En vältränad och hälsosam kropp - eller bara en täckmantel för vad det egentligen handlar om? : En innehållsanalys av träningstidningarna Body och Fitness

The aim with this Essay is to examine the two most read magazines in Sweden covering the areas of exercising, fitness, bodybuilding, diets and “wellness” –Fitness and Body. Fitness’s target group is predominantly woman, while Body is almost exclusively read by men. The analysis is first done quantitatively, by systematically categorising the contents of the magazines. Then a qualitative analysis is made. Using two different theories, Anja Hirdman’s gender concept along with her constructivistic media perspective and the theory of Symbolic Interactionism, i try to answer the following questions; Does the two magazines term of address and language differ from one and other? And if that is the case, in what way? With point of departure from contents and subject areas, how are the two magazines compounded? How can the underlying message in the different articles be interpreted?The analysis shows that both magazines followed their purpose of writing about exercising in general, diet, fitness and bodybuilding. However, the magazine Fitness writes more often then Body about matters not following the given purpose, and the language in Body is more informative and general in comparison with the language used in Fitness. Still, the messages sent out by the different articles are in majority of the respects similar. Both magazines are portraying body ideals who can be understand as extreme. In Body the message feels fairly straight, “Build bigger muscles and burn more fat”, whereas Fitness willingly use the concept of “wellness” as a cover for what the message really is, namely “get your self a rock hard body through dieting and hard training”!

Med perspektiv på gymnasievalet : en kvalitativ undersökning av motiv, värderingar och attityder som väglett några ungdomar inför deras gymnasieval

Vid femton års ålder ställs skolungdomar i vårt land inför ett beslut som sannolikt kommer att få konsekvenser för dem under lång tid. De ska då välja vilket gymnasieprogram de ska gå under de närmast följande tre åren, en tid under vilken de i hög grad formar sin identitet och skapar nya nätverk. Gymnasieutbildningen ger dessutom en första inriktning inför deras studie- och yrkeskarriär och valet kan därför ses som en manifestation av vad den unga människan har tänkt med sitt liv.Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka motiv, värderingar och attityder som väglett några ungdomar vid deras val av gymnasieprogram. Min utgångspunkt är att det kan finnas en rad olika faktorer som spelar in och mina frågeställningar är därför:•Vilken roll har viktiga personer i den närmaste omgivningen, som föräldrar, syskon och kompisar spelat?•Vilken betydelse har individens egna biografiska erfarenheter av skola och arbete haft?•Hur kan valet av program relateras till deras nuvarande självbild eller identitet?•Kan individens mer kulturellt grundade attityder till arbete och karriär ha påverkat beslutet?•Finns det uttalade eller outtalade framtidsplaner eller livsprojekt i bakgrunden?•Vilken betydelse har individens förhållande till samhällets strukturella mönster vad gäller klass och kön i dessa fall?Undersökningen har genomförts i form av en fokusgrupp och kvalitativa intervjuer där fem gymnasieelever deltagit. De gick första året och hade därmed redan gjort sina val och dessutom påbörjat sin utbildning. Perspektivet för dem är retrospektivt.De teoretiska perspektiv jag har tillämpat på intervjumaterialet är tre: Med symbolisk interaktionism har jag försökt lägga ett aktörsperspektiv. Med Bourdieus begrepp habitus och kapital anlade jag ett strukturellt perspektiv. Slutligen har jag, med begreppet livsprojekt, velat koppla samman de intervjuades värderingsmönster med deras gymnasieval.De slutsatser som kan dras är att alla dessa perspektiv har sin tillämpning, ibland på en och samma individ. Men det har varit lättare att påvisa aktörskapet än de strukturella faktorerna. Vad gäller värderingsmönstren har undersökningen gett en mångtydig bild.

Visuell Perception : En studie av visuella faktorer kring ett musikaliskt framträdande

The essay investigates the visual element as seen by the audience and artist to be of greatest importance to a musicalperformance. The study was conducted in the form of a field work which included doing interviews with artists, surveys of the audience and interpretive observations of live performance. The fieldwork was conducted in three different environments in which I found myself on the spot and performed the various stages included in the field work. It was done to create a surface that could be used in an essay, and through that use this material to compare and analyze my results and in the end be able to answer my questions. I started from eight different factors which all could beexperienced visually on stage. The factors were light / colors, costumes, props, effects, stage presence, attitude / image, nervousness and dance / body language. Those factors would then be examined in the various musical performances and to be answered by the audience and performers which of those factors they considered to be of great importance or small importance when it comes to visual perception in a musical context. The result was a clear statement where two factors were considered to be most crucial for a musical performance, and a clear statement in which two factors were considered by the majority to be less important. The results demonstrate a common understanding what the artist and the audience thinks is important. A result that can act as a template for what an artist should think about regarding the visual elements before an performance. My theory is my assumption that the visual elements of musical performances can play an important or decisive role, an assumption that was strengthened by my empirical experiences at a concert visit. I wanted in this essay explore and give a clear picture of what it is that artists and audiences consider to be visually crucial for a musical context

Film som kommunikation : En studie av gymnasieungdomars filmarbete

The starting point for this work was a discussion between my supervisor and myself during my teaching training. The discussion concerned the appropriateness of allowing students make films with sexual content. Film gives young people the opportunity to express their feelings and broaden their views. If the film then disseminates to unknown people via in-ternet, which it most likely will do, maybe it is no longer so positive. The aim of this study is to shed light on various aspects of identity and ethics that are important to keep in mind when young people in school make films. These aspects are to avoid making young people vulnerable to abuse and improper influence. One aim is also to highlight the advantages of making films in school. The study is inspired by hermeneutic interpretive and based on qualitative interviews. The informants are four students at the age of 18-19 at two different schools in one municipality in Sweden.The results of the study show that it is important for the informants that the films are pro-duced in an aesthetically good way so that it appeals to the audience. Two of the infor-mants have a specific audience and make more conscious choices, so that the audience will understand what is said. The study shows that the more a filmmaker considers the audi-ence, the more consciously he or she uses film as communication. To get positive feedback is important, but it is mostly friends of the filmmakers that actually comment. To get nega-tive comments is regarded as a disadvantage when placing material on the internet. Howev-er, none of the informants in the study have received negative comments on what has been posted. The opinions about what the informants believe is inappropriate to post on inter-net or to make films about regards sexuality and violations. Earlier studies show that mate-rial can, because it is interesting to other people, become widespread. For this reason it is important for teachers to have conversations with students about their preferences and opinions on various issues. Adults need to interfere in the young people's world, while be-ing open to their opinions. Then the young people's value system will be built up and give them a safe tool that helps them to avoid improper influence.

Perspektiv på ålder i vardagslivets interaktioner

Perspective on age in everyday interactions The aim of the article is to discuss how ethnomethodology and (symbolic) interactionism may contribute to sociological studies on age in everyday interactions. A theoretical framework on age, ‘age-as-accomplished’, inspired by ethnomethodology and symbolic interactionist approach has been proposed by Laz (1998; 2003). Our comparison of these approaches show, that the perspectives are incompatible, for example with regard to the definitions of culture, interaction and meaning. As such issues are not discussed by Laz, the theoretical framework is lacking in transparency and clarity. Ultimately the definition of ‘age as accomplished’ is not congruent with the notions of meaning and interpretation as used by Laz. In some respects the perspectives may though be complementary and valuable in age studies, for example the detailed study of situated norms in ethnomethodology, as well as some new developments within (symbolic) interactionist perspectives focusing on social status, and issues of subordination and superordination as relational processes.

En sociologisk förståelse av förlåtelse och försoning

Forgiveness and reconciliation in a sociological context Are forgiveness and reconciliation left to the theologians to define or can these concepts also be genuine concepts in sociology? In spite of the fact that sociology and social psychology have a lot of research about relationship, interaction and groups, there is not much research about forgiveness and reconciliation. This article presents the understanding of how relations can be revived, if once broken, if using these conceptions. The discussion also includes the concepts of shame and guilt and even confidence, particularly in relations where you find victim and perpetrator. The discussion is developed in a perspective of symbolic interactionism with examples from sociological research about men´s violence against women and adults, especially fathers, abuse to their daughters. In this article the perpetrator feels guilt and the victim shame and the feeling of guilt makes the perpetrator to ask for forgiveness. When hate and hard feelings have come to an end, the reconciliation can occur as a consequence of the forgiveness.

Att minska risken för våld och att främja återhämtning i den rättspsykiatriska vården : Patienters och personalens erfarenheter av vägen mot återhämtning

Detta avhandlingsarbete är utfört inom en rättspsykiatrisk vårdkontext och återspeglar patienters[1] och personals[2] erfarenheter och upplevelser av vändpunkter i samband med minskad risk för våld och återhämtning. Med utgångspunkt från ett holistiskt och salutogent hälsovetenskapligt perspektiv har avhandlingen ett tvärvetenskapligt förhållningssätt.   Teoretiska ämnesdiscipliner såsom psykiatrisk omvårdnad, kriminologi och sociologi har influerat arbetet. Avhandlingens övergripande syfte var att utifrån de salutogena aspekterna i det rättspsykiatriska omvårdnadsarbetet undersöka vad som är relaterat till vändpunkter i samband med minskad risk för våld och vad som bidrar till återhämtning. Avhandlingen baseras på fyra olika studier. Syftet med den inledande kvantitativa delstudien (I) var att identifiera och jämföra rättspsykiatriska patienter som sänkt sin bedömda risk för våld med 30 % eller mer enligt riskbedömningsinstrument HCR-20. Resultatet visade att den bedömda risken för våld minskade över tid. En demografisk analys genomfördes för att studera skillnader mellan de patienter som sänkt sin bedömda risk för våld och de som inte sänkt sin risk. Det framgick att rättspsykiatriska patienter som bedömts med hjälp av riskbedömningsinstrumentet HCR-20, minskade den bedömda risken för våld, både på kort och på lång sikt. Den rättspsykiatriska vården fungerade bäst när det gällde att förbättra de kliniska riskfaktorerna (C-skalan). Riskhanteringen (R-skalan) gällande eventuell utskrivning och framtida friförmåner visade inte samma goda progress. Demografiska karaktäristika såsom ålder, alkohol och drogmissbruk och psykiatriska diagnoser var inte relaterade till minskad risk för våld, dock var kvinnliga patienter och patienter utan psykopatidiagnos mer benägna att sänka sin risk för våld. Ett urval av de patienter som minskade sin risk för våld med 30 % eller mer utgjorde basen för delstudie II och III. I delstudie II intervjuades tretton rättspsykiatriska patienter om upplevelser och erfarenheter kring vad som bidrar till minskad respektive ökad risk för våld inne på en rättspsykiatrisk avdelning. Data analyserades med hjälp av en tolkande beskrivning (Interpretive Description). Studien visade att orsakerna till ökad respektive minskad risk för våld var processrelaterad, där interaktioner mellan personal och patienter bidrog till en utveckling som antingen präglades av välbefinnande eller disharmoni. Delstudie II utgjorde en viktig kunskapskälla som präglade ansatsen i delstudie III och IV. Detta med hänvisning till att flertalet patienter i delstudie II lämnade intressanta beskrivningar av vändpunkter i samband med minskad risk för våld och återhämtning. Sålunda intervjuades i delstudie III, tio rättspsykiatriska patienter om deras upplevelser av förändringsprocesser i samband med vändpunkter och återhämtning. Dataanalysen skedde med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Processen beskrevs utifrån tre faser där man i högriskfasen upplevde kaotiska och överväldigande känslor. Vändpunkten upplevdes som ett känsligt skede som präglades av att tvingas hitta en ny, konstruktiv väg i livet. Återhämtningsfasen präglades av ett accepterande och en mognad. Stöd och erkännande från omgivningen ansåg främja dessa processer. Delstudie IV bestod av intervjuer med tretton personal. Syftet var att belysa upplevelser och erfarenheter kring rättspsykiatriska patienters vändpunkter och återhämtning. Kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera data. Beskrivningar kring hur en vändpunkt kunde bevaras och främjas baserades på vikten av att vara uppmärksam, lyhörd och att inte skynda på processen. En vändpunkt upplevdes genom att patienten uppvisade synbara positiva förändringar. Sammansättningen på personalen och patienterna ansågs påverka atmosfären på avdelningen, och bidrog till huruvida processen mot vändpunkter och återhämtning underlättades eller försvårades. Avhandlingen visar hur ett ständigt växelspel mellan patienter och mellan personal bidrog till huruvida vårdatmosfären upplevdes såsom hälsofrämjande eller ej. Vidare framgår att processer kring vändpunkter i samband med minskad risk för våld och återhämtning präglades av känslor av sårbarhet och utsatthet. Processen beskrevs som ett känsligt förlopp som behövde understödjas av förtroendefulla relationer med andra, samt möjligheter att få vistas i en trygg miljö. [1] Den vetenskapliga litteraturen använder sig av begrepp såsom client, consumer, service user eller forensic patient för att beteckna människor som är inskrivna inom den rättspsykiatriska vården. Inom det psykiatriska svenska fältet kan begreppen brukare, vårdtagare eller patient förekomma. I denna avhandling kommer begreppet patient och vårdtagare omväxlande att användas för att beteckna de människor som är föremål för den rättspsykiatriska vården. De patienter som deltagit i avhandlingens två delstudier kommer omväxlande att benämnas såsom deltagare eller patienter, för att åstadkomma en varierande och läsvänlig text. [2] I denna avhandling anser begreppet personal den personalkategori som arbetar med omvårdnad inom en rättspsykiatrisk kontext. Det är främst sjuksköterskor och skötare som inkluderas i begreppet omvårdnadspersonal inom den vetenskapliga litteraturen. Sjuksköterskor benämns såsom registered mental health nurses eller registered nurses. Övrig omvårdnadspersonal tituleras till exempel som nurse manager eller assistant nurses. När begreppen personal, vårdare eller omvårdnadspersonal används i denna avhandling avses då den personalkategori som arbetar närmast patienten med omvårdnad och ingen åtskillnad kommer att göras mellan de båda yrkesgrupperna. Personalen som deltar i delstudie IV har omväxlande kallats för personal eller vårdare.

A framework for ICT-based knowledge sharing in sustainable rural development : the case of Gilgit-Baltistan, Pakistan

Some 50% of the people in the world live in rural areas, often under harsh conditions and in poverty. The need for knowledge of how to improve living conditions is well documented. In response to this need, new knowledge of how to improve living conditions in rural areas and elsewhere is continuously being developed by researchers and practitioners around the world. People in rural areas, in particular, would certainly benefit from being able to share relevant knowledge with each other, as well as with stakeholders (e.g. researchers) and other organizations (e.g. NGOs). Central to knowledge management is the idea of knowledge sharing. This study is based on the assumption that knowledge management can support sustainable development in rural and remote regions. It aims to present a framework for knowledge management in sustainable rural development, and an inventory of existing frameworks for that. The study is interpretive, with interviews as the primary source for the inventory of stakeholders, knowledge categories and Information and Communications Technology (ICT) infrastructure. For the inventory of frameworks, a literature study was carried out. The result is a categorization of the stakeholders who act as producers and beneficiaries of explicit and indigenous development knowledge. Stakeholders are local government, local population, academia, NGOs, civil society and donor agencies. Furthermore, the study presents a categorization of the development knowledge produced by the stakeholders together with specifications for the existing ICT infrastructure. Rural development categories found are research, funding, agriculture, ICT, gender, institutional development, local infrastructure development, and marketing & enterprise. Finally, a compiled framework is presented, and it is based on ten existing frameworks for rural development that were found in the literature study, and the empirical findings of the Gilgit-Baltistan case. Our proposed framework is divided in four levels where level one consists of the identified stakeholders, level two consists of rural development categories, level three of the knowledge management system and level four of sustainable rural development based on the levels below. In the proposed framework we claim that the sustainability of rural development can be achieved through a knowledge society in which knowledge of the rural development process is shared among all relevant stakeholders.

Facilitation of learning in specialist nursing training in the PICU : the supervisors´ concerns in the learning situation

With the aim to unfold nurses’ concerns of the supervision of the student in the clinical caring situation of the vulnerable child, clinical nurses situated supervision of postgraduate nursing students in the Pediatric Intensive Care Unit (PICU) are explored. A qualitative approach, interpretive phenomenology, with participant observations and narrative interviews, was used. Two qualitative variations of patterns of meaning for the nurses’ clinical facilitation were disclosed in this study. Learning by doing theme supports the students learning by doing through performing skills and embracing routines. The reflecting theme supports thinking and awareness of the situation. As the supervisor often serves as a role model for the student this might have an immediate impact on how the student applies nursing care in the beginning of his or her career. If the clinical supervisor narrows the perspective and hinders room for learning the student will bring less knowledge from the clinical education than expected, which might result in reduced nursing quality.

The qualitative research method approach (qurma) : students guide

Qualitative methods are commonly used within the area of Electronic Government as well as other fields in social science. Among students carrying out qualitative approaches in their thesis work, qualitative studies are very common but unfortunately there is often a lack of rigor when using qualitative approaches. Method books discussing qualitative studies are frequent, but they often lack some firm advices about how to actually carry out a qualitative study. There are lots of good advices about interviews and observations. Grounded theory is often mentioned although in rather general terms. The interpretive part is not very thoroughly discussed though. Below we present an outline that might fill the mentioned gap somewhat. Our aim is to give the student a guide in carrying out the qualitative/interpretive approach. By following the ten steps below, students will not only have to prepare the study, they will also find some solid reference support for the necessary steps in the process of research.