Energy Storage for a Grid-Connected PV-System: A Feasibility Study

The work presented in this thesis concerns the dimensioning of an Energy Storage System (ESS) which will be used as an energy buffer for a grid-connected PV plant. This ESS should help managing the PV plant to inject electricity into the grid according to the requirements of the grid System Operator. It is desired to obtain a final production not below 1300kWh/kWp with a maximum ESS budget of 0.9€/Wp. The PV plant will be sited in Martinique Island and connected to the main grid. This grid is a small one where the perturbations due clouds in the PV generation are not negligible anymore. A software simulation tool, incorporating a model for the PV-plant production, the ESS and the required injection pattern of electricity into the grid has been developed in MS Excel. This tool has been used to optimize the relevant parameters defining the ESS so that the feed-in of electricity into the grid can be controlled to fulfill the conditions given by the System Operator. The inputs used for this simulation tool are, besides the conditions given by the System Operator on the allowed injection pattern, the production data from a similar PV-plant in a close-by location, and variables for defining the ESS. The PV production data used is from a site with similar climate and weather conditions as for the site on the Martinique Island and hence gives information on the short term insolation variations as well as expected annual electricity production. The ESS capacity and the injected electric energy will be the main figures to compare while doing an economic study of the whole plant. Hence, the Net Present Value, Benefit to Cost method and Pay-back period studies are carried on as dependent of the ESS capacity. The conclusion of this work is that it is possible to obtain the requested injection pattern by using an ESS. The design of the ESS can be made within an acceptable budget. The capacity of ESS to link with the PV system depends on the priorities of the final output characteristics, and it also depends on which economic parameter that is chosen as a priority.

Fjärrvärmedrivna vitvaror : Erfarenheter från utveckling, installationer och kostnadsberäkningar

Värmedrivna vitvaror eller HWC-maskiner som de kallas av tillverkaren värms med varmt vatten från en cirkulerande krets via en värmeväxlare inbyggd i maskinen, till skillnad från konventionella maskiner som värms med el. Denna teknik skall inte förväxlas med maskiner som är anslutna till varmvattenledningen och fylls på med varmt vatten och som därmed begränsas till disk- och tvätt. Syftet med fjärrvärmedrivna vitvaror är alltså att använda fjärrvärme, som har lägre kvalitet och pris än elenergi för uppvärmning och torkning och på så sätt spara el och utöka fjärrvärmeunderlaget. En jämförelse av koldioxidutsläpp och primärenergianvändning mellan konventionella vitvaror och fjärrvärmedrivna vitvaror visar att både koldioxidutsläpp och primärenergianvändning blir lägre för fjärrvärmedrivna vitvaror om biobränsle anses koldioxidneutralt och den el som ersätts är producerad i kolkraftverk eller gaskombikraftverk.   Denna rapport beskriver utveckling och kommersialisering av värmedrivna vitvaror (disk- och tvättmaskiner samt torktumlare och torkskåp) och hur de kan anslutas mot fjärrvärmesystem i olika systemlösningar. Dessutom har de energimässiga och ekonomiska förutsättningarna för tekniken undersökts. Erfarenheterna från fältprovning är dock mycket begränsade, eftersom de byggen där fälttesterna skulle ske försenades. Under 2013 färdigställs ett flerbostadshus med värmedrivna vitvaror i 160 lägenheter i Västerås.   De utvecklade maskinernas värmeanvändning som andel av total energianvändning vid 60 graders framledningstemperatur har uppmätts till ca 50 % för diskmaskinen, 67 % för tvättmaskinen, 80 % för torktumlaren och 93 % för torkskåpet. I det studerade flerbostadshuset av passivhusstandard uppgår lasten från värmedrivna vitvaror komfortgolvvärme och handdukstorkar till upp mot 30 % av husets totala värmeanvändning. För småhus är motsvarande siffra upp mot 20 %. Att använda fjärrvärme istället för elvärme till dessa installationer som normalt är elvärmda kan allts minska elbehovet betydligt i lågenergibebyggelse vilket också minskar både koldioxidutsläppen och primärenergianvändningen.   Ekonomiska analyser har genomförts för två olika systemkoncept (separat vitvarukrets och Västeråsmodellen) för nybyggda småhusområden och flerfamiljshus där fjärrvärme inte bara används till vitvaror utan också till handdukstorkar och komfortgolvvärme. De ekonomiska analyserna visar att Västeråsmodellen är den mest ekonomiskt intressanta systemlösningen med värmedrivna vitvaror, handdukstork och komfortgolvvärme. I flerfamiljshus kan den vara konkurrenskraftig mot de elvärmda alternativen (konventionellt system med eldrivna vitvaror, komfortgolvvärme och handdukstorkar) om prisskillnaden mellan el och fjärrvärme är större än 0,7 kr/kWh. En parameterstudie visar att kapitalkostnaden blir ganska hög jämfört med energikostnaden, vilket betyder att lång livslängd och många cykler är viktigt för att förbättra de ekonomiska förutsättningarna för värmedrivna vitvaror. För passiva småhus blir kostnaden för Västeråsmodellen med värmedrivna vitvaror, handdukstork och komfortgolvvärme likvärdig med de elvärmda alternativen vid energiprisskillnader på 0,7 kr/kWh inklusive moms, medan det krävs prisskillnader på 0,9 kr/kWh inklusive moms för normalisolerade småhusområden.   Sammanfattningsvis kan sägas att i kommuner med ett konkurrenskraftigt fjärrvärmepris finns det viss lönsamhet för hela konceptet enligt Västeråsmodellen med värmedrivna vitvaror, komfortgolvvärme, och handdukstorkar. Om man däremot ser på konkurrensen för enskilda vitvaror är det främst torktumlaren som är konkurrenskraftig i bostäder. Målpriset på 1000 kr extra för värmedrift har inte kunnat uppnås inom projektet för diskmaskiner och tvättmaskiner. Det krävs lägre priser och låga anslutningskostnader för att räkna hem diskmaskinen och tvättmaskinen som enskilda komponenter.   Värmedrivna tvättmaskiner och torktumlare är konkurrenskraftiga i flerfamiljstvättstugor. Speciellt i de fall där beläggningen är god och flera maskiner delar på anslutningskostnaden till fjärrvärmecentralen kan värmedrift bli riktigt lönsam. Torkskåpens konkurrenskraft har inte kunnat utvärderas, då priset ännu inte fastställts. Att använda VVC-systemet för värmedistribution till värmedrivna vitvaror kan vara mycket intressant, men det kräver att legionellaproblematiken kan lösas. I nuläget finns ingen lösning som uppfyller formuleringarna i boverkets byggregler. Ett annat distributionssätt som kan vara intressant, men som inte undersökts i studien är att använda VVC för varmvattendistribution och en gemensam radiator- och vitvarukrets med konstant framledningstemperatur. Den aktör som förväntas ha störst ekonomiskt intresse av att tekniken implementeras är sannolikt fjärrvärmebolagen som får sälja mer värme och det ligger därmed främst på deras ansvar att marknadsföra tekniken i mötet med sina kunder.

Using locally available components and local knowledge to build sustainable stand-alone power systems

The aim of this paper is to point out benefits as well as disadvantages associated with the use of locally available, not necessarily standardized, components in stand-alone electrical power systems at rural locations. Advantages and challenges arising when the direct involvement in design, construction and maintenance of the power system is reserved to people based in the area of implementation are discussed. The presented research is centered around one particular PV-diesel hybrid system in Tanzania; a case study in which technical and social aspects related to the particular power system are studied.

The Role of Gay Spaces for a Gay Destination : Gay Tourism in Gran Canaria

This thesis has the aim to evaluate the role of gay spaces in Gran Canaria as a gay tourists destination with particular reference to gay exclusive resorts. The validation of the gay identity is a key motivation for homosexuals to travel, in order to connect with other homosexuals and experience the gay life that they might not be able to experience at home. Gay spaces have been defined both as liberated areas as well as ghettos, where the homosexuals are, in a way, restrained. The method chosen, a small number of semi- structured interviews with managers of gay exclusive resorts in Maspalomas, the hub of gay life in Gran Canaria, where major LGBT events are held, there is a gay friendly environment, a thriving gay scene and many gay exclusive resorts. In the case of Gran Canaria the gay-specific offer is complementary to the ‘regular’ tourism offer, as they coexist, complement and at times overlap. Nevertheless the gay centric holiday is still predominant amongst gay men, and it is likely to continue to be according to the informants. This is because gay tourists seek freedom and a sense of inclusion that they would not be able to find in mixed environments.

« Moi d’ici, moi de là-bas » : La géographie imaginaire du roman Le Ventre de l’Atlantique de Fatou Diome

L’objectif de la présente étude est d’explorer la « géographie imaginaire » du roman Le Ventre de l’Atlantique, écrit par Fatou Diome. Le concept de la « géographie imaginaire » décrit les rapports de domination spatiale et la construction d’un « Autre », entièrement différent de « nous » (Saïd, 1980). Les deux pays du roman, la France et le Sénégal, sont analysés comme deux sphères inconciliables, associées aux oppositions comme nous – l’Autre, individualisme – collectivisme, rationalité - superstition. Deux images spatiales sont discutées dans ce mémoire: l’île Niodior au Sénégal et l‘océan Atlantique. L’isolation de l’île Niodior renforce la séparation en deux espaces opposés, alors que l’Atlantique constitue un élément parfois chargé de forces magiques, lié à la vie et à la mort. Evoquant l’idée d’hybridité, le roman montre également des espaces et des identités alternatifs, qui transgressent la structure coloniale.