbildningen ger dessutom en första inriktning inför deras studie- och yrkeskarriär och valet kan därför ses som en manifestation av vad den unga människan har tänkt med sitt liv.Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka motiv, värderingar och attityder som väglett några ungdomar vid deras val av gymnasieprogram. Min utgångspunkt är att det kan finnas en rad olika faktorer som spelar in och mina frågeställningar är därför:•Vilken roll har viktiga personer i den närmaste omgivningen, som föräldrar, syskon och kompisar spelat?•Vilken betydelse har individens egna biografiska erfarenheter av skola och arbete haft?•Hur kan valet av program relateras till deras nuvarande självbild eller identitet?•Kan individens mer kulturellt grundade attityder till arbete och karriär ha påverkat beslutet?•Finns det uttalade eller outtalade framtidsplaner eller livsprojekt i bakgrunden?•Vilken betydelse har individens förhållande till samhällets strukturella mönster vad gäller klass och kön i dessa fall?Undersökningen har genomförts i form av en fokusgrupp och kvalitativa intervjuer där fem gymnasieelever deltagit. De gick första året och hade därmed redan gjort sina val och dessutom påbörjat sin utbildning. Perspektivet för dem är retrospektivt.De teoretiska perspektiv jag har tillämpat på intervjumaterialet är tre: Med symbolisk interaktionism har jag försökt lägga ett aktörsperspektiv. Med Bourdieus begrepp habitus och kapital anlade jag ett strukturellt perspektiv. Slutligen har jag, med begreppet livsprojekt, velat koppla samman de intervjuades värderingsmönster med deras gymnasieval.De slutsatser som kan dras är att alla dessa perspektiv har sin tillämpning, ibland på en och samma individ. Men det har varit lättare att påvisa aktörskapet än de strukturella faktorerna. Vad gäller värderingsmönstren har undersökningen gett en mångtydig bild.

Las funciones del pasado en los sistemas verbales del español y del ruso

This monograph is a comparative study of past time reference in Spanish and Russian.The ambition is to present a functional perspective of how both languages systemically express temporal and aspectual information. The verb, naturally, attracts the main attention of the thesis and the focus is almost exclusively on verbs in the indicative mood.The definition of the parameters of Time and Aspect plays an important part in the present dissertation. A particular emphasis concerns the elaboration and testing of the ‘ABC’ model, which represents a graphic definition of verbal aspect as a grammatical category.Another important issue is the distinction of aspect and Aktionsart; these concepts are closely related but operate on different functional levels. The analysis is essentially based on linguistic material from parallel corpora, constructed for this purpose. At first the material is treated statistically in order to create astarting point for the qualitative part of the analysis. The three main areas of investigation dealt with are:1) The relation between the simple past tenses, pretérito and imperfecto, in Spanish and their imperfective and perfective counterparts in Russian.2) The relation between the compound tenses in Spanish and the Russian verbal system.The analysis of this relation also comprises a critique of the traditional interpretationof the aspectual contents of the compound tenses.3) The usage of alternative strategies in both languages. In this part of the analysis the focus is widened to include verbal periphrasis, infinite verb forms and subordination. The results of the analysis demonstrate that verbal aspect, according to the definition represented by ‘the ABC model’, works as a grammatical category in both Spanish and Russian. It is also shown that there are systemic differences in the manifestation of this functional category in both languages. Another important result is that the neither the compound tenses nor the progressive express verbal aspect, at least not in a narrow sense of the word but represent different verbal functions related to aspect.