Pedal : identification of models for duodenal administration of levodopa

Backgound and aims: The main purpose of the PEDAL study is to identify and estimate sample individual pharmacokinetic- pharmacodynamic (PK/PD) models for duodenal infusion of levodopa/carbidopa (Duodopa®) that can be used for in numero simulation of treatment strategies. Other objectives are to study the absorption of Duodopa® and to form a basis for power calculation for a future larger study. PK/PD based on oral levodopa is problematic because of irregular gastric emptying. Preliminary work with data from [Gundert-Remy U et al. Eur J Clin Pharmacol 1983;25:69-72] suggested that levodopa infusion pharmacokinetics can be described by a two-compartment model. Background research led to a hypothesis for an effect model incorporating concentration-unrelated fluctuations, more complex than standard E-max models. Methods: PEDAL involved a few patients already on Duodopa®. A bolus dose (normal morning dose plus 50%) was given after a washout during night. Data collection continued until the clinical effect was back at baseline. The procedure was repeated on two non-consecutive days per patient. The following data were collected in 5 to 15 minutes intervals: i) Accelerometer data. ii) Three e-diary questions about ability to walk, feelings of “off” and “dyskinesia”. iii) Clinical assessment of motor function by a physician. iv) Plasma concentrations of levodopa, carbidopa and the metabolite 3-O-methyldopa. The main effect variable will be the clinical assessment. Results: At date of abstract submission, lab analyses were currently being performed. Modelling results, simulation experiments and conclusions will be presented in our poster.

A pharmacokinetic-pharmacodynamic model for duodenal levodopa infusion

Objective Levodopa in presence of decarboxylase inhibitors is following two-compartment kinetics and its effect is typically modelled using sigmoid Emax models. Pharmacokinetic modelling of the absorption phase of oral distributions is problematic because of irregular gastric emptying. The purpose of this work was to identify and estimate a population pharmacokinetic- pharmacodynamic model for duodenal infusion of levodopa/carbidopa (Duodopa®) that can be used for in numero simulation of treatment strategies. Methods The modelling involved pooling data from two studies and fixing some parameters to values found in literature (Chan et al. J Pharmacokinet Pharmacodyn. 2005 Aug;32(3-4):307-31). The first study involved 12 patients on 3 occasions and is described in Nyholm et al. Clinical Neuropharmacology 2003:26:156-63. The second study, PEDAL, involved 3 patients on 2 occasions. A bolus dose (normal morning dose plus 50%) was given after a washout during night. Plasma samples and motor ratings (clinical assessment of motor function from video recordings on a treatment response scale between -3 and 3, where -3 represents severe parkinsonism and 3 represents severe dyskinesia.) were repeatedly collected until the clinical effect was back at baseline. At this point, the usual infusion rate was started and sampling continued for another two hours. Different structural absorption models and effect models were evaluated using the value of the objective function in the NONMEM package. Population mean parameter values, standard error of estimates (SE) and if possible, interindividual/interoccasion variability (IIV/IOV) were estimated. Results Our results indicate that Duodopa absorption can be modelled with an absorption compartment with an added bioavailability fraction and a lag time. The most successful effect model was of sigmoid Emax type with a steep Hill coefficient and an effect compartment delay. Estimated parameter values are presented in the table. Conclusions The absorption and effect models were reasonably successful in fitting observed data and can be used in simulation experiments.

Patientens upplevelser efter en gastric byass operation : en kvalitativ intervjustudie

Syftet med studien var att beskriva patientens upplevelser efter en gastric bypass operation. En empirisk studie med kvalitativ ansats genomfördes, där intervjuer skedde med sex personer som genomfört en gastric bypass operation. Data analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Under intervjuerna framkom att informanterna upplevde att operationen inte hade någon negativ inverkan på deras vardagliga liv. De upplevde en ökad livskvalitet och förbättrad hälsa som lett till ett mer fysiskt aktivt liv. Viktnedgången tillsammans med omgivningens positiva reaktioner på den nya kroppen hade stärkt deras självförtroende. Den största förändringen informanterna upplevde i det vardagliga livet var deras förändrade matvanor. De beskrev att maten var i fokus och att de planerade sin vardag efter måltiderna. De följder som framkom upplevdes inte som något stort problem, utan viktminskningen och de positiva hälsoupplevelserna dominerade. Informanterna kände sig välinformerade och hade realistiska förväntningar på operationen, samt var förberedda på de konsekvenser som kunde uppstå. Studien visar att den specialiserade vården på överviktskliniker kan bidra till att underlätta tiden efter operationen för patienten. Det framkom att informanterna upplevde en kunskapsbrist om gastric bypass operationer bland sjukvårdspersonal, inom primärvård och slutenvård. För att patienten ska känna trygghet och förtroende är det därför viktigt att öka kunskapen om överviktsoperationer bland hälso- och sjukvårdspersonal.

Vuxna personers upplevelse av hälsorelaterad livskvalité efter en gastric bypass operation : –En litteraturöversikt

Bakgrund: Fetma och övervikt har blivit vanligare den senaste tiden och är idag ett stort hälsoproblem över hela världen. Många har svårt att gå ner i vikt på egen hand vilket har gjort att kirurgi har blivit allt vanligare de senaste åren. Gastric bypass är idag den vanligaste kirurgiska metoden för viktminskning och har visat goda resultat. Däremot kan den hälsorelaterade livskvalitén påverkas då operationen innebär en stor livsstilsförändring. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva vuxna personers upplevelse av hälsorelaterad livskvalité efter en gastric bypass operation. Metod: En litteraturöversikt med 11 kvantitativa och 3 kvalitativa vetenskapliga artiklar som ligger till grund för hur vuxna personer upplever sin hälsorelaterade livskvalité efter en gastric bypass operation. Resultat: Hälsorelaterad livskvalité (HRQOL) har visat en förbättring i samtliga studier efter en gastric bypass operation. HRQOL har haft sin topp efter 1 månad i samtliga skalor utifrån SF-36 frågeformulär. Slutsats: Den stora livsstilsförändringen som personer går igenom efter en gastric bypass operationen har visat förbättringar i HRQOL på både lång och kort sikt. Bidragande faktorer som kan påverka den förbättrade hälsorelaterade livskvalitén kan bland annat vara uppfyllda förväntningar av operationen och fysisk aktivitet.