Teaching Intercultural Communication in Foreign Language Education through Video Conferencing

Since 1980s, Western linguists and specialists on second language acquisition have emphasized the importance of enhancing students’ intercultural communication competence in foreign language education. At the same time, the demand for intercultural communicative competence increased along with the advances of communication technology with its increasingly global reach and the process of globalization itself.In the field of distance language education, these changes have resulted in a shift of focus from the production and distribution of learning materials towards communication and learning as a social process, facilitated by various internet-based platforms. The current focus on learners interacting and communicating synchronously trough videoconferencing is known as the fourth generation of distance language education. Despite the fact that teaching of Chinese as a foreign language (CFL) faces the same or even greater challenges as teaching other languages, the intercultural communication perspective is still quite a new trend in CFL and its implementation and evaluation are still under development. Moreover, the advocates of the new trends in CFL have so far focused almost exclusively on classroom-based courses, neglecting the distance mode of CFL and leaving it as an open field for others to explore. In this under-researched context, Dalarna University (Sweden), where I currently work, started to provide web-based courses of the Chinese language in 2007. Since 2010, the Chinese language courses have been available only in the distance form, using the same teaching materials as the previous campus-based courses. The textbooks used in both settings basically followed the functional nationalism approach. However, in order to catch up with the main trend of foreign-language education, we felt a need to implement the cross-cultural dimension into the distance courses as well. Therefore in 2010, a pilot study has been carried out to explore opportunities and challenges for implementing a cross-cultural perspective into existing courses and evaluating the effectiveness of this implementation based on the feedback of the students and on the experience of the teacher/researcher.

E-learning opens the door to the global community. Novice users experiences of e-learning in a Somali University

E-learning has become one of the primary ways of delivering education around the globe. In Somalia, which is a country torn within and from the global community by a prolonged civil war, University of Hargeisa has in collaboration with Dalarna University in Sweden adopted, for the first time, e-learning. This study explores barriers and facilitators to e-learning usage, experienced by students in Somalia’s higher education, using the University of Hargeisa as case study. Interviews were conducted with students to explore how University of Hargeisa’s novice users perceived elearning, and what factors positively and negatively affected their e-learning experiences. The Unified Theory of Acceptance and Use of Technology (UTAUT) model was used as a framework for interpreting the results. The findings show that, in general, the students have a very positive attitude towards e-learning, and they perceived that e-learning enhanced their educational experience. The communication aspect was found to be especially important for Somali students, as it facilitated a feeling of belonging to the global community of students and scholars and alleviated the war-torn country’s isolation. However, some socio-cultural aspects of students’ communities negatively affected their e-learning experience. This study ends with recommendations based on the empirical findings to promote the use and enhance the experience of e-learning in post conflict Somali educational institutions

Från nationsbyggare till global marknadsnomad : Om medborgarskap i svensk utbildningspolitik under 1990-talet

I den här avhandlingen är intresset riktat mot svensk utbildningspolitik och medborgarskap. I tider av globalisering, och med ett etablerat svenskt medlemskap i Europeiska unionen, har det nationella policyskapandet kring utbildningens medborgardanande funktion hamnat under ökat tryck. I studien undersöks hur detta hanteras i svensk utbildningspolitik under 1990-talet, en tid som utmärker sig genom betydande förändringar på utbildningsområdet i Sverige. Frågan är, mera precist, vilken riktning för skolans, enligt lag befästa, uppdrag att fostra demokratiska medborgare som utstakas i svensk utbildningspolitik vid denna tid. Genom att fästa vikt vid mål, visioner och motiv som formuleras i utbildningspolitiska 1990-talstexter klarläggs förståelser av medborgarskap som karaktäriserar svensk utbildningspolitik under denna tid. Även en bredare historisk analys görs, ur vilken historiska målsättningar med skolans medborgarfostran som föregår 1990-talets framträder. Studiens syfte är kritiskt. Förståelserna granskas utifrån vad de innesluter och vad de utesluter, vilka möjliga konsekvenser de kan tänkas få för olika individer och grupper i samhället, och om det finns öppningar för tänkbara alternativ. Studien visar på två historiska skiften vad gäller medborgarskapets innehåll och mening i det inhemska policyskapandet. Det första skiftet äger rum under 1990-talets tidiga del. Då bryts en etablerad samhällsbyggande medborgarroll upp, till förmån för andra mera marknadsorienterade medborgarroller. Under 1990-talets senare del, då marknadsorienteringen förstärks i neoliberal riktning, sker ett andra skifte; en historiskt vedertagen gemenskapstanke – nationen – bryts upp som grund för medborgerlig gemenskap. Denna tanke ersätts av en annan som är globaliseringsinriktad, vilken visar sig ha andra inne- och uteslutande mekanismer för olika individer och samhällsgrupper. Utifrån dessa forskningsrön tecknas avslutningsvis några konturer till ett alternativt sätt att tänka kring medborgarskap och gemenskap. Detta alternativ tar form i ambitionen att, i högre grad än vad som blir synligt i svensk utbildningspolitik, resonera kring möjligheter för ett medborgarskap bortom förhandstecknade indelningsgrunder för ett “vi”. Språk som politisk och samhällelig förändringskraft ges en central betydelse i avhandlingen. I analysen av texternas tal om skolans medborgarfostrande roll undersöks pågående politiska motsättningar när det gäller att vinna tal- och tolkningsföreträde till skolans fostransmål. Utgångarna av dessa motsättningar belyses genom tre områden för medborgarfostran som urskilts som centrala; ett politiskt, ett kulturellt samt ett ekonomi- och arbetslivsriktat. Genom dessa har rådande medborgarskapsdiskurser tagit form, ur vilka de utbildningspolitiska förståelserna av medborgarskap gestaltas och diskuteras.