Motion cue analysis for parkinsonian gait recognition

This paper presents a computer-vision based marker-free method for gait-impairment detection in Patients with Parkinson's disease (PWP). The system is based upon the idea that a normal human body attains equilibrium during the gait by aligning the body posture with Axis-of-Gravity (AOG) using feet as the base of support. In contrast, PWP appear to be falling forward as they are less-able to align their body with AOG due to rigid muscular tone. A normal gait exhibits periodic stride-cycles with stride-angle around 45o between the legs, whereas PWP walk with shortened stride-angle with high variability between the stride-cycles. In order to analyze Parkinsonian-gait (PG), subjects were videotaped with several gait-cycles. The subject's body was segmented using a color-segmentation method to form a silhouette. The silhouette was skeletonized for motion cues extraction. The motion cues analyzed were stride-cycles (based on the cyclic leg motion of skeleton) and posture lean (based on the angle between leaned torso of skeleton and AOG). Cosine similarity between an imaginary perfect gait pattern and the subject gait patterns produced 100% recognition rate of PG for 4 normal-controls and 3 PWP. Results suggested that the method is a promising tool to be used for PG assessment in home-environment.

Sjuksköterskans stöd till personer med psykiska funktionsnedsättningar i utövandet av fysisk aktivitet och dess hälsoeffekter Litteraturstudie

Det har forskats mycket om fysisk aktivitets positiva effekter på människokroppen rent fysiskt. Tidigare har det inte varit en naturlig del av behandlingen inom psykiatrin vilket gjorde författarna nyfikna på hur det kan lyftas fram i vården av personer med psykiska funktionsnedsättningar. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva hälsoeffekterna av fysisk aktivitet för personer med psykiska funktionsnedsättningar och sjuksköterskans stöd genom handledning. Metod: Litteraturstudie. Resultat: Under sammanställningen av resultatet framkom att sjuksköterskor kan ge stöd genom Motiverande samtal (MI) som var av central betydelse. Då patienten själv hörsammas och bygger upp sina mål som ska vara mätbara tillsammans med utbildad vårdpersonal, men även genom stöd i patienternas egen utbildning och kunskap av den fysiska aktivitetens positiva inverkan på psykisk ohälsa. Slutsats: Sjuksköterskans metod att stödja och motivera personer med psykiska funktionsnedsättningar till att utöva fysisk aktivitet visade sig vara flera. Då det var viktigt med personcentrarad metod, var viktigt att de behärskade och kände till olika vägar att kunna motivera personer med psykiska funktionsnedsättningar. Andra betydelsefulla tillvägagångssätt var god vårdrelation, individualiserade träningsprogram, samt stöd och utbildning i de positiva hälsoeffekterna som fysisk aktivitet gav.