4 resultados para Hirsau, Ger. (Benedictine abbey)
em Dalarna University College Electronic Archive
Resumo:
Tema Arbetsliv vid Högskolan Dalarna har tillsammans med företag och arbetsplatser utvecklat konkreta metoder och processer för attraktivare arbeten. Vår vilja är att dessa metoder sprids till många små och medelstora företag. Att stödja och utbilda ”stödjande tjänsteföretag”, såsom företagshälsovård, organisationskonsulter, m.fl., så att de kan kommersialisera de utvecklade metoderna ses som en bra strategi. ”Stödjande tjänsteföretag” i Dalarna bjöds in till 3-timmars informationsseminarier och halvdagarskurser för sex olika metoder. Totalt deltog 37 personer i planeringen och/eller i aktiviteterna. En uppföljning gjordes efter ett och ett halvt år genom intervjuer med 25 av dessa avseende det praktiska utförandet av aktiviteterna, metodernas design, den praktiska användningen av metoderna, kommersiell användning av metoderna och framtida samverkan. Följande slutsatser kan dras från uppföljningen av genomförda aktiviteter: • Informationsseminarierna och kursdagarna genomfördes på ett bra sätt. • Kursdagarna hade resulterat i ”nya affärer” för 9 av de 20 intervjuade kursdeltagarna och flera av dem sökte aktivt kunder. Metodernas ansats, möjligheten att engagera och motivera de anställda och de konkreta resultaten uppskattades av kunderna. • Ett mer långsiktigt stöd till de som ska genomföra metoderna kommersiellt kan behövas. • Strukturen och innehållet i metoderna fungerade bra i kommersiell användning. De kunde enkelt kombineras med andra metoder. • Metoderna upplevdes som imponerande, konkreta och användbara, men de behöver utvecklas så att det skapade engagemanget kan behållas på en hög nivå. De behöver också utvärderas i ekonomiska termer och mätbara förbättringar. • Alla intervjuade ville lära sig fler metoder och näringslivsrepresentanterna bistår gärna med kontakter och träffar. Flera av de ”stödjande tjänsteföretagen” och alla näringslivsrepresentanterna ville fortsätta med ytterligare samverkan med Tema Arbetsliv, Högskolan Dalarna.
Resumo:
"Välja värmesystem för villan" är en populärt skriven tvärvetenskaplig skrift. Villahushåll som planerar att förändra sitt värmesystem får konkreta tips och råd som utgår från deras egen situation. De får rådet att tänka långsiktigt och undvika fallgropar som gör värmesystemet svårt att förändra. Skriften är den första delen i en serie om flexibla värmesystem. Den andra delen vänder sig till installatörer.
Resumo:
I studien undersöks hur lärare ger elever muntlig och skriftlig feedback på uppgiftsnivå i matematikundervisningen. För att undersöka detta har observationer och intervjuer av kvalitativ karaktär utförts med sex lärare som undervisar i årskurs 1-3. Insamlade och avbildade dokument i form av elevers räkneböcker har också varit en del av datainsamlingsmetoden. För att på bästa sätt undersöka och besvara studiens frågeställning har grundad teori valts ut och använts som forskningsansats. Utifrån insamlad data och med substantiv och teoretisk kodning som verktyg har en teoretisk modell utvecklats. Modellen visar att muntlig och skriftlig feedback som ges från lärare till elev på uppgiftsnivå kan vara antingen direkt eller indirekt. Beroende på om feedbacken är muntlig eller skriftlig, direkt eller indirekt, kan den också vara bekräftande, uppmuntrande, upprepande, informerande, stöttande eller uppmanande. Detta resultat redovisas med hjälp av en så kallad "fyrfältare". Värt att notera är också att resultatet i studien visar att muntlig feedback ges i betydligt högre grad än skriftlig feedback. Ett par slutsatser som dras utifrån studiens resultat är att verkligheten skiljer sig från hur tidigare forskning förespråkar att feedback bör komma till uttryck i klassrummet och att elevernas ålder samt lärarnas tid spelar en avgörande roll för vilken sorts feedback som ges. En annan viktig slutsats som också dras utifrån studiens redovisade resultat är att vissa kategorier av feedback är mer effektiva för elevers lärande i matematik än andra.
Resumo:
Studien undersöker vilken begreppsuppfattning avseende likhetstecknet som elever ger uttryck för efter avslutat mellanstadium, det vill säga i början av årskurs 7. Utgångspunkt tas i forskning som visat att en relationell förståelse för likhetstecknet är kritisk för elevers möjligheter att bli framgångsrika inom algebra. Studien omfattar 159 elever i årskurs 7 som deltagit genom att fylla i en skriftlig enkät bestående av uppgifter som utformats för att undersöka hur elever definierar och tolkar likhetstecknet. Resultatet visar att det finns en diskrepans mellan hur elever definierar likhetstecknet och vilken begreppsuppfattning de ger uttryck för i sina tolkningar av matematiska uppgifter. När eleverna själva ska prestera en definition ger en majoritet av dem spontant uttryck för en operationell begreppsuppfattning. I det matematiska arbetet med uppgifter som involverar ekvivalenta uttryck framkommer dock en mer nyanserad bild. I dessa anger en majoritet av eleverna rätt svar och använder lösningsstrategier som ger uttryck för både grundläggande och mer sofistikerad jämförande relationell begreppsuppfattning. Elevers acceptans av definitioner som uttrycker likhetstecknets innebörd substitution har också undersökts och resultatet bekräftar vad som framkommit i tidigare forskning. Betydelsen substitution accepteras i högre grad av elever med relationell begreppsuppfattning om likhetstecknet och i lägre grad av elever som gett uttryck för en operationell sådan.