Livskvalitet och fatigue vid Multipel Skleros : en systematisk litteraturstudie

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva hur livskvaliteten påverkas hos personer med Multipel Skleros (MS) och vad som kan göras för att öka livskvaliteten. I syftet ingick även att beskriva hur personer med MS upplever fatigue som är ett av huvudsymtomen av sjukdomen samt vad som kan göras för att lindra följderna av fatigue. Artiklarna har sökts i databaserna Elin@Dalarna och Cinahl, tillgängliga via Högskolan Dalarnas proxyserver och granskats med hjälp av en granskningsmall för att säkerställa att de var av en god kvalitet. Sökord som användes var: “multiple sclerosis”, “quality of life”, “nursing” och “fatigue”. Av de artiklar som användes i resultatet var 10 kvantitativa, fyra kvalitativa i en användes båda ansatserna. Resultatet visade att personer med MS generellt sett har en sämre livskvalitet än den övriga befolkningen. Mycket av patienternas livskraft går åt till att bara klara av det dagliga livet. Många personer med MS upplever en stor frustration relaterad till att vilja men inte kunna. Ofta har den försämrade livskvaliteten sin orsak i det sociala livet. Fatigue har ofta en stor påverkan på livet för personer med MS. Det finns en mängd varierande icke farmakologiska behandlingsmetoder som med fördel kan användas för att öka livskvaliteten och minska följderna av fatigue. Exempel på dessa är kylväst, träning och yoga.

Self-reported fatigue and associated factors six years after stroke

Several studies have found that fatigue is one of the most commonly reported symptoms after stroke and the most difficult to cope with. The present study aimed to investigate the presence and severity of self-reported fatigue six years after stroke onset and associated factors. The cohort "Life After Stroke Phase I" (n = 349 persons) was invited at six years to report fatigue (Fatigue Severity Scale 7-item version), perceived impact of stroke and global recovery after stroke (Stroke Impact Scale), anxiety and depression (Hospital Anxiety and Depression Scale), life satisfaction (Life Satisfaction Checklist) and participation in everyday social activities (Frenchay Activities Index). At six years 37% of the 102 participants in this cross-sectional study reported fatigue. The results showed that in nearly all SIS domains the odds for post-stroke fatigue were higher in persons with a higher perceived impact. Furthermore, the odds for post-stroke fatigue were higher in those who had experienced a moderate/severe stroke and had signs of depression and anxiety. Fatigue is still present in one-third of persons as long as six years after stroke onset and is perceived to hinder many aspects of functioning in everyday life. There is an urgent need to develop and evaluate interventions to reduce fatigue.