Att utveckla barns matematiklärande i förskolan : En fallstudie om pedagogers arbete med matematik för barn i åldern 4-5 år

Syftet med denna studie är att synliggöra pedagogernas arbete med matematik i förskolans inomhusmiljö med barn i åldern 4 - 5 år. Utgångspunkt för synliggörande är Lpfö 98/10 mål och uttrycksformer i matematik. Förhoppningen är att resultatet från undersökningen kan ligga till grund för att utveckla verksamheten. För att nå syftet har följande frågeställningar använts:1. Hur arbetar pedagogerna med barns matematiklärande? Vilket matematikinnehåll? Vilka uttrycksformer?2. I vilka situationer sker pedagogers arbete med matematik? I vilka av de sex vardagssituationerna: barns lek med närvarande pedagog, samling, utgång, ingång, lunch och läsvila?3. Hur ser de verksamma pedagogerna på behov, möjligheter och hinder för att utveckla arbetet med barns matematiklärande?För att få svar på frågeställning 1 och 2 genomfördes strukturerade observationer med hjälp av observationsscheman. Sammanlagt observerades fem avdelningar och på varje avdelning observerades samtliga sex situationer, det vill säga vid 30 tillfällen. Barnen var i åldern 4-5 år och med pedagog menas i undersökningen all personal som arbetade på avdelningarna. För att få svar på den tredje och sista frågeställningen genomfördes kvalitativa intervjuer genom fokusgruppssamtal vilket innebär att samtalet utfördes avdelningsvis med samma fem avdelningar vilka ingick i observationerna.Resultatet visar att pedagoger arbetar med barns matematiklärande i större utsträckning än de själva tror och upplever. Observationerna åskådliggör att de matematiska aktiviteterna räkna och förklara förekommer oftast, följt av lokalisera, mäta och konstruera. Den matematiska aktiviteten leka förekommer sällan. Av de sex undersökta uttrycksformerna dominerar samtal, följt av rörelse, lek/drama, sång/musik, bild/form och dans. Pedagogerna har en önskan om fortbildning i matematik, så att de kan synliggöra matematiklärandet för sig själva, barnen och hela verksamheten. Av resultatet framgår att de matematiska strävansmålen i läroplanen för förskolan inte är helt tydliga för personalen, och att uttrycksformerna inte används fullt ut av pedagogerna i det dagliga arbetet.En slutsats av undersökningens resultat är att pedagogerna behöver ökad kunskap i arbetet med barns matematiklärande samt stöd för att förtydliga och omsätta de olika matematiska strävansmålen i läroplanen för förskolan i verksamheten.

Student and library services in cooperation

Abstract At Ångström Laboratory, one of the largest campuses at Uppsala University, the Library and the Student Services Office merged in November 2012. This merger is a pilot project to improve service for students and faculty. Ångström Laboratory has around 900 staff and almost 10,000 students, of whom most also spend time at other campuses. In this paper we describe the background and the implementation of the pilot project. One of the main reasons for moving together was the wish to gather together all kinds of student services, including the distribution of written examinations in one place. The central location and open environment of the Library made it a good choice. The heart of the Library and Student Services is an open office consisting of two service desks located in the library area. There are silent study areas; computers for searching and printing, an area for relaxing with newspapers and journals, meeting rooms and offices for the staff. The result is a lively place with a cosy atmosphere. As the Library and the Student Services still belong to different parts of the University we are now starting to find out how best to collaborate. To understand more we log all the questions we get and the services we deliver. We also have meetings together and use the same lunch room to get to know each other and our different functions. We will define which matters can be solved in common, and how we can back each other up when necessary.

Can humming caregivers´ facilitate feeding during mealtime situations with persons with dementia? A qualitative study

Background. ‘Music Therapeutic Caregiving’, defined as when caregivers’ sing for or together with persons with dementia care situations, has been shown to facilitate the caring situation, and enhance positive and decrease negative expressions in persons with dementia. No studies about singing during mealtimes have been conducted, and this project was designed to elucidate this. However, since previous studies have shown that there is a risk that persons with dementia will start to sing along with the caregiver, the caregiver in this study hummed such that the person with dementia did not sing instead of eat. Aim. To describe professional caregivers’ experiences of humming during meal time while feeding persons with dementia. Method. An intervention with caregivers humming was implemented during lunch time. Focus group interviews were conducted to fetch the caregivers experiences. Qualitative content analysis was used to analyse the interviews. Results. The caregivers described that humming disseminated relaxation and joy, and awakened memories about the songs hummed which encouraged the persons with the dementia to join in the songs. They also described that humming seemed to make the persons with dementia associate with mealtime and could make them eat more. However it also revealed suspiciousness and agitation from the persons with dementia. Conclusion. Humming during mealtime revealed mainly positive as well as some negative influences. More and larger studies are needed to be able to draw general conclusions.