High-School Students´ Summer Jobs and their Ensuing Labor Market Achievement : the Long Term Effect

In part because of high and persistent youth unemployment, adolescent students’ transition from school to work is an important policy and research topic. Many countries have implemented public programs offering summer jobs or work while in high-school as measures to smooth the transition. While the immediate effect of the programs on school attendance, school grades, and disposable income is well documented, their effect on the transition to the labor market remains an open question. Observational studies have shown strong positive effects of summer jobs, but also that the estimated effect is highly vulnerable to selection bias. In this paper, some 3700 high-school students applying for summer jobs in the period 1995-2003,via a program, are followed to 30 years of age. A quarter of the applicants were randomly offered a summer job each year. Among the remaining students, 50% had a (non-program related) summer job while in high-school. We find the income, post high-school, for the offered and non-offered groups to be similar and conclude that the effect of summer jobs on the transition to the labor market is inconsequential.

Knowledge and perceptions regarding sexual and reproductive health among high school students in Kathmandu, Nepal

Background: Nepal recently began teaching sexual education in the school system and has established youth friendly services in order to meet the need of increased sexual and reproductive knowledge among the youth. Objective: To examine the sexual and reproductive knowledge and perceptions among young people attending schools in Kathmandu. Method: A written questionnaire was distributed to 160 students, in a classroom environment, in four schools in Kathmandu. Results: Two thirds of the females and nearly 60% of the males knew that it was possible to get sexually transmitted infection (STI) during one sexual encounter and more than half of the students knew when in the menstrual cycle conception was more likely to occur . One third of the participants did not know that it was possible to become pregnant after having intercourse once. The males demonstrated less knowledge than the females regarding every aspect of sex and reproduction, with the exception of pregnancy prevention. Conclusion and clinical implications: For the youths in this study, it was more important to prevent unwanted pregnancies than to protect oneself from STIs. Establishment of a hotline on the internet, where personalized and confidential counselling can be offered may complement the comprehensive sexual education in schools.

Teaching Mathematics in English to Swedish Speaking Students : The Use of Second Language Teaching Practices in the Teaching of Mathematics in English to Swedish Speaking Students in Lower Secondary School

Over 20,000 Swedish lower high school students are currently learning mathematics in English but little research has been conducted in this area. This study looks into the question of how much second language learner training teachers teaching mathematics in English to Swedish speaking students have acquired and how many of those teachers are using effective teaching practices for second language learners. The study confirms earlier findings that report few teachers receive training in second language learning but indicates that some of the teaching practices shown to be effective with second language learners are being used in some Swedish schools

Upper secondary school students' gendered conceptions about mathematics

This study explores Swedish Natural Science students' conceptions about gender and mathematics. I conducted and compared the results from two questionnaires. The first questionnaire revealed a view of rather traditional feminities and masulinities, a result that did not repeat itself in the second questionnaire. There was a discrepancy between the traits the students ascribed as gender different and the traits they ascribed to themselves.

Källkritik på Internet : En kvalitativ studie av den källkritiska medvetenheten hos gymnasieelever på samhällsprogrammet

This essay is an ideographic study over the capacity of high school students to use the Internet with source criticism, and their attitudes towards this media. It’s a qualitative study whose main purpose is to seek out how the students reflect upon the problems facing them when searching facts and information over the internet.The focus group is six 18 year old high school students, who are studying in a normal sized town in the middle of Sweden, and are about to finish their studies in the program for social sciences. The study was made through interviews, one on one with the students,The results of the analysis have shown that even if students not necessarily use a pre meditated method when searching for information over the internet, they do have a basic understanding of the matter, especially concerning the nature of the source, who published it and why. Not all students made any thorough comparison with other, already established media, such as TV or books, but the analysis made it clear that they more or less deliberately saw the established media as more trustworthy in general. Individuals publishing on the internet, such as bloggers and Wikipedia, are seen with the utmost skepticism while public institutions such as universities and public service TV, are generally trusted as being honest and objective, also when publishing on the internet.

Ranking och dess påverkan på val av lärosäten i Sverige : En kvantitativ studie om gymnasieelevers syn på rankinglistor

Det är många av tredje årets gymnasieelever som står inför ett viktigt och stort beslut gällande vilken utbildning och vilket lärosäte de ska studera vid efter studenten. En del gymnasieelever har redan bestämt sig för var de ska studera, medan andra är väldigt osäkra. För att en gymnasieelev ska kunna fatta ett genomtänkt beslut krävs det kunskap om de olika alternativen som finns eftersom det kan påverka beslutets riktning. En typ av information är rankinglistor av olika högskolor/universitet. Rankinglistor finns till för att förenkla det stora utbudet av utbildningar och högskolor/universitet. Genom att ge den sökande jämförande möjligheter och låta denna agerar utifrån sina egna uppställda kriterier kan rankinglistor fungera som ett stödjande verktyg vid valet av lärosäte. Den här studien syftar till att undersöka gymnasieelevernas förhållande till rankinglistor, vilket gjordes genom en kvantitativ studie i form av en enkätundersökning där gymnasielever från Dalarna medverkade. Enkätundersökningen baserades på teorier samt hypoteser som vi har verifierat eller förkastat för att komma fram till ett resultat. Den slutsats som studien har lett fram till är att rankinglistors påverkan, gällande gymnasieelevers val av lärosäte, är mycket begränsad. Det betyder att rankinglistor får en viss relevans när det sökta alternativet finns bland de lägst placerade lärosätena på en rankinglista. Trots detta finns det andra faktorer som kan påverka gymnasieelevernas val av lärosäte, så som egen uppfattning och rykte.

Skolsköterskors uppfattning av samspelet mellan psykisk hälsa och fysisk aktivitet utifrån deras arbete med högstadieelever : En empirisk kvalitativ intervjustudie med fenomenografisk ansats

Bakgrund: Många barn uppvisar symtom på psykisk ohälsa, samtidigt visar studier att barn får en alltmer stillasittande fritid. Exakt hur den fysiska aktiviteten påverkar den psykiska hälsan är oklart då det är en komplex fråga. I sitt arbete erhåller skolsköterskor nära relationer med barn och de får på så vis en inblick i hur den psykiska samt fysiska hälsan ser ut. Syfte: Syftet med studien var att belysa hur samspelet mellan psykisk hälsa och fysisk aktivitet uppfattas av skolsköterskor utifrån deras erfarenhet i elevhälsan bland högstadieelever. Metod: En empirisk kvalitativ intervjustudie med fenomenografisk ansats. Undersökningsgruppen bestod av åtta stycken skolsköterskor i Karlstads kommun som arbetar med elever på högstadiet. Huvudresultat: Skolsköterskorna hade en gemensam erfarenhet av att många barn har en dålig psykisk hälsa och att detta främst observeras bland flickor. De delade även uppfattningen av att den fysiska aktiviteten minskar bland barn. Något som framkom av skolsköterskornas berättelser var att kraven inom idrotten uppfattas av många barn som allt för höga. Konklusion: Många barn upplever allt för höga krav inom idrotten vilket kan leda till psykisk ohälsa hos vissa barn och framförallt bland flickor. För att få barn att öka sin fysiska aktivitet är det viktigt att se över synsättet inom idrotten så att det blir den roliga, sociala och avslappnande aktivitet den är tänkt att vara.