Förklaringar till Förintelsen? : En historiedidaktisk studie som undersöker de olika förklaringar till Förintelsen som man kan eventuellt kan finna i ...om detta må ni berätta...

Studien behandlar, den av myndigheten Forum för levande historia utgivna boken …om detta må ni berätta…, av Stéphane Bruchfeld och Paul A. Levine. I studien analyseras olika förklaringar till Förintelsen, som mer explicit eller implicit kan skönjas i texten. Det hela relateras till vad några andra författare och förintelseforskare, beskriver, och kommit till för slutsatser angående de olika förklaringarna dessa representerar, i den av mig utvalda litteraturen. Dessa författare är Zygmunt Bauman och hans bok Auschwitz och det moderna samhället (1989). Yehuda Bauer i boken rethinking the holocaust (2001), Harald Welzer, och hans bok Gärningsmän (2007), slutligen Saul Friedländer och hans bokverk, Förföljelsens år 1933-1939, Utrotningens år 1939-1945. Analysens verktyg består av en indelning i sju, olika förklaringsmodeller, som förekommer och som dessa författare också, representerar eller lyfter fram. Resultatet är slutligen att jag fann den ideologiska förklaringsmodellen framträdande i boken …om detta må ni berätta…, men också beskrivningen av en antisemitism, med rötter långt bak i tiden, är framträdande i denna text. Studien utvisar också att det finns inslag även från andra förklaringsmodeller.

Förlåtelse, försoning och oförsonlighet i överlevandes berättelser efter kriget i Bosnien

Forgiveness, reconciliation and implacability in narratives of survivors after the war in Bosnia and Herzegovina In this article I analyze verbally portrayed experiences of 27 survivors from the 1990s’ war in Bosnia and Herzegovina. One aim of the article is to analyze markers for reconciliation and implacability, the second is to describe the terms for reconciliation which are actualized in those stories. The interactive dynamics, which occurred during the war, make the post-war reconciliation wartime associated. Narratives about reconciliation, implacability and terms for reconciliation, are not only formed in relation to the war as a whole but also in relation to one’s own and others’ wartime actions. The narratives about reconciliation become an arena in which we and them are played against each other in different ways – not least by rejecting the others’ acts during the war. In the interviewees stories implacability is predominant but reconciliation is presented as a possibility if certain conditions are met. These conditions are, for instance, justice for war victims, perpetrators’ recognition of crime and perpetrators’ emotional commitment (for example the display of remorse and shame).

Den svenska nedskärningsmodellen

Målet med detta examensarbete är att skapa en modell för svenska förhållanden,vilken kan användas för att minimera de negativa konsekvenserna avnedskärningar men även lyfta fram de positiva effekterna som en nedskärningmedför.Utifrån modellen Realistic Downsizing Preview (RDP) (Appelbaum & Donia,2001) har vi arbetat fram en egen modell över hur en nedskärningsprocess börutföras för att få ett så lyckat resultat som möjligt. Vi vill med vår modell främjade positiva effekterna utav nedskärningar och hur organisationen skall arbeta föratt uppnå dessa, på detta sätt bör de samtidigt kunna förebygga de negativaeffekterna.Vår studie är en kvalitativ litteraturundersökning där stort fokus har lagts påinsamlandet av artiklar och arbeten som behandlar ämnet Survivor Syndrome ochhur organisation bör arbeta med nedskärningar. Det insamlade materialet har sedananalyserats källkritiskt för att sedermera kunna bli en bidragen faktor vidskapandet av vår modell ”Den Svenska Nedskärningsmodellen”(SNM). Vi utfördetvå intervjuer, den ena var på SSAB och den andra var på NCC Construction.Detta gjordes efter modellen var klar för att kunna prova den praktiskt samt för attfå synpunkter. I vår modell kommer störst fokus att läggas på tre nyckelfaktorer,dessa är arbetet med utförarna, överlevarna och offren.Arbetet riktar sig till ledningen på större svenska organisationer som står inför ennedskärning.

Definitioner av våld i överlevandes berättelser efter kriget i Bosnien

Definitions of violence in stories of survivors from the Bosnian war Previous research on violence during the war in Bosnia and Herzegovina presents a one-sided picture of the phenomenon ”war violence.” Researchers have emphasized the importance of narratives but they have not focused on stories about war violence, nor have they analyzed the stories of war violence being a product of interpersonal interaction. This article tries to fill this knowledge gap by analyzing the narratives told by survivors of the war in northwestern Bosnia in the 1990s. The aim is to analyze how the survivors describe violence during the war, and also to analyze those discursive patterns that contribute in constructing the category ”war violence.” The construction of the category ”war violence” is made visible in the empirical material when the interviewees talk about (1) a new social order in the society, (2) human suffering, (3) sexual violence, and (4) human slaughter. All interviewees define war violence as morally reprehensible. In narratives on the phenomena ”war violence” a picture emerges which shows a disruption of the social order existing in the pre-war society. The violence practiced during the war is portrayed as organized and ritualized and this creates a picture that the violence practice became a norm in the society, rather than the exception. Narratives retelling violent situations, perpetrators of violence and subjected to violence do not only exist as a mental construction. The stories live their lives after the war, and thus have real consequences for individuals and society.

Health problems in elderly patients during the first post-stroke year

BACKGROUND: A wide range of health problems has been reported in elderly post-stroke patients. AIM: The aim of this study was to analyse the prevalence and timing of health problems identified by patient interviews and scrutiny of primary health care and municipality elderly health care records during the first post-stroke year. METHODS: A total of 390 consecutive patients, ≥65 years, discharged alive from hospital after a stroke event, were followed for 1 year post-admission. Information on the health care situation during the first post-stroke year was obtained from primary health care and municipal elderly health care records and through interviews with the stroke survivors, at 1 week after discharge, and 3 and 12 months after hospital admission. RESULTS: More than 90% had some health problem at some time during the year, while based on patient record data only 4-8% had problems during a given week. The prevalence of interview-based health problems was generally higher than record-based prevalence, and the ranking order was moderately different. The most frequently interview-reported problems were associated with perception, activity, and tiredness, while the most common record-based findings indicated pain, bladder and bowel function, and breathing and circulation problems. There was co-occurrence between some problems, such as those relating to cognition, activity, and tiredness. CONCLUSIONS: Almost all patients had a health problem during the year, but few occurred in a given week. Cognitive and communication problems were more common in interview data than record data. Co-occurrence may be used to identify subtle health problems.