Hur väljer lärare vilken skönlitteratur eleverna skall läsa? : En studie av åtta gymnasielärares urvalsprinciper

I föreliggande examensarbete har en undersökning företagits med syfte dels att identifiera vilka urvalsprinciper som lärarna vid en gymnasiesärskola och en gymnasieskola i en mellansvensk kommun begagnar sig av när det gäller den skönlitteratur som eleverna får läsa i svenskundervisningen, dels att utröna vilken slags skönlitteratur som används i undervisningen i svenska. Som grund för studien har vi genomfört intervjuer med åtta lärare som utgör den grundläggande informationskällan. Intervjuutsagorna har analyserats i ljuset av gällande kursplaner och ämnesbeskrivningar. För diskussionen fungerar Wolfgang Klafkis kritisk-konstruktiva didaktik som bakgrund. En slutsats är att lärarnas urvalsprinciper utgår från vissa primära motiv ur styrdokumenten, som att den skönlitterära läsningen skall väcka reflektion, uppmuntra till läsning och verka för att eleverna stiftar bekantskap med klassiska litterära verk. En annan slutsats är att elevinflytande i olika mån och på skiftande sätt är avgörande för den litteratur som slutligen väljs. En fråga vi ställt oss i slutdiskussionen är om elevernas fria val av skönlitteratur får så stort utrymme att det kan inverka på andra moment i svenskämnet.

Karaktärisering av planhetsställdon i mångvalsarsverk

Projektbeskrivning: Bakgrund: Vid valsning av tunna band med hög hållfasthet används reversibla mångvalsarsverk. Kundkraven är höga vad gäller bandens planhet. Planheten kan styras genom de planhetsställdon som valsverket är utrustat med. Syfte: Förvärva kunskap om hur de olika ställdonen inverkar på planheten. Varje enskilt ställdons inverkan på planheten kan undersökas genom att genomföra en föreskriven förändring av ställdonets läge och därefter utvärdera planhetsförändringen som uppkom. Försöken utförs i ett 20-valsarsverk vid Sandvik Materials Technology i Sandviken. Mål: Förbättra den automatiska planhetsregleringen.

I kolerans spår : En studie om koleraepidemins utveckling i Alingsås med omnejd 1834

Syftet med denna uppsats är att dels visa koleraepidemins utbredning i Alingsås år 1834 samt att kort jämföra den med omgivande städer i Västsverige och då framförallt Borås, och dels se på vilka återverkningar, upplevelser och reaktioner sjukdomen skapade hos människorna vid denna tid. De frågeställningar som har använts för att utveckla ovanstående syfte har varit: Vilka tankar, intryck och upplevelser gav sjukdomen upphov till? Vilka drabbades hårdast av sjukdomen? Hur förhåller sig dödstal, ålder, tidsdatering och social tillhörighet bland döda i en jämförelse med Borås? Vilka rykten, myter och reaktioner följde i kolerans spår? Materialet består av dödböcker och husförhörslängder för Alingsås stad och landsförsamling, protokoll från sundhetsnämnden i Alingsås landsförsamling, kungörelser och nedskrivna samtal från 1834, dagbok och anteckningar från privatpersoner från nämnda år samt litteratur och avhandlingar om Alingsås och koleran i Sverige. Alingsås stad hade vid sjukdomens inledningsskede en viss brist på läkare men detta avhjälptes snabbt och situationen var inte värre än i andra städer vid denna tid. För landsförsamlingen var dock bristen betydande. Då koleran härjade som värst upplevde människorna i Alingsås, liksom i många andra drabbade städer, en stark oro och ångest. De som oftast föll offer för koleran i Alingsås var fattiga som troligtvis på grund av trångboddhet och hygieniska svårigheter hade svårt att hålla smittan ifrån sig. I jämförelse med Borås visar Alingsås upp många likheter men också skillnader i form av fler döda och större dödlighet bland de fattiga.

Musiklyssnande i förändring : C-uppsats om hur lyssnarvanorna förändrats sedan 1970-talet

Jag har jämfört hur unga människor lyssnade på inspelad musik på 1970-talet med hur unga lyssnar idag. Jag har gjort en enkätundersökning där två grupper, en som är ung idag och en som var ung på 1970-talet, fått svara på frågor om sitt musiklyssnande. Enkäten har jag kompletterat med fyra intervjuer. Den stora skillnaden när det gäller förutsättningarna för lyssnandet, är övergången från analog till digital teknik. Idag lyssnar vi mer vid datorn eller i portabla medier som mp3-spelare eller mobiltelefoner. På 1970-talet var man mer bunden till stationära anläggningar som stereoanläggningen eller radion. Teknikskiftet har också påverkat hur man lyssnar. Förr lyssnade man oftare tillsammans. Idag har det fysiska lyssnandet individualiserats. Den sociala interaktionen har i hög grad flyttat ut i cyberrymden: Man byter spotifylistor, man tipsar om klipp på youtube, man delar med sig av sin egenproducerade musik på myspace osv. Lars Lilliestam använder begreppet musikantropologi för att beskriva studiet av musik som en social aktivitet. Möjligheten att välja ur ett enormt utbud och sätta ihop sina egna spellistor har gett lyssnaren större kontroll över sitt lyssnande. De portabla medierna innebär också en möjlighet till effektivt tidsutnyttjande; man tar med sig musiken samtidigt som man gör något annat. Marie Strand Skånland har undersökt hur mp3-spelare används i vardagen och kommit fram till att musik används som en resurs. Lyssnande på personligt utvald musik, i form av spellistor, kan ge en känsla av kontroll över sig själv, omgivningen och över andra. Man stänger in sig i sin egen ljudbubbla.Lyssnarna anser att ljudkvaliteten har stor betydelse för musikupplevelsen. Men åsikterna går isär, både om vad som är bra ljudkvalitet och om vad som är en bra musikupplevelse.

Konsekvenser av rollövertagandet : ”I”, ”me” och individualiteten

Consequences of role taking: the ”I”, the ”me” and individuality This paper analyzes the tendency of taking the ”I” and the ”me” in G. H. Meads theory of role taking as two separate, qualitatively different parts of human personality, the ”I” being of individual origin, the ”me” of social. In the original Meadian sense role taking gives rise to both the ”I” and the ”me”. They are dialectically united rather than dualistically separated aspects. They refer to the joint functional power of the subject, finding itself as an object, mediated by the Other. As a consequence, the link between body and the social world becomes theoretically more stringent, as the body is given its place as a cognitive social object among others, this by contrast to interpretations where the body is left as an object mainly outside the human social experience and as a source of agency sui generis, a conception which is in opposition to Meads. The stress on the ”I”-phase, as related to body and concrete action in combination with its direct relation to the ”me”-phase, actualizes Mead as a forerunner in modern biologic/neurologic research on human perceptual, motivational and intentional capacity.Swedish Mead interpreters are critically analyzed. Interpretations of Charon, Giddens, Joas and Habermas are partly scrutinized. The author defines the conceptual pair in terms of activity, subjectivity, temporal relativity and distance.

Kvinnors upplevelser av fosterrörelser i slutet av graviditeten

Bakgrund: Det finns begränsad kunskap om hur kvinnor upplever fosterrörelser i slutet av graviditeten. Ökad kunskap om fosterrörelser kan bidra till bättre möjligheter att identifiera foster som riskerar att dö intrauterint. Syfte: Att utforska hur gravida kvinnor upplever fosterrörelser i slutet av en okomplicerad graviditet samt hur mammor som mist ett barn i livmodern upplevt kontakten med barnet tiden före beskedet att barnet hade dött. Metod: Delstudie I, djupintervjuer med 26 mammor vars barn dött före födelsen, efter 28 fullgångna graviditetsveckor. Delstudie II, frågeformulär till 393 kvinnor med okomplicerad graviditet som besvarades i graviditetsvecka 37 till 42. Svaren analyserades i båda studierna med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: 22 mammor i delstudie I beskrev att de hade haft en föraning om att något kunde ha hänt deras barn innan de fick besked att barnet dött intrauterint. Föraningen grundades på att mammorna hade upplevt minskade eller uteblivna fosterrörelser. Det är något som inte stämmer; formulerades som ett sammanfattande tema på mammornas föraning. Processen mot insikten om att deras barn dött beskrivs i olika steg; Inte känna kontakt med barnet; Känna oro; Känna att något är fel; Inte begripa det ofattbara; Vilja få besked; Vara säker på att barnet har dött. I delstudie II beskrev 383 (96 %) kvinnor i fullgången okomplicerad graviditet olika rörelser som klassificerades som kraftfulla rörelser. De flesta kvinnorna beskrev flera typer av rörelser, tio (4 %) kvinnor beskrev fosterrörelser som inte inkluderade någon rörelse i kategorin kraftfulla rörelser. Konklusion: Mammor som mist sitt barn före födelsen hade känt en föraning om att deras väntade barn kunde må dåligt, de hade upplevt att de tappat kontakten med barnet innan de fick besked att barnet hade dött i livmodern men normaliserade känslan. De flesta kvinnor med okomplicerad, fullgången graviditet, beskriver att barnet rör sig med kraft och tryck, få kvinnor beskriver rörelser som inte kan kategoriseras som kraftfulla. Implikationer: Blivande mammor bör uppmanas att lita på sin upplevelse av att det är något som inte stämmer och kontakta sjukvården direkt om de är bekymrade över sitt ofödda barns rörelser. Bedömning av fosterrörelser i fullgången graviditet kan inkludera: förekomst, frekvens och intensitet. Nyckelord: Innehållsanalys, fosterdöd, fosterrörelser, fullgången graviditet, upplevelser

Arbetslöshet som en icke önskvärd konsekvens av socialbidrag : Resultat från en tidsserieanalys på befolkningsnivå i Sverige 1946–1990

Unemployment as an unintended consequence of social assistance recipiency: results from a time-series analysis of aggregated population data Does the frequency of unemployment have a tendency to increase the number of social assistance recipients, or does the relationship work the other way around? This article utilizes Swedish annual data on aggregated unemployment and means-tested social assistance recipiency in the period 1946–1990 and proposes a multiple time-series approach based on vector error-correction modelling to establish the direction of influence. First, we show that rates of unemployment and receipt of social assistance is co-integrated. Second, we demonstrate that adjustments to the long-run equilibrium are made through adjustments of the unemployment. This indicates that the level of unemployment reacts to changes in rates of social assistance recipiency rather than vice versa. It is also shown that lagged changes in the level of unemployment do not predict changes in rates of social assistance recipients in short-term. Together these findings demonstrate that the number of social assistance recipients does increase the number of unemployed in a period characterized by low unemployment and high employment.

Sysselsättningseffekter i svenska aktiebolag genererade av återinförandet av ROT-avdraget 2008 : En utvärdering med hjälp av syntetisk kontrollmetod

Målet med detta arbete är att utvärdera effekterna av ROT-avdraget som återinfördes i Sverige december 2008. ROT-avdragets syfte var att stimulera byggbranschen och öka byggandet i Sverige. Jag vill i detta arbeta undersöka vilka effekter återinförandet av ROT-avdraget hade på sysselsättningen inom byggbranschen i Sverige. De data som används kommer att behandla aktiebolag i Sverige och är insamlade från företagens bokföringar. En syntetisk kontrollmetod kommer att användas för analysen. Denna metod går ut på att skapa en syntetisk kontrollenhet som jämförs med den behandlade enheten, d.v.s. byggbranschen. I detta fall är det byggbranschen före och efter införandet av ROT-avdraget som kommer studeras. Resultaten tyder på att det skapats cirka 21 000 jobb genom återinförandet av ROT-avdraget.

»Måtte också våra kapitalister vakna upp…« Svenska exportproblem i relation till marknaderna i Södra Afrika 1894–1908

De svenska exportsträvandena kring sekelskiftet 1900 har belysts i några studier. Trots det vet vi lite om hur de svenska varorna mottogs och vilka problem som uppstod när Sverige på allvar gav sig ut på den globala marknaden. Denna artikel syftar till att avhjälpa denna brist genom att lyfta fram svenska exportproblem i relation till marknaderna i Södra Afrika vid sekelskiftet 1900. Det huvudsakliga materialet i artikeln består av 27 rapporter som skrevs av en exportagent och fem handelsstipendiater. Vad berättade de om problemen och hur reagerade man i samtiden på vad de berättade? I rapporterna från Södra Afrika beskrivs en rad utmaningar som den svenska exportsektorn var tvungen att övervinna för att kunna konkurrera på marknaderna. Dessa utmaningar har i artikeln sorterats in i tre olika kategorier. Varje kategori består av ett större problemkomplex som utgår från orsaker respektive lösningar på problemen. De tre kategorierna är de marknadsekonomiska problemen, de organisatoriskaproblemen och de nationella varumärkesrelateradeproblemen. Under perioden 1894-1908 skedde det en viss förskjutning från att bara marknadsekonomiska problem betonas till att de organisatoriska och nationellt varumärkesrelaterade problemen framträder. Denna förskjutning sammanfaller med det ”nationella uppvaknandet” i Sverige och framväxten av en ny nationalism fokuserad på industrialisering och modern teknologi. I artikeln framkommer det även att de problem och lösningar som lyftes fram i rapporterna från Södra Afrika inte var unika på något vis. I tidskriften Svensk Export, som gavs ut av Sveriges Allmänna Exportförening, publicerades det många artiklar och rapporter – både svenska och utländska - i vilka likartade problem och lösningar presenterades. Det handlade till exempel om att rätta sig efter efterfrågan, att skicka kunniga personer som kunde undersöka marknaderna, att göra reklam, att trycka kataloger på försäljningsmarknadens språk, att förbättra exportorganisationen och att industriidkare borde slå sig samman och arbeta tillsammans i form av handelsbolag.

Livsfrågor och religionskunskap : En belysning av ett centralt begrepp i svensk religionsdidaktik

This thesis focuses on “livsfrågor” (questions of life) a typical Swedish concept introduced in the RE syllabus in the curriculum for compulsory schools in 1969. The study poses three questions: what can qualify as a “livsfråga”, why are they regarded important, and how do they fit into teaching? The main purpose is to study differences of the concept in two materials. Primarily interviews with Teacher educators all over Sweden and, secondly in the R.E. syllabus for compulsory and secondary schools from 1962 until today. Finally, the two materials used, will be brought together, and foci are recognized with the help of a tool for thought.  The study is using the concept dialogicity from Bachtin. Syllabus are viewed as compromises in accordance with a German tradition. In the syllabus, “livsfrågor” is one within many different words used with none what so ever stringency. It is not necessarily the most important term, as “livsåskådningsfrågor” (questions within philosophies of life)  is often dominating in objectivities. Also “existential questions” etc is used. The relation between the words are never made clear.  The syllabus are in one sense monologial as different meanings of the word are not made explicit, and other utterances are not invoked. In the interviews the dialogicity is more obvious. Philosophy is mentioned, eg.. Martin Buber, Viktor Frankl, theology (Paul Thillich), but also literature (Lars Gyllensten) and existentialism in a general sence. Other words are not as frequent – but “livsåskådningsfrågor” are of course mentioned, eg. Faith vs. knowledge. In the last chapter “livsfrågor” is problematized with the help of Andrew Wright and his three metanarrativies within the modern R.E. And the assumption, especially in the syllabus, of “livsfrågor”, as common between cultures and over time is problematized with the help of . feministic theory of knowledge.