The Impact of Foreign Direct Investment on International Trade: An Empirical Study of China

This paper investigates the impact of inward FDI (Foreign Direct Investment) on international trade of China empirically on the country level by using panel data from 1984 to 2007. Two separate transformed models which are based on the gravity equation and refer to the econometric models of some previous studies, are used in this paper to estimate the effect of FDI inflows on exports and imports respectively. The estimation results confirmed the complementary relationship between FDI inflows and trade of China both on exports and imports, which has also been supported by previous empirical studies.

A Study on China's Income Inequality and the Relationship with Economic Growth

The purpose of this paper is to study China���s income inequality under rapid economic growth.Does the relationship between economic growth and income inequality in China follow theKuznets hypothesis? What is the main cause and trend of China���s income inequality? We usedata which covers the period 1980-2005 to analyze the overall inequality, and data coveringthe period 1980-2002 to analyze the inequality inside rural and urban areas. The derivedresults doubt the validity of Kuznets hypothesis on explaining the relationship betweeneconomic growth and income inequality in China. Also we derive the trend of China���sincreased income inequality and find that the urban-rural income disparity is the main causeof China���s income inequality.

An Analysis of the Telecommunications Business in China by Linear Regression

In this paper, we study the influence of the National Telecom Business Volume by the data in 2008 that have been published in China Statistical Yearbook of Statistics. We illustrate the procedure of modeling “National Telecom Business Volume” on the following eight variables, GDP, Consumption Levels, Retail Sales of Social Consumer Goods Total Renovation Investment, the Local Telephone Exchange Capacity, Mobile Telephone Exchange Capacity, Mobile Phone End Users, and the Local Telephone End Users. The testing of heteroscedasticity and multicollinearity for model evaluation is included. We also consider AIC and BIC criterion to select independent variables, and conclude the result of the factors which are the optimal regression model for the amount of telecommunications business and the relation between independent variables and dependent variable. Based on the final results, we propose several recommendations about how to improve telecommunication services and promote the economic development.

The Choice of STIGA Table Tennis Blades : Evidence from China

The purpose of this paper is to investigate how individuals with different characteristics make their choice-decisions when consuming STIGA table tennis blades, which are combinations of various attributes, such as price, control, attack, etc. It is expected that the general trend of choice behavior on this special commodity can be, at least to some extent, revealed. Data were collected using questionnaires sent to registered members of a table tennis club in China. The questionnaires included information and questions about individuals’ monthly income levels, ages, technique styles, etc. A multinomial logit model was then applied to analyze factors determining Chinese consumers’ choice behavior on STIGA table tennis blades. The results indicated that the main element influencing Chinese consumers’ choice of STIGA ping-pong blades was the technique style and other variables did not seem to influence the choice of table tennis blades. These results might be explained by the limited sample size as well as unmeasured and immeasurable factors. Thus, a more extensive research is needed to be conducted in the future.

Verksamma lärares tankar om hållbar utveckling : En fenomenografisk undersökning för att ta reda på hur verksamma lärare uppfattar begreppet hållbar utveckling

Syftet med den här studien var att ta reda på vad verksamma lågstadielärare läser in i begreppet hållbar utveckling och hur de tänker sig kunna tillämpa detta i verksamheten, och slutligen vilja skillnader och likheter som går att finna mellan deras uttalanden. Tre verksamma lärare intervjuades och detta sattes sedan i relation till litteratur om hållbar utveckling i skolan. Ett av studiens resultat var att lärarna talade om den ekologiska dimensionen av hållbar utveckling först och främst för att sedan lite längre in i samtalet, också föra in den ekonomiska och sociala dimensionen. Detta resultat bekräftas av övrig forskning på området. Den sociala dimensionen av hållbar utveckling var den dimension som lärarna pratade minst om under intervjuerna, trots att den enligt forskare kan anses vara målet för arbetet med hållbar utveckling. De tre intervjuade lärarna i den här studien talade alla tre mer eller mindre om alla tre dimensionerna som brukar läggas in i begreppet hållbar utveckling, vilket kan ses som att även om de kommer upp olika fort under intervjuens gång, så finns de ändå med när lärarna pratar om undervisningen alla tre.

Steget - En utvärderande studie av ett projekt för att skapa möjligheter för arbetslösa ungdomar att ta sig in på arbetsmarknaden

Projektet Steget pågick under perioden 2007-01-02 – 2007-12-31 och riktade sig till ungdomar som upplever sig vara eller riskerar att hamna i ett utanförskap och att stötta de ungas ambitioner utifrån individuella förutsättningar och samtidigt skapa en förståelse för de värderingar som i dag styr arbetsmarknaden. Målgruppen definierades som arbetslösa ungdomar i åldern 20-30 år, vilka var eller riskerade att bli långtidsarbetslösa eller långtidssjukskrivna och som uppbar sjukpenning eller sjukersättning. En annan målgrupp var ungdomar som stod långt från arbetsmarknaden och var beroende av bistånd från Socialförvaltningen. Resultatet visar att verksamheten i flera fall har haft påvisbara positiva effekter som går bortom de rent arbetsmarknadspolitiska, d.v.s. det har på ett direkt och påtagligt sätt påverkat de involverade aktörerna i deras vardagliga liv. De fick ”närvaroplikt” och samtidigt livet ”inrutat”. De fick lov att ”bekänna färg” genom sina kontinuerliga möten med ledarna och övriga projektdeltagare. För många konfronterades deras livssituation på ett sätt som kunde uppfattas som påfrestande och som för en del upplevdes som ett tvång. För några kan detta vara en vändpunkt i livet. Vad som kan vara ett realistiskt resultat för ett arbetsmarknadsprojekt av den här karaktären är att skapa en beredskap hos deltagarna att förbättra sina förutsättningar för att kunna konkurrera på arbetsmarknaden. Att verksamheten i de flesta fall radikalt skulle öka deltagarnas konkurrensförmåga på arbetsmarknaden är dock ett alltför optimistiskt antagande.