Attractive Work Process

Many companies both in Sweden and other parts of the world are since the beginning of the 21st century faceing a lack of work force (1,2,3). The ability to recruit and retain skilled employees is seen as one of the most important questions for the survival and development of the companies (4,5). Labour shortage is seen as the biggest obstacle for expansion for small enterprises in Sweden (5). There is a need for workplaces to be attractive, but how can the attractiveness be increased? Researchers at Högskolan Dalarna have during almost a decennium conducted research concerning attractive work. Based on a modell of qualities that contributes to make a work attractive (6) has a method aiming for raised attractiveness been developed for SME:s. All employees participate by answering a questionnaire about the importance of different qualities and to what degree they are fulfilled. Further discussions at the workplace on what to preserve and what to develop make the base for an action plan.Important experiences:• Discuss and establish the aim of the method with management and employees. • The company must be prepared to follow up and realize the action plan.• Agree about expectations – they must be realistic and practicable.• Reserve time to start the process and to end up in an action plan. • Avoid negative thinking and put problems away. • Take all the time small steps in the right direction.• Keep employees engaged and avoid the manager or process leader to take the command.• Use the strategy with small work groups; it gives better possibilities for participation and outspokenness.• Follow up studies are necessary to keep up the motivation.The most positive aspects of the method is its promoting perspective and that it engages all the employees.1.Rauhut, D. (2002). Arbetskraftsbrist och arbetskraftsinvandring: hot eller möjlighet för ekonomisk tillväxt? Östersund, ITPS, Institutet för tillväxtpolitiska studier.2.Funch, M. and C. Ehrnooth. (2008, 08-10-2008). Labour shortage despite financial crisis? Retrieved 2008-12-16, 2008, from www.norden.org/webb/news/news.asp?id=8113&lang=6. 3.Manpower (2008). Talent Shortage Survey 2008 Global Results: 10. 4.Bakker, A. B. and W. B. Schaufeli (2008). Positive organizational behavior: Engaged employees in flourishing organizations. Journal of Organizational Behavior 29: 147-154.5.Kennemar, J. and L. Jagrén (2008). Småföretagsbarometern. Stockholm, Swedbank Företagarna: 23.6.Åteg, M., A. Hedlund, et al. (2004). Attraktivt arbete. Från anställdas uttalanden till skapandet av en modell. Stockholm, Arbetslivsinstitutet.

Systematic work environment management : experiences from implementation in Swedish small-scale enterprises

Small-scale enterprises face difficulties in fulfilling the regulations for organising Systematic Work Environment Management. This study compared three groups of small-scale manufacturing enterprises with and without support for implementing the provision. Two implementation methods, supervised and network method, were used. The third group worked according to their own ideas. Twenty-three enterprises participated. The effects of the implementation were evaluated after one year by semi-structured dialogue with the manager and safety representative. Each enterprise was classified on compliance with ten demands concerning the provision. The work environment was estimated by the WEST-method. Impact of the implementation on daily work was also studied. At the follow-up, the enterprises in the supervised method reported slightly more improvements in the fulfilment of the demands in the provision than the enterprises in the network method and the enterprises working on their own did. The effect of the project reached the employees faster in the enterprises with the supervised method. In general, the work environment improved to some extent in all enterprises. Extensive support to small-scale enterprises in terms of advise and networking aimed to fulfil the regulations of Systematic Work Environment Management had limited effect especially considering the cost of applying these methods.

IAS 40 ur ett Nordenperspektiv : Jämförelse av regelverkets efterlevnad 2014 jämfört med 2009

Börsnoterade bolag ska i sin koncernredovisning redovisa enligt IFRS och förvaltningsfastigheter skall redovisas enligt IAS 40 Förvaltningsfastigheter. Detta examensarbete undersöker hur Nordiska börsnoterade bolag tillämpar vissa punkter inom IAS 40 i 2014 års redovisning jämfört med 2009 års redovisning. Syftet med undersökningen är att undersöka skillnader mellan de granskade företagens redovisning 2014 och 2009, med utgångspunkten i en tidigare publicerad undersökning (Hedlund & Ersson, 2011). Det som undersöks är om företagen använder samma värderingsmetod, om de informerar om hur värdering av förvaltningsfastigheter skett, om var i resultatrapporten de rapporterar justeringar av verkligt värde samt hur väl de lämnar upplysningar enligt IAS 40 punkt 75. Undersökningen har skett med en kvantitativ metod då det är årsredovisningar som granskats. Undersökt data är årsredovisningar från 2014 och 2009 för samma företag som granskats i den tidigare undersökningen. Några företag har utgått då de inte ingår i urvalsramen Nordiskt börsnoterat fastighetsbolag. Totalt granskades 14 stycken företag. Resultatet visar att efterlevnaden totalt sett är något bättre 2014 jämfört med den tidigare undersökningen. Till stor del beror det på urvalet där de företag som utgått var dåliga på att lämna upplysningar enligt IAS 40 i 2009 års redovisning. Sett till de företag som är med i båda undersökningarna är efterlevnaden likartad de jämförda åren. Det är få företag som lämnar upplysningar om begränsningar i rätten att sälja förvaltningsfastigheter, avtalsenliga förpliktelser att köpa eller hur de skiljer på rörelsefastigheter och förvaltningsfastigheter. Tolkningen kan då göras att det inte finns någon restriktion eller förpliktelse om det inte lämnas några sådana upplysningar. Om det är ett fastighetsbolag så kan det tolkas som att de inte har några rörelsefastigheter. Med dessa tolkningar blir efterlevnaden bland de undersökta företagen god.