Multiculturalism and Policymaking : A comparative study of Danish and Swedish cultural policies since 1969

This master’s thesis deals with the cultural diversity policies of Denmark and Sweden within the cultural sector. It attempts at explaining why these two “most-similar” scandinavian countries having in common the same cultural model, “the architect model”, opted for different policies when it came to cultural diversity: Assimilationism for Denmark and multiculturalism for Sweden. I show that though institutional and power-interest factors had an impact, ideas as “programmatic beliefs” (Sheri E. Berman 2001) or “frames” (Erik Bleich 2003) played the ultimate role. I evaluate their relative importance by analyzing the anthropological dimension of the countries cultural policies since 1969. The study confirms that at least in the cultural sector, Danish policies have been assimilationist and Swedish ones multiculturalist and proposes a new classification of terms.By investigating immigrants cultures, it fills a gap left by previous researchers working on a common Nordic cultural model.

Gender Equality a case study of Sweden : Gender Equality Gender Equity and policies of combating inequality at workplace to make the society equal.

The paper analyses Gender Equality, Gender Equity and policies of combating inequality at workplace to make the society equal as a case study of Sweden. The aim of paper is see the gender equality, gender equity, discrimination against women at workplace and to describe the policies combating inequality in the welfare state of Sweden. This work highlights the gender equality in terms of institutionalizing gender equality, gender equity, gender and pay gap, parental leave, gender and the pension system and sexual behavior directed towards women and policies combating inequality to bring equality in society. For my research I used the secondary data the fact sheets, scientific literature, statistics from eurostate of Sweden and case studies about Swedish society and the theoretical explanation to explain the phenomena. To achieve my aim I used the combination of both qualitative and quantitative methods of research. I showed the empirical evidences of these phenomena from the Swedish society and theoretical analysis about equality and equity of gender in different wakes of life. I found an interesting conclusion that there are good policies and legislation to combat inequality to bring society but there are no policies to change the perception of society about male and female role.

Does speed matter? : the impact of the EU membership incentive on rule adoption in minority language rights protection

Denna avhandling tar sin utgångspunkt i ett ifrågasättande av effektiviteten i EU:s konditionalitetspolitik avseende minoritetsrättigheter. Baserat på den rationalistiska teoretiska modellen, External Incentives Model of Governance, syftar denna hypotesprövande avhandling till att förklara om tidsavståndet på det potentiella EU medlemskapet påverkar lagstiftningsnivån avseende minoritetsspråksrättigheter. Mätningen av nivån på lagstiftningen avseende minoritetsspråksrättigheter begränsas till att omfatta icke-diskriminering, användning av minoritetsspråk i officiella sammanhang samt minoriteters språkliga rättigheter i utbildningen. Metodologiskt används ett jämförande angreppssätt både avseende tidsramen för studien, som sträcker sig mellan 2003 och 2010, men även avseende urvalet av stater. På basis av det \"mest lika systemet\" kategoriseras staterna i tre grupper efter deras olika tidsavstånd från det potentiella EU medlemskapet. Hypotesen som prövas är följande: ju kortare tidsavstånd till det potentiella EU medlemskapet desto större sannolikhet att staternas lagstiftningsnivå inom de tre områden som studeras har utvecklats till en hög nivå. Studien visar att hypotesen endast bekräftas delvis. Resultaten avseende icke-diskriminering visar att sambandet mellan tidsavståndet och nivån på lagstiftningen har ökat markant under den undersökta tidsperioden. Detta samband har endast stärkts mellan kategorin av stater som ligger tidsmässigt längst bort ett potentiellt EU medlemskap och de två kategorier som ligger närmare respektive närmast ett potentiellt EU medlemskap. Resultaten avseende användning av minoritetsspråk i officiella sammanhang och minoriteters språkliga rättigheter i utbildningen visar inget respektive nästan inget samband mellan tidsavståndet och utvecklingen på lagstiftningen mellan 2003 och 2010.

Work, care, gender equality and the problem of ‘instrumental’ social policies

Sociologisk Forsknings digitala arkiv