Vad var Snöå lanthushållsskola? : Tillkomsten, verksamheten och eleverna 1909-1989

Syftet med uppsatsen var att undersöka vad Snöå lanthushållskola 1909-1989 var. För att undersöka detta användes tillgängligt arkivmaterial angående Snöå lanthushållsskola, framförallt verksamhetsberättelser och årsredogörelser. Undersökningen visade att syftet med startandet av skolan framförallt var att skapa dugliga husmödrar som i sin tur genom att sköta hushållet på rätt sätt skulle göra sina män till bättre arbetare/lantbrukare och höja produktiviteten. Skolans undervisning var länge inriktad på att utbilda kvinnor i lanthushållning men då samhällets behov utav detta minskade blev utbildningen allt mindre inriktad på självhushåll och mer på hushåll. Efter detta var skolan ofta endast ett led i en yrkesutbildning och i dess sista fas bytte skolan namn och kom att syssla med rena textil- och kostkurser, även detta i samklang med samhällets behov. Skolan hänger alltså med då samhällssynen förändras, från att kvinnorna skall vara duktiga på att sköta hemmet, till att de ska vara duktiga yrkeskvinnor inom de yrkesområden som anses passa dem.

Snöåkullor : 15 kvinnor berättar om när de gick på Snöå lanthushållsskola i Dala-Järna 1936-1989

I korthet har uppsatsens syfte varit att ge en bild av vilken social bakgrund de flickor hade som gick på Snöå Lanthushållsskola i Dala-Järna, att ta reda på varför de valde att gå där och att undersöka vad som hände med eleverna senare i livet. Metoden som använts hör till den muntliga historieforskningens sätt att gå till väga: Under ett besök på skolans 100-års jubileum i september 2009 delades en enkät ut till ett hundrafemtiotal före detta elever, av vilka 15 stycken valdes ut. Dessa 15 delades in i tre grupper: den äldre generationens elever från 1936-1960, mellangenerationens elever från 1961-1970, och slutligen den yngre generationens elever från 1971-1989, varefter de intervjuades. Intervjuerna låg sedan till grund för uppsatsens resultat.Resultatet visar att elevernas sociala bakgrund har varierat, liksom ambitionerna bakom att söka till lanthushållsskolan och i vilken grad skolan fick betydelse för framtiden. Trenden verkar dock vara att det bland de tidigaste snöåkullorna var vanligt att man ville bli en god husmor, medan 1950-, 1960- och det tidiga 1970-talets elever behövde kursen i lanthushållning för att kunna vidareutbilda sig. Under 1970- och 1980-talet blev antalet skoltrötta som sökte sig till Snöån större, och skolan tycks ha blivit en nödlösning och ett andrahandsval. Samtliga minns snöåtiden som en mycket rolig och lärorik tid, och många av dem fick väninnor för livet.

Solar energy in asia, in Kobe, Japan, september 1989 : Reports from ISES solar world congress and from study visits in India and Pakistan

The ISES Solar World Congress Clean and Safe Energy Forever was held in Kobe, Japan, September 4-8, 1989. Short impressions from the conference and the simultaneous exhibition are given. On our (separate) ways to Kobe, Eriksson visited institutions in the Bombay, India area, and Broman one institution in Islamabad, Pakistan. Accounts of these visits are given. Three papers presented in Kobe are included in an Appendix.

Sociologin i Grekland : från 1907 fram till Metaxas-diktaturen (1936–1940) och andra världskriget

Sociology in Greece from 1907 to the Metaxas dictatorship (1936–40) and the Second World War This paper focuses on pre-conditions for sociology to develop and the subject matters of emerging sociology in Greece. Pre-conditions were at hand but without continuity, and the opportunity for sociology to develop was lost. Sociology is said to have started in 1907 with the book The Social Question by Georgos Skliros. He presented sociology and Marxism as identical and deals with Greek society and (among other things) the language issue, all of which triggered off a vibrant debate. Sociological associations and journals were started. However, the initially reformist perspective of social science was gradually replaced by an approach that was more socio-philosophical, influenced by classical sociology, German sociology in particular. This turn was associated with the institutionalization of sociology at the universities during the 1920’s. The Metaxas dictatorship in 1936 put a stop to any further development of sociology for a long time.