2 resultados para Ilithyia (Goddess)
em Dalarna University College Electronic Archive
Resumo:
The present study is an interpretation of the two myths copied in the Old Babylonian period in which the Sumerian mother goddess is one of the main actors. The first myth is commonly called “Enki and Ninḫursaĝa”, and the second “Enki and Ninmaḫ”. The theoretical point of departure is that myths have society as their referents, i.e. they are “talking about” society, and that this is done in an ideological way. This study aims at investigating on the one hand which contexts in the Mesopotamian society each section of the myths refers to, and on the other hand which ideological aspects that the myths express in terms of power relations. The myths are contextualized in relation to their historical and social setting. If the myth for example deals with working men, male work in the area during the relevant period is discussed. The same method of contextualization is used regarding marriage, geographical points of reference and so on. Also constellations of mythical ideas are contextualized, through comparison with similar constellations in other Mesopotamian myths. Besides the method of contextualization, the power relations in the myths are investigated. According to this latter method, the categories at issue, their ranking, as well as their changed ranking, are noted. The topics of the myths are issues important for the kingship and the country, such as irrigation, trade, health and healing, birth, collective work, artisanry and rivalry. All these aspects are used in order to express what the power relations between the goddess Ninḫursaĝa/Ninmaḫ and the god Enki look like. The relations are negotiated and recalibrated, which leads to the goddess getting a lowered status. Part of the negotiations and recalibrations is gender behavior, which is related to historical developments in society. The present work points to the function of these myths as tools of recalibrating not only deities, but also men and women in society.
Resumo:
Denna studie undersöker gudinnan Hathors funktion i forna Egypten med utgångspunkt från metallurgiverksamheten som Hathor var beskyddare över. Studien undersöker vad för behov som uppstår i metallurgikontexten och hur denna kan ha påverkat och speglats i förställningar kring gudinnan Hathors funktion i forna Egypten. Studien stödjer sig på William Padens teori om religiösa Världar för att därigenom belysa hur behov i en specifik kontext kan spelgas i den Religiösa Världen. Undersökningen baseras på tolkningar av en rad olika forskningsrapporter. Dels etnografiska dokumentationer om metallurgikontexter ifrån Afrika söder om Sahara, arkeologiska utgrävningar från gruvområdet i Timna i Sinai och forskares interpretationer kring gudinnan Hathors funktion i forna Egypten. Ifrån metallurgiverksamheten studerades dels hur den äldre teknologin fungerade och hur den inverkade på religiösa föreställningar och den auktoritära strukturen i Afrika. Därtill vad för sorts belägg som finns för metallurgiverksamhet i Timna i Sinai och hur gudinnan Hathors kults närvaro i gruvområdet kom till uttryck. Dessutom studeras forskares interpretationer som rör gudinnan Hathors kults funktion, auktoritära struktur och kultens förhållande till konungen i forna Egypten. Dessa uppgifter analyserades därefter och studien visar starka indikationer på att gudinnan Hathor skapades och användes i syfte att gagna en begränsad grupps intresse i forna Egypten. Att gudinnan Hathors funktion och de offentliga festivalerna var till för att upprätthålla en auktoritär struktur och vidmakthålla smidessläktets och prästerskapets makt.