Stress på akutmottagningen ur ett sjuksköterskeperspektiv : En litteraturstudie

Sjuksköterskor som arbetar på akutmottagningar utsätts regelbundet för stress. Det medför psykiska och fysiska besvär för sjuksköterskor och försämrad omvårdnad för patienten. Studien avser att utifrån vetenskaplig litteratur sammanställa de faktorer som leder till stress för sjuksköterskor som arbetar på akutmottagningar och hur vården påverkas av stressade sjuksköteskor. Syfte Syftet med litteraturstudien var att beskriva vilka faktorer på akutmottagningen som upplevdes bidra till stress för sjuksköterskor som arbetar på en akutmottagning och hur stressen påverkar sjuksköterskors möjligheter att erbjuda en god vård för patienter på akutmottagningen. Metod Studien har genomförts som en litteraturstudie. I studien användes 15 artiklar som bestod av både kvalitativ och kvantitativ ansats. Materialet hämtades i databaserna CINAHL och PubMed. Resultat Resultatet visar att det finns flera olika faktorer som bidrar till stress för sjuksköterskor på akutmottagningen. Stressande faktorer visade sig utifrån studierna i resultatet vara; hög arbetsbelastning och låg bemanning, avsaknad av tid för reflektion för sjuksköterskan, att vårda barn i stressade situationer, hot och våld på akutmottagningen, kommunikation samt smärta och lidande. Hur vården påverkas av sjuksköterskors stress på akutmottagningen var utifrån studierna att patientsäkerheten blev försämrad och att vårdrelationen påverkades. Slutsats Författarna drar slutsatsen att stress påverkar sjuksköteskors arbetsuppgifter på akutmottagningen. Patienters möjlighet till patientsäker och god vård på akutmottagningen påverkas negativt av stressade sjuksköterskor. För att komma till rätta med sjuksköterskebristen på akutmottagningar så är det av betydelse för sjukhusledningen att arbeta preventivt mot stressade sjuksköterskor.

Self-reported conflict management competence among nursing students on the point of graduating and registered nurses with professional experience

Objective: It has been shown that specific competence is necessary for preventing and managing conflicts in healthcare settings. The aim of this descriptive and correlation study was to investigate and compare the self-reported conflict management competence (CMC) of nursing students who were on the point of graduating (NSPGs), and the CMC of registered nurses (RNs) with professional experience. Methods: The data collection, which consisted of soliciting answers to items measuring CMC in the Nurse Professional Competence (NPC) Scale, was performed as a purposive selection of 11 higher education institutions (HEIs) in Sweden. Three CMC items from the NPC Scale were answered by a total of 569 nursing students who were on the point of graduating and 227 RN registered nurses with professional experience. Results: No significant differences between NSPGs and RNs were found, and both groups showed a similar score pattern, with the lowest score for the item: “How do you perceive your ability to develop the group and strengthen competence in conflict management and problem-solving, based on knowledge of group dynamics?”. RNs with long professional experience (>24 months) rated their overall CMC as significantly better than RNs with short (<24 months) professional experience did (p = .05). NSPGs who had experience of international studies during their nursing education reported higher CMC, compared with those who did not have this experience (p = .03). RNs who reported a high degree of utilisation of CMC during the previous month scored higher regarding self-reported overall CMC (p < .0001). Conclusions: Experience of international studies during nursing education, or long professional experience, resulted in higher self-reported CMC. Hence, the CMC items in the NPC Scale can be suitable for identifying self-reported conflict management competence among NSPGs and RNs