Granskning av riktlinjer vid Sveriges förlossningskliniker gällande sfinkterskada i samband med förlossning : Innehållsanalys med en kombination av en deduktiv och induktiv ansats

Background: Sphincter injury is serious complication in connection to vaginal childbirth. Desire to avoid vaginal birth again is seen in women who previously suffered from a sphincter injury. Objective: To identify and evaluate obstetric guidelines in Sweden regarding sphincter injury in relation to childbirth Method: Content analysis with a combination of a deductive and inductive approach. Results: The most frequently occurring risk factors and prevention with help of perineal protection were described in the guidelines. The physician made diagnosis and repaired the sphincter injury at the theatre.  Complications such as coital pain and anal incontinence were described in the guidelines. Paracetamol and diclofenac was most common analgesic regimen given for pain. Prophylaxis such as antibiotic treatment and laxative were common. Information given to women was described. Follow-up by physician, midwife and physiotherapist was recommended after four weeks to six months. For future birth a cesarean section was recommended. Conclusion: The guidelines were constructed in the same way and had to a large extent similar content. The authors of the present work recommend a national guideline.

Barnmorskors erfarenheter av preventivmedelsrådgivning på ungdomsmottagning : - En intervjustudie

Bakgrund: Barnmorskans arbetsfält omfattar idag sexuell-, reproduktiv- och perinatal hälsa och det centrala i yrkesutövningen är att främja hälsa. Barnmorskan ska ha kunskaper om, kunna ge information och undervisa om sexualitet och samlevnad utifrån ett genus- och livscykelperspektiv. Uppdraget på ungdomsmottagning är att arbeta med sexualitet och hälsa samt att förebygga oönskade graviditeter och STI. Syfte: Syftet var att beskriva barnmorskors erfarenheter av preventivmedelsrådgivning på ungdomsmottagning. Metod: Individuella intervjuer genomfordes med nio barnmorskor på ungdomsmottagningar. Vid intervjutillfället användes en frågeguide och semistrukturerade frågor ställdes. Som analysmetod användes kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Fyra kategorier och 15 subkategorier identifierades. Kategorierna var enligt följande: Erfarenheten och kunskapens betydelse, Det kliniska arbetssättet, Modererande faktorer och Utmaningar. Slutsats: Barnmorskor uppgav god kunskap och goda erfarenheter av ungdomar och preventivmedelsrådgivning på ungdomsmottagning men menade att det är ett dynamiskt arbete som bidrar till ständig utveckling. Vid möten med preventivmedelssökande ungdomar på ungdomsmottagning fanns önskan att mötet skulle ske på individnivå. Erfarenheter av modererande faktorer för barnmorskan, utmaningar för preventivmedelsrådgivningen och följsamheten fanns vilket innebar att preventivmedelsrådgivning för ungdomar på ungdomsmottagning är komplext. Klinisk tillämpbarhet: Studiens resultat skulle kunna innebära ökad förståelse för arbetet på ungdomsmottagning och skapa underlag för att möta utmaningarna som barnmorskorna möter i det dagliga arbetet.

Exploring self-rated health among adolescents : a think-aloud study

BACKGROUND: Despite extensive use of self-rated health questions in youth studies, little is known about what such questions capture among adolescents. Hence, the aim of this study was to explore how adolescents interpret and reason when answering a question about self-rated health. METHODS: A qualitative study using think-aloud interviews explored the question, "How do you feel most of the time?", using five response options ("Very good", "Rather good", "Neither good, nor bad", "Rather bad", and "Very bad"). The study involved 58 adolescents (29 boys and 29 girls) in lower secondary school (7th grade) and upper secondary school (12th grade) in Sweden. RESULTS: Respondents' interpretations of the question about how they felt included social, mental, and physical aspects. Gender differences were found primarily in that girls emphasized stressors, while age differences were reflected mainly in the older respondents' inclusion of a wider variety of influences on their assessments. The five response options all demonstrated differences in self-rated health, and the respondents' understanding of the middle option, "Neither good, nor bad", varied widely. In the answering of potential sensitive survey questions, rationales for providing honest or biased answers were described. CONCLUSIONS: The use of a self-rated health question including the word 'feel' captured a holistic view of health among adolescents. Differences amongst response options should be acknowledged when analyzing self-rated health questions. If anonymity is not feasible when answering questions on self-rated health, a high level of privacy is recommended to increase the likelihood of reliability.