Opening discourses of citizenship education : a theorization with Foucault

We argue two major difficulties in current discourses of citizenship education. The first is a relative masking of student discourses of citizenship by positioning students as lacking citizenship and as outside the community that acts. The second is in failing to understand the discursive and material support for citizenship activity. We, thus, argue that it is not a lack of citizenship that education research might address, but identification and exploration of the different forms of citizenship that students already engage in. We offer a fragmentary, poststructuralist theorization oriented to explore the contemporary limits of the necessary', drawing on specific resources from the work of Michel Foucault and others for the constitution of local, partial accounts of citizenship discourses and activities, and exploration of their possibilities and constraints. We argue this as a significant tactic of theorization in support of an opening of discourses of citizenship and in avoiding the discursive difficulties that we have identified. Our theorization, then, is significant in its potential to unsettle discourses that confine contemporary thought regarding citizenship education and support exploration of what might be excessive to that confinement.

Neuropsykiatriska funktionshindermaktprocesser, sociala konstruktioner, medikalisering, stämpling : representanter ur diagnosticeringsprocessens inställning och attityd

De neuropsykiatriska funktionshindren ökar. Efter att ha arbetat som resurs i skolan samt varit kontaktfamilj, väcktes mitt intresse för diagnosticeringsprocessen av neuropsykiatriska funktionshinder. Jag ville genom studien undersöka vilken inställning två representanter som finns med i diagnosticeringsprocessen har till denna och deras roll i denna process. Jag ville få en bred bild, som beskriver mina informanters inställning ur så många aspekter som möjligt och använde mig därför ett flertal olika teorier. Mina teoretiska grunder bygger på de generella begreppen; Maktprocesser, Sociala konstruktioner, Medikalisering samt stämpling. De teoretiker jag använder mig av är Foucault, Gillberg, Kärfve, Brante, Bourdieu, Johannisson, Conrad, Lemert, Scheff och Goldberg.Jag använder mig av kvalitativ metod där två nyckelinformanter intervjuades, en psykolog och en specialpedagog. Dessa personer kan inte representera sina yrkesprofessioner och min avsikt var inte att generalisera. Studien som jag gjort är relaterade till just mina informanter.Informanterna är till stor del medvetna om medikaliseringen, de ser både för- och nackdelar med diagnosticeringsprocessen och de ser också riskerna i diagnosticeringen som stämmer väl överens med mina teorier.

Vägen till jämställdhet - Kvinnor i styrelserum eller män i förskolan? : En kritisk analys av den svenska jämställdhetsdiskursen

Equality between the sexes has been discussed in Sweden for more than 50 years. In the 60´s and during the 70´s the discourse that dominated the debate was based on the assumption that both men and women needed to liberate themselves from their traditional gender roles. In this approach information and education was perceived as the key to equality. During the 80´s however, power and subordination became the main focal point of concern within this debate, and focus upon changing the patriarchal power structures dominating society were perceived as the principal key for establishing equality between the sexes. Today, the latter discourse still dominates both the scientific and the political perspective upon equality. By examining the debate on equality from two different fields of occupation this paper tries to analyse the fact that the Swedish equality discourse looks very different on male - versus female domination. Although the proportion of male teachers in Swedish preschools is about 3 % and the amount of women serving as public company directors is about 20 %, the current discourse views male dominance within the business sector as problematic, whilst, the dominance of women in the preschool childcare sector as less problematic. In respect of the theory supported by Bourdieu (1999), Hirdman (1990 & 2003) and Foucault (1998 & 2002) this paper advocates that the discourse is biased and simplified and that a perspective that only focuses on areas of male domination sets the wrong priorities. With regards to equality ideals prevalent throughout Norway this paper concludes that the Swedish equality discourse needs a broader and more open approach to assure that Swedish institutions promote equality between men and women in the best possible way.

"Makten över dagordningen" : - En deltagande observationsstudie av ledares maktutövning

Vår studies syfte var att undersöka hur ledare inom den offentliga sektorns sociala område förvaltar sin makt i möten med sina medarbetare. Vi bestämde oss därför för att följa med tre ledare inom en kommuns sociala område, under möten med deras medarbetare. Vi ville därigenom få en fördjupad kunskap och förståelse om fenomenet makt. Våra forskningsfrågor var följande; Hur manifesteras makten i mötena? Vad händer i maktrelationerna? Vilka medel och resurser kommer där till användning? I denna undersökning valde vi att använda oss av metoden deltagande observation då vi bedömde att den var lämpligast för att kunna nå fram till vårt syfte. Som teoretiskt perspektiv valde vi att använda oss av Foucaults maktanalys, då vi även bedömde den som bäst lämpad för vår studies syfte. Resultatet i vår studie visade; Att kunskap är makt och makt är kunskap; då ledarna var dem som till största del styrde mötet genom att exempelvis informera gruppen om vad som sker, skall ske och har skett, vilket gör deras makt grundad på kunskap. Men också för att den som under mötet visade sig ha kunskap om en viss fråga, ofrånkomligt fick ”makten över ordet” och därigenom kunde styra.Att makten var aktiv och gav en produktiv kraft som förmerades; då ledarna var dem som till största del styrde mötena och på så vis var produktiva och aktiva till att strukturera upp dem. Men också för att ledarna ville ta tillvara på de enskilda gruppmedlemmarnas kunskaper så att de kunde bli till nytta för verksamheten och på så vis bli en produktiv kraft som förmerades. En intressant iakttagelse som vi gjorde var även att ledarna föreföll bli mer aktiva, delaktiga och produktiva under de möten, då de hade ”makten över dagordningen”. Vår slutsats är av den orsaken att ”makten över dagordningen” framstår som väldigt viktig för ledarna.

Kuvad och jämlik på planeten Vinter : Le Guins feministiska science fiction-roman The Left Hand of Darkness ur Foucaults maktperspektiv

Studien är en applicering av Foucaults Övervakning och straff på science fiction-romanen The Left Hand of Darkness av Le Guin. Fokus låg på hur makten drabbar huvudkaraktärerna; syftet var att notera hur de gör motstånd mot maktutövningen och att ta fasta på alternativa maktrelationer som kan influera verkligt politiskt arbete mot en bättre, mer jämlik värld. Att använda Foucaults idéer på liknande sätt är vanligt. Analysen består av sex sekvenser som utspelar sig på planeten Vinter i The Left Hand of Darkness. Landsförvisningar för att återupprätta härskarens makt, både avsaknaden och upprättandet av framstegsmyt och en etik som förespråkar jämlikhet utmärkte monarkin Karhide; kuvade kroppar i disciplinens förtecken och en makt som är sammantvinnad med vetandet kännetecknade byråkratin Orgoreyn. Slutsats: Det är nödvändigt att uppoffra sig för att få till stånd förändringar. Den politiske visionären kan dessutom ha användning för en särskild etik, en mindre aggressiv framstegsmyt och horisontellt samarbete.

Bland äckliga fittor och kunskapsluckor : En kritisk analys av tonårstjejers sexuella agens och dess frigörande och diciplinerande potential, baserat på berättelser av barnmorskor och kuratorer

Ett använt begrepp när det gäller tonårstjejer och sexualitet är sexuell agens, att handla efter egna beslut. Avsikten med denna studie är att nå en ökad förståelse av vad som påverkar utvecklingen av sexuell agens hos tonårstjejer, utifrån berättelser av två professioner vid ungdomsmottagningar. Syftet är också att göra en kritisk analys och en sociologisk teoretisering av upplevelsen av sexuell agens samt utifrån ett maktperspektiv utreda dess disciplinerande och frigörande potential. Tidigare forskning visar främst att det finns en avsaknad av lust och kunskap hos tonårstjejer samt att deras förmåga att ta självständiga beslut i relation till sexualitet är avhängt deras agens. I denna studie genomfördes kvalitativa intervjuer med barnmorskor och kuratorer vid ungdomsmottagningar. Tematisk analysmetod användes vid tolkningsförfarandet. Det empiriska materialet visade bland annat att tonårstjejers agens är influerat av yttre påverkan, gränssättning, skam, självförtroende och kunskap. För att nå en sociologisk förståelse av det empiriska materialet har sociologiska perspektiv på sexualitet, makt samt Foucaults teori om kroppens disciplinering använts. Baserat på professionerna vid ungdomsmottagningarna visade analysen att utvecklingen av sexuell agens gynnas av kunskap och självförtroende, hämmas av påverkan och skam samt både gynnas och hämmas av gränssättning. Den fördjupade analysen visade att sexuell agens kan skapa autonoma beslut, vilket minskar sårbarheten för maktens disciplin och därmed verkar frigörande inom disciplinens egendefinierade gränser. En avslutande slutsats var att upplevelsen av sexuell agens bör förstås som främst disciplinerande.  

Om undran inför sociologerna

Sociology of everyday life aided by participant observation indicates that in the lifeworld, sociologists of today can be classified into a fivefold typology (from the highest to the lowest): 1. Pegasuses (such as Bordieu, Foucault and Habermas) 2. Pegasus-groomers 3. Tree-huggers 4. Stump-sitters 5. Moles. The paper analyses the styles of life, letters, and work of these different types as well as their impact on the progress of sociology.

Biopolitik, civilsamfund og ’politisk eskatologi’ : Foucaults mistillid over for befolkningens indre kræfter

Biopolitics, Civil Society and Political Eschatology: Foucault’s distrust in the population’s inherent forces Michel Foucault’s scepticism toward discourses on the organic vitality of populations is not only explainable by his attention to the dark ‘underside of biopolitics – the risks of persecution of individuals, who threaten the population’s vitality from the inside. Moreover, it should be understood in light of Foucault’s acute sensitivity to the deep-seated, conflict-ridden nature of the population in terms of its inherent potential for cultural clashes, violent struggles, suspicions, hatred, or, in short, the perpetual conflicts of civil society. Foucault’s work led him to a position of ambiguous support for the state and to a more evident distrust in the forces of the population. He used the term “political eschatologies” about antipolitical visions that pronounce the end of politics in a final accord where social contradictions dissolve and the community will prevail over the state. Foucault played on the religious significations of the term, especially in regard to the religious, fanatic rejection of the duality between state and civil society, a rejection that rests on the belief in a completion of historical and political time and the final salvation of all in “the city of God”. The article demonstrates Foucault’s highly ambiguous view of civil society, it examines his discussion Ferguson’s work on civil society, and it considers Foucault’s use of the term “political eschatologies” to indicate the dangers of extreme, anti-state, political movements. It challenges the image of Foucault as an unequivocal proponent of grass roots and identity politics.  

Underkuvade kunskaper och genealogins möjligheter

Subjugated knowledges and the possibilities of genealogy The article explores the possibilities of “voicing” marginalized subjects by analyzing letters written by female mental patients in the beginning of the twentieth century. Following Michel Foucault, genealogy is here used as a means to explore and reclaim subjugated knowledges, i.e. knowledges that have been dismissed, distorted, disqualified and put aside by more powerful and ultimately victorious knowledge claims, in this case the psychiatric discourse. Historically oriented research on madness has often explored medical and cultural discourses and representations, as these correspond to sources that can be easily found in archives. This also means that mental patients’ own narratives and texts have been more difficult to trace, partly due to the paucity of available documentation. Herein lies a challenge: how can we represent these subjects, whose stories are inevitably always already captured and filtered by authorities, without portraying them either as passive victims or reducing them to effects of power networks? The article thus ponders research ethics, the question of Otherness and the power of representations. The difficulties in representing female patients’ “own”voices are discussed, yet the article points to the necessity of taking voices that are simultaneously in the margins and in the centre of more powerful discourses, seriously as objects of knowledge. The article argues that “the insurrection of subjugated knowledges”, i.e. bringing back such knowledges as represented here by mental patients’ narratives, opens us otherpossibilities of knowledge. Hence, mental patients’ letters are seen as important “fractures” in the official and legitimized knowledge of madness, offering alternative understandings of both committed individuals and the psychiatric discourse itself.

Materialising bodies : there is nothing more material than a socially constructed body.

Over the last one of two decades, researchers within the physical education (PE) and sport pedagogy research frequently use the concept ‘the material body’. An initial purpose of this article is to explore what a concept of a ‘material body’ might mean. What other bodies are there? Who would dispute the materiality of bodies? I suggest that the use of a concept as ‘the material body’ suggests a hesitation before the radicalism of the linguistic turn in the sense that the concept ‘discourse’ does not include a material dimension. In this way ‘the material body’ relates to an interpretation of ‘the socially (or discursively) constructed body’ as void of matter. A further purpose with the article is to re-inscribe matter in the concept of ‘discourse’. This is done by way of discussing what theorists like Michel Foucault and, in particular, Judith Butler, has to say about the materiality of the body. In their writings, discourse should not be limited to spoken and/or written language. Rather, discourse is understood in terms of actions and events that create meanings—that matters. One conclusion of the article is that it is important to problematise the mundane view of discourse as ‘verbal interchange’ because it reinforces the promise of an objective knowledge that will eventually shed light on the ‘real’ body and the mysteries of sexual difference, what its origins are, what causes it. Another conclusion is that the PE and sport pedagogy research should pay less attention to the body as an object (what it ‘is’), and pay more attention to how the body matters, and e.g. how movements make bodies matter.

Negotiating collective and individual agency : a qualitative study of young women's reproductive health in rural India

The societal changes in India and the available variety of reproductive health services call for evidence to inform health systems how to satisfy young women's reproductive health needs. Inspired by Foucault's power idiom and Bandura's agency framework, we explore young women's opportunities to practice reproductive agency in the context of collective social expectations. We carried out in-depth interviews with 19 young women in rural Rajasthan. Our findings highlight how changes in notions of agency across generations enable young women's reproductive intentions and desires, and call for effective means of reproductive control. However, the taboo around sex without the intention to reproduce made contraceptive use unfeasible. Instead, abortions were the preferred method for reproductive control. In conclusion, safe abortion is key, along with the need to address the taboo around sex to enable use of "modern" contraception. This approach could prevent unintended pregnancies and expand young women's agency.