Framväxten av sociala rörelsers globala politik

The emergence of social movements’ global politics Globalization not only transforms capital, media and technology, but also creates conditions for global politics, beyond ”international politics”. New transnational public arenas emerge, where a broad range of actors articulate demands and interests. A globalized political infrastructure arise from the combination of the (1) internal transnational mobilization within two opposing global networks: movements’ World Social Forum and political economy elites’ World Economic Forum; and a global connection with (2) regular dramatic street protests during multilateral regime summits; and (3) a permanent and virtual network of information communication technology that enables new forms of action, organization and mobilization. Together these arenas make participatory and global politics possible for social movements. Regime confrontations are formed by the new global media of ICT in a way that transforms the struggle into a political drama, where activists’ diversity of tactics – The Majority Drama, The Carnival, and The David-Goliath Drama – creates both competition and collaboration. These arenas are only emerging and this new form of global political structure creates both possibilities and problems. Still, a unique potential to democratize politics is created.

Sociologin, hybriderna och den sociala verkligheten : exemplet kärnavfall

Sociology, hybrids and social reality: the case of nuclear waste The continuing technological transformation of nature means that sociology’s traditional vision of a sharp divide between nature and society is becoming ever harder to defend. Starting from Bruno Latour’s critique of modernity, and Nikolas Rose’s explorations of political power beyond the state, this article presents a framework for analysing the expanding wealth of hybrids of nature and society surrounding us today, and the problems of government they pose. These hybrids confront us with the need to rethink sociology’s conception of ‘the social’. With Latour’s help, the interplay of nature and society can be understood as subject to technical mediation, opening the way for studies of the varying arrangements through which different configurations of nature and society are produced. Rather than alternative social constructions of nature, what sociologists should be at pains to analyse and question are different programmes and strategies for bringing together natural and social forces in durable combinations. In the article, the geological disposal of nuclear waste serves as a useful example for exploring the fruitfulness of the analytical framework put forward. This complex undertaking constitutes just one component in a larger field of technoscientific endeavour that has irrevocably transformed nature while simultaneously re-making society. Addressing this case, we seek to reveal the promise of a sociology that does not bound ‘the social’ in advance, but rather makes the co-production of technology and society one of its most important objects of study.

Harold Pinter: A Night Out : A Study in the Political ConnotationsAnd the Abuse of Power

Harold Pinter’s A Night Out is a significant but rarely produced piece of drama. Therefore, there is very little criticism to support or contradict my argument. The reason why I chose to do my essay on this particular play is to open doors for academic research and to try and make it an equal to its sister plays. I will raise questions and topics to prove the play is worth the readers’ time and effort and that A Night Out is a sharp piece of political theatre. Although at first glance it is a simple enough story, a straightforward tale of the nasty consequences of motherly love when it is pushed to the limit, on deeper inspection, a more far reaching and complex analysis of the abuse of power can be observed. The play offers a variety of themes, including: interpersonal power struggles, failed attempts at communication, antagonistic relationships, the threat of impending or past violence, the struggle for survival or identity, domination and submission, politics, lies and verbal, physical, psychological and sexual abuse. The prevailing theme in the play is the abuse of power: powerful parties oppressing weaker ones, and the results of the oppressed party looking for a vent in someone even weaker than themselves.

Från nationsbyggare till global marknadsnomad : Om medborgarskap i svensk utbildningspolitik under 1990-talet

I den här avhandlingen är intresset riktat mot svensk utbildningspolitik och medborgarskap. I tider av globalisering, och med ett etablerat svenskt medlemskap i Europeiska unionen, har det nationella policyskapandet kring utbildningens medborgardanande funktion hamnat under ökat tryck. I studien undersöks hur detta hanteras i svensk utbildningspolitik under 1990-talet, en tid som utmärker sig genom betydande förändringar på utbildningsområdet i Sverige. Frågan är, mera precist, vilken riktning för skolans, enligt lag befästa, uppdrag att fostra demokratiska medborgare som utstakas i svensk utbildningspolitik vid denna tid. Genom att fästa vikt vid mål, visioner och motiv som formuleras i utbildningspolitiska 1990-talstexter klarläggs förståelser av medborgarskap som karaktäriserar svensk utbildningspolitik under denna tid. Även en bredare historisk analys görs, ur vilken historiska målsättningar med skolans medborgarfostran som föregår 1990-talets framträder. Studiens syfte är kritiskt. Förståelserna granskas utifrån vad de innesluter och vad de utesluter, vilka möjliga konsekvenser de kan tänkas få för olika individer och grupper i samhället, och om det finns öppningar för tänkbara alternativ. Studien visar på två historiska skiften vad gäller medborgarskapets innehåll och mening i det inhemska policyskapandet. Det första skiftet äger rum under 1990-talets tidiga del. Då bryts en etablerad samhällsbyggande medborgarroll upp, till förmån för andra mera marknadsorienterade medborgarroller. Under 1990-talets senare del, då marknadsorienteringen förstärks i neoliberal riktning, sker ett andra skifte; en historiskt vedertagen gemenskapstanke – nationen – bryts upp som grund för medborgerlig gemenskap. Denna tanke ersätts av en annan som är globaliseringsinriktad, vilken visar sig ha andra inne- och uteslutande mekanismer för olika individer och samhällsgrupper. Utifrån dessa forskningsrön tecknas avslutningsvis några konturer till ett alternativt sätt att tänka kring medborgarskap och gemenskap. Detta alternativ tar form i ambitionen att, i högre grad än vad som blir synligt i svensk utbildningspolitik, resonera kring möjligheter för ett medborgarskap bortom förhandstecknade indelningsgrunder för ett “vi”. Språk som politisk och samhällelig förändringskraft ges en central betydelse i avhandlingen. I analysen av texternas tal om skolans medborgarfostrande roll undersöks pågående politiska motsättningar när det gäller att vinna tal- och tolkningsföreträde till skolans fostransmål. Utgångarna av dessa motsättningar belyses genom tre områden för medborgarfostran som urskilts som centrala; ett politiskt, ett kulturellt samt ett ekonomi- och arbetslivsriktat. Genom dessa har rådande medborgarskapsdiskurser tagit form, ur vilka de utbildningspolitiska förståelserna av medborgarskap gestaltas och diskuteras.