Skolsköterskors uppfattning av samspelet mellan psykisk hälsa och fysisk aktivitet utifrån deras arbete med högstadieelever : En empirisk kvalitativ intervjustudie med fenomenografisk ansats

Bakgrund: Många barn uppvisar symtom på psykisk ohälsa, samtidigt visar studier att barn får en alltmer stillasittande fritid. Exakt hur den fysiska aktiviteten påverkar den psykiska hälsan är oklart då det är en komplex fråga. I sitt arbete erhåller skolsköterskor nära relationer med barn och de får på så vis en inblick i hur den psykiska samt fysiska hälsan ser ut. Syfte: Syftet med studien var att belysa hur samspelet mellan psykisk hälsa och fysisk aktivitet uppfattas av skolsköterskor utifrån deras erfarenhet i elevhälsan bland högstadieelever. Metod: En empirisk kvalitativ intervjustudie med fenomenografisk ansats. Undersökningsgruppen bestod av åtta stycken skolsköterskor i Karlstads kommun som arbetar med elever på högstadiet. Huvudresultat: Skolsköterskorna hade en gemensam erfarenhet av att många barn har en dålig psykisk hälsa och att detta främst observeras bland flickor. De delade även uppfattningen av att den fysiska aktiviteten minskar bland barn. Något som framkom av skolsköterskornas berättelser var att kraven inom idrotten uppfattas av många barn som allt för höga. Konklusion: Många barn upplever allt för höga krav inom idrotten vilket kan leda till psykisk ohälsa hos vissa barn och framförallt bland flickor. För att få barn att öka sin fysiska aktivitet är det viktigt att se över synsättet inom idrotten så att det blir den roliga, sociala och avslappnande aktivitet den är tänkt att vara.

Bröstcancer : Kvinnors upplevelser och behov av stöd efter radikal mastektomi

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva de bröstcancerdrabbade kvinnornas upplevelser efter radikal mastektomi och deras behov av stöd efter operationen. Studien baserades på 20 vetenskapliga artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats. Urvalet av artiklar genomfördes genom att använda Högskolan Dalarnas databaser där olika sökord kombinerades. Även manuell sökning genomfördes. Granskningen av artiklarna utfördes med hjälp av en modifierad granskningsmall. Resultatet visade att en mängd olika reaktioner uppstod efter operationen. Kvinnorna upplevde en negativ bild av sig själva vilket medförde att de inte accepterade sin nya kropp och identitet. Det var även vanligt att de bröstcanceropererade isolerade sig från omgivningen och skylde sin bröstförlust inför andra. Kvinnors bröst var ofta förknippat med sexualitet och när de miste sitt bröst efter mastektomin påverkade det även relationen till partnern. Efter operationen var de bröstcancerdrabbade i stort behov av stöd. Det sociala och emotionella stödet innebar för kvinnorna att de hade någon som lyssnade och stöttade dem. Genom att erbjuda dem informativt stöd upplevde de en större trygghet inför framtiden. Även det praktiska stödet var betydelsefullt för kvinnorna då de fick hjälp av familj och vänner med olika göromål.

När hjärtat sviker : Kvinnors upplevelser och behov av stöd i samband med hjärtinfarkt

Syftet med studien var att undersöka kvinnors upplevelser i samband med hjärtinfarkt samt vilket behov av stöd dessa kvinnor har. Studien utfördes som en systematisk litteraturstudie där resultatet är baserat på 13 vetenskapliga artiklar sökta ur databaserna Elin@, Swemed och Pubmed. För att säkra studiernas kvalitet är artiklarna granskade utifrån granskningsmallar. Resultatet visade att många av kvinnorna som drabbats av hjärtinfarkt inte tog sina symtom på allvar, diagnosen kom som en chock och de förnekade vad som hade hänt. De skämdes över att vara sjuka och behöva hjälp. Att komma tillbaka till det dagliga livet efter hjärtinfarkten upplevdes som svårt, de ville att allt skulle vara som innan och när de inte klarade av det kändes det som om de tappade kontrollen. De kände också en stor press på sig att förändra sin livsstil. Vetskapen om att livet fort kunde ta slut framkallade känslor som oro, rädsla och respekt för livet. Kvinnors behov av stöd visade sig genom att de önskade mer individuellt anpassad information och råd om bland annat medicinering och livsstilsförändringar. Socialt och emotionellt stöd genom ett stödjande nätverk och att få dela med sig av sina upplevelser för andra med liknande erfarenheter beskrevs också som ett behov.

Kvinnors sexualitet och kroppsuppfattning efter gynekologisk cancer.

Inledning: Kvinnors sexualitet och kroppsuppfattning efter gynekologisk cancer förändras. Som barnmorskor är det viktigt att i tidigt skede medverka till och förebygga de komplikationer som dessa kvinnor drabbas av. Syfte: Syftet med studien var att göra en jämförande, detaljerad beskrivning av attraktion och sexuell lust hos kvinnor som blivit strålbehandlade mot gynekologisk cancer. Metod: En prospektiv kohortstudie med kvantitativ ansats med enkätformulär. Två kohorter har jämförts där 616 kvinnor behandlats för gynekologisk cancer samt 344 kvinnor som inte behandlats. Resultat: Kvinnorna upplever sig mindre attraktiva och att deras partner även tycker det. De hade mindre längtan efter sex och hade sex mer sällan. Flertalet talade inte med någon om sin brist på lust till sex eller om de sexuellt relaterade biverkningarna. De kände sig mindre upphetsade i en sexuell situation där tillfredsställelsen och avspänningen i samband med orgasm förändrats. Kvinnornas välbefinnande påverkades negativt och problem med avföring och gasläckage förekom. Slutsats: Upprepad information och återkoppling före, under och efter behandling mellan kvinnorna och patientansvarig barnmorska/läkare är nödvändigt. Kvinnornas upplevelse av att vara attraktiva, tankar på, längtan och lust efter sex samt ofrivillig gasavgång och avföringsträngningar är de viktigaste faktorerna att belysa för kvinnorna för att kunna förbereda och förebygga komplikationer efter gynekologisk cancer.

Psykosocial arbetsmiljö och dess effekter på den nyutexaminerade sjuksköterskans hälsa och arbetstillfredsställelse : En litteraturstudie rörande nyutexaminerade sjuksköterskors första tid i arbetslivet

Denna studie genomfördes som en litteraturstudie där syftet var att undersöka vad det kan innebära att vara nyutexaminerad sjuksköterska, samt vilka faktorer i arbetsmiljön som påverkade deras hälsa och arbetstillfredsställelse den första tiden i arbetslivet. Vetenskapliga artiklar söktes med hjälp av sökmotorerna CINAHL, PubMed och Medline. Artiklar med kvantitativ ansats (n= 12) och kvalitativ ansats (n=6) inkluderades i studien. Efter att materialet granskats med hjälp av granskningsmallar som erhölls från Högskolan Dalarna, inkluderades totalt 18 vetenskapliga artiklar med medelhög (n=3) och hög (n= 15) kvalitet i resultatet i litteraturstudien. Resultatet delades upp i 9 underrubriker som ansågs svara på studiens syfte och frågeställningar. Resultatet påvisade att mobbing, verbala övergrepp och stress var faktorer som påverkade de nyutexaminerade sjuksköterskornas hälsa och arbetstillfredsställelse negativt medan en trevlig och stödjande psykosocial arbetsmiljö och tillgång till handledare och/eller mentor var något som påverkade de nyutexaminerade sjuksköterskorna positivt. Konklusion: den psykiska och sociala arbetsmiljön som de nyutexaminerade sjuksköterskorna mötte var en viktig faktor för deras förmåga att anpassa sig till den nya rollen som sjuksköterska. Det fanns faktorer i den psykosociala arbetsmiljön som visade sig påverka kvaliteten på det arbete de nyutexaminerade sjuksköterskorna utförde samt även påverkade deras hälsa och arbetstillfredsställelse.

Hälsa och livskvalitet hos personer diagnostiserade med lungcancer : En deskriptiv enkätstudie

Syfte: Syftet med studien var att undersöka skattningen av hälsa och livskvalitet utifrån kön, ålder och rökvanor hos personer med lungcancer. Vidare syftade studien till att undersöka om det fanns samband mellan specifika sjukdomssymptom och personens skattning av hälsa, livskvalitet och förekomsten av rökning eller tidigare rökning. Metod: Studien genomfördes som en deskriptiv studie. Deltagarna (n=68) var samtliga diagnostiserade med lungcancer och bosatta i Dalarna, Sverige. Resultat: Ökade besvär av vissa sjukdomssymptom, däribland svårigheter att ta en långpromenad samt trötthet, hade ett signifikant samband med en lägre skattad hälsa. Vid ökade besvär av vissa sjukdomssymptom, däribland nedstämdhet och sömnsvårigheter, sågs samband med en lägre skattning av livskvaliteten. Personer som var, eller tidigare hade varit rökare, hade i högre utsträckning besvär av vissa sjukdomssymptom som andfåddhet och svårigheter att göra ansträngande saker. Sammanfattning: Studien visade att det fanns signifikanta samband mellan vissa sjukdomssymptom och hur personen med lungcancer upplever sin hälsa och livskvalitet. Detta är viktigt att bejaka i omvårdnaden av personer som drabbats för att kunna främja hälsa och livskvalitet. Det fanns även signifikanta samband mellan vissa sjukdomssymptom och förekomsten av rökning eller tidigare rökning. Detta är en indikation på att hälso- och sjukvården bör fortsätta att arbeta tobakspreventivt för att motiverat att arbeta för att personer ska sluta röka.

Egenföretagande kvinnors försörjningsvillkor och strategier för att minimera försörjningsrisker

Conditions and strategies for economic security for self-employed women in Sweden Although political parties are singing praises of entrepreneurship, welfare systems do not recognize the self-employees’ rights to decent conditions of basic economic safety and oftheir access to social security. This means that self-employed are forced to find their own way to reduce the risks of losing the possibility to support them self economically. This article examines twelve self-employed women’s daily conditions to support themselves and their strategies to deal with risks. The study shows that the interviewed have more freedom to find their own support strategies than wage-employed but on (the other side) their position on the labour market and the systems for social security doesn’t recognize their vulnerability towards risk in the same manner as wage-employed.

Kvinnors behov av information i samband med Hysterektomi

Syftet med föreliggande systematiska litteraturstudie var att beskriva kvinnors behov av in-formation i samband med hysterektomi. Via Högskolan Dalarnas databas Elin och Blackwell Synergy söktes vetenskapliga fulltextartiklar som behandlade kvinnors informationsbehov vid livmoderoperation. Av 41 artiklar valdes 15 ut varav 8 kvantitativa och 7 kvalitativa. Dessa kvalitetsprövades med 28 kriterier från modifierade granskningsmallar efter Forsberg och Wengström (2003) samt Willman, Stoltz och Bahtsevani (2006). Av artikelurvalet framkom att kvinnorna saknade information om hysterektomi i allmänhet och i synnerhet om behand-lingsalternativ samt kvinnans gynekologiska hälsa och dessutom om post-operativ sexualitet. Informationen hade betydelse för kvinnans återhämtning och välmående efter ingreppet. Den-na studie ökar vårdpersonalens förståelse för kvinnans behov av information om hysterektomi så att hon kan vara delaktig i beslutet rörande den egna kroppen.

Internet- den nya barnmorskan? : En enkätstudie om hur gravida kvinnor söker information om graviditet och förlossning via Internet

Bakgrund: Internet används globalt inom många områden och aktuell forskning visar att gravida kvinnor använder Internet till att söka information om graviditet och förlossning. En graviditet innebär många frågor hos kvinnan och kvinnor söker efter information för att få en trygghet och försäkran om att allt är normalt med deras hälsa och barnet i magen. Syfte: Syftet är att undersöka gravida kvinnors informationssökning via Internet avseende graviditet och förlossning. Metod: Beskrivande tvärsnittstudie. Datainsamling skedde via en enkätundersökning och data analyserades med deskriptiv och jämförande ansats. Resultat: Nästan alla kvinnor i undersökningen använde Internet för att söka information om graviditet och förlossning. Kvinnorna söker information om barnets utveckling, kost/näring och graviditetslängd i hög utsträckning. Högutbildade kvinnor har andra kriterier för trovärdighet på hemsidor än kvinnor med lägre utbildning. Slutsats: Barnmorskor bör vara medvetna om gravida kvinnors användning av Internet samt själva skapa sig en uppfattning om informationen som de gravida kvinnorna läser på Internet. Vår studie visar att barnmorskors rekommendation av hemsidor på Internet har stor betydelse för gravida kvinnor.  

Kvinnors upplevelser av fosterrörelser i slutet av graviditeten

Bakgrund: Det finns begränsad kunskap om hur kvinnor upplever fosterrörelser i slutet av graviditeten. Ökad kunskap om fosterrörelser kan bidra till bättre möjligheter att identifiera foster som riskerar att dö intrauterint. Syfte: Att utforska hur gravida kvinnor upplever fosterrörelser i slutet av en okomplicerad graviditet samt hur mammor som mist ett barn i livmodern upplevt kontakten med barnet tiden före beskedet att barnet hade dött. Metod: Delstudie I, djupintervjuer med 26 mammor vars barn dött före födelsen, efter 28 fullgångna graviditetsveckor. Delstudie II, frågeformulär till 393 kvinnor med okomplicerad graviditet som besvarades i graviditetsvecka 37 till 42. Svaren analyserades i båda studierna med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: 22 mammor i delstudie I beskrev att de hade haft en föraning om att något kunde ha hänt deras barn innan de fick besked att barnet dött intrauterint. Föraningen grundades på att mammorna hade upplevt minskade eller uteblivna fosterrörelser. Det är något som inte stämmer; formulerades som ett sammanfattande tema på mammornas föraning. Processen mot insikten om att deras barn dött beskrivs i olika steg; Inte känna kontakt med barnet; Känna oro; Känna att något är fel; Inte begripa det ofattbara; Vilja få besked; Vara säker på att barnet har dött. I delstudie II beskrev 383 (96 %) kvinnor i fullgången okomplicerad graviditet olika rörelser som klassificerades som kraftfulla rörelser. De flesta kvinnorna beskrev flera typer av rörelser, tio (4 %) kvinnor beskrev fosterrörelser som inte inkluderade någon rörelse i kategorin kraftfulla rörelser. Konklusion: Mammor som mist sitt barn före födelsen hade känt en föraning om att deras väntade barn kunde må dåligt, de hade upplevt att de tappat kontakten med barnet innan de fick besked att barnet hade dött i livmodern men normaliserade känslan. De flesta kvinnor med okomplicerad, fullgången graviditet, beskriver att barnet rör sig med kraft och tryck, få kvinnor beskriver rörelser som inte kan kategoriseras som kraftfulla. Implikationer: Blivande mammor bör uppmanas att lita på sin upplevelse av att det är något som inte stämmer och kontakta sjukvården direkt om de är bekymrade över sitt ofödda barns rörelser. Bedömning av fosterrörelser i fullgången graviditet kan inkludera: förekomst, frekvens och intensitet. Nyckelord: Innehållsanalys, fosterdöd, fosterrörelser, fullgången graviditet, upplevelser

Den omgivande sjukvårdsmiljön : Betydelsen av design, färger, konst och ljud ur ett patientperspektiv - en systematisk litteraturstudie

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva patientens uppfattning av den omgivande sjukvårdsmiljön samt betydelsen avseende dess design, färger, konst och ljud för patientens hälsa och upplevelse av välbefinnande. I resultatet ingår 16 artiklar, varav 13 med kvantitativ ansats, 2 med kvalitativ ansats, samt en artikel med både kvantitativ och kvalitativ ansats. Artiklarna representerar studier från flera olika länder; Danmark, Norge, Sverige, Storbritannien, Tyskland, USA, Filippinerna och Kina. Resultatet visade att utformningen av sjukvårdsmiljön, det vill säga dess design, hade stor betydelse för det sociala samspelet, både patienter emellan och mellan en patient och dennes anhöriga och därmed indirekt på patienternas upplevelse av hälsa och välbefinnande. Även fönsterutsiktens kvalitet visade sig i hög grad påverka patientens hälsa och välbefinnande. Resultatet visade vidare att musik hade en positiv effekt på välbefinnandet under coronarangiografi samt på postoperativ smärta. Smärttröskel och smärttålighet kunde också påverkas positivt med hjälp av visuell stimuli som omvårdnadsåtgärd. Diskussioner med den äldre patienten kring målad konst ökade det sociala samspelet, förbättrade välbefinnandet och hälsan samt hade en positiv effekt på den äldres syn på sin egen livssituation. Två tredjedelar av patienterna i en studie menade att den målade konsten var en avgörande faktor för deras tillfrisknande.

Förstagångsföräldrars upplevelse av BVC-sköterskans råd, stöd och information : en intervjustudie

Syfte: Syftet med föreliggande studie var att beskriva hur förstagångsföräldrar upplevde den information, de råd och det stöd som de erhållit av BVC-sköterskan. Metod: Studien genomfördes genom personliga intervjuer med sex förstagångsföräldrar med barn under ett års ålder. De första informanterna rekryterades genom ett strategiskt urval i föräldragrupper på utvalda vårdcentraler i en norrländsk kommun och för att få fler informanter användes sedan snowball sampling. Intervjuerna genomfördes med hjälp av en intervjuguide med tre frågeområden om förstagångsföräldrars upplevelse av BVC-sköterskans råd, stöd och information. Intervjuerna analyserades och tolkades genom systematisk textkondensering enligt Malterud (2009). Resultat: Resultatet visade att föräldrarna ofta sökte information på annat håll, till exempel genom internet, familj och vänner. De hade höga förväntningar på den information BVC-sköterskan gav. De såg helst att informationen var anpassad efter den individuella situationen. Föräldrarna önskade föra dialog med BVC-sköterskan om barnets hälsa och utveckling och livet som förälder. Det var viktigt att ha en bra kontakt med BVC-sköterskan för att föräldrarna skulle kunna be om råd och stöd. Föräldrarna efterfrågade också större möjligheter att prata med andra föräldrar om sina upplevelser och erfarenheter. Konklusion: Det är viktigt för mammorna att BVC-sköterskan är mentalt närvarande i varje möte och att råd, stöd och information anpassas efter var och ens unika situation.

Kvinnors möjlighet att välja värmesystem begränsas

Många nya småhus byggs idag utan pannrum. Det begränsar framförallt kvinnors trygghet och handlingsutrymme. Dessutom hindras hushållen från att minska sin förbrukning av energiresurser. Men vems är felet?

Den psykosociala arbetsmiljön utifrån modellen; krav, kontroll och socialt stöd : En jämförande studie mellan personal på offentligt och privat äldreboende

Studier har visat att äldre personer i behov av vård ökar vilket kan leda till att vårdpersonalen upplever högre krav. Detta kan i sin tur resultera i arbetsrelaterad stress och ohälsa hos personalen. Utifrån Robert Karasek och Töres Theorells modell om krav, kontroll och socialt stöd kan man undersöka hur den psykosociala arbetsmiljön upplevs på en arbetsplats. Enkäter delades ut i samarbete med enhetschefer på de båda äldreboendena. 40 undersökningsdeltagare ingick i studien. Syftet med föreliggande studie är att försöka urskilja om det finns skillnader mellan personalen på offentligt och privat äldreboende gällande den psykosociala arbetsmiljön utifrån modellen krav, kontroll och socialt stöd samt upplevelsen av arbetsrelaterad stress. H1, Det finns en relation mellan upplevelse av krav och upplevd arbetsrelaterad stress. H2: Det finns en relation mellan upplevelse av kontroll och upplevd arbetsrelaterad stress. H3: Det finns en relation mellan upplevelse av socialt stöd och upplevd arbetsrelaterad stress. H4: Det finns en signifikant skillnad i upplevelsen av krav mellan offentlig och privat personal. H5: Det finns en signifikant skillnad i upplevelsen av kontroll mellan offentlig och privat personal. H6: Det finns en signifikant skillnad i upplevelsen av socialt stöd mellan offentlig och privat personal. H7: Det finns en signifikant skillnad i upplevelsen av stress mellan offentlig och privat personal. H1-4 kan godtas. H5-7 kan förkastas. Resultaten diskuteras utifrån Robert Karasek och Töres Theorells modell.

Hur man döljer det korta håret : Kvinna i hus och hem i Bonniers Veckotidning 1924 - 1925

1920-talet var en tid av turbulenta förändringar i det västerländska samhället. Kvinnors rättigheter och möjligheter att styra över sina egna liv förändrades drastiskt. Tidigare årtionden hade i stor utsträckning sett på kvinnan som mamma och husmoder, men nya kvinnoroller börjar under 1920-talet bli accepterade. Bonniers Veckotidning var en tidskrift som publicerades på 1920-talet i Sverige. Detta arbete behandlar hur kvinnan som mamma och husmoder skildras i just denna veckotidning. Undersökningen utförs med underrubrikerna Utseendet, Moderskapet och äktenskapet och Kvinnan i hem och hus. Bonniers Veckotidning visar sig innehålla en röd tråd gällande hur kvinnan som mamma och husmoder ska vara, hon ska vara händig, ständigt närvarande, naturlig och alltid sätta familjen i första rummet. Kvinnor som inte prioriterar familj och hem ses som något exotiskt och inte helt rumsrent. Att kvinnan som läser Bonniers Veckotidning är mamma och hustru framstår i tidningen som helt självklart, det speglas i både artiklar och reklam. Kvinnan ska alltså vara en fokuserad hustru och mamma, vara naturlig och rar, vara duktig på att laga mat och ordna saker i hemmet.