Sjuksköterskans främjande av livskvalitet hos lungcancerpatienter i palliativ fas : En litteraturöversikt

Bakgrund: Lungcancer är en sjukdom med dålig prognos och hög dödlighet. Många patienter behandlas därför med palliativ vård. Att ha lungcancer påverkar patientens livskvalitet, och sjuksköterskan har ett stort ansvar i att främja patientens livkvalitet. Syfte: Att beskriva vad som innefattades i begreppet livskvalitet utifrån lungcancersjuka patienter i palliativ fas, vilka faktorer som påverkade känslan av den och hur sjuksköterskan kunde främja livskvalitet utifrån sin yrkesroll. Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt. Totalt användes 25 artiklar av både kvalitativ och kvantitativ ansats. Artiklar till studien söktes i databaserna CINHAL och PubMed. Resultat: Livskvalitet är ett multidimensionellt begrepp och det kan ses som någonting individuellt och unikt för varje enskild lungcancersjuk patient, och innebörden av begreppet hade olika betydelse för alla. Livskvalitet kunde påverkas utifrån både fysiska, psykiska, sociala och existentiella aspekter. Sjuksköterskan hade därför en viktig roll i att ha en helhetssyn på patienten och se denne som en enskild individ i situationen, för att livskvalitet ska kunna främjas optimalt hos patienten. Slutsats: Livskvalitet är ett oändligt begrepp, som har en unik betydelse för varje patient. Som sjuksköterska fanns inget facit på vilka åtgärder som bäst kan främja patientens livskvalitet. Dock handlar det om till stor del för sjuksköterskan att våga möta patienten i denna svåra situation och att våga lyssna på patienten.

The Facial Affective Scale (FAS) as a predictor for pain unpleasantness when children undergo immunizations

Needle fear is a common problem in children undergoing immunization. To ensure that the individual child’s needs are met during a painful procedure it would be beneficial to be able to predict whether there is a need for extra support. The self-reporting instrument facial affective scale (FAS) could have potential for this purpose. The aim of this study was to evaluate whether the FAS can predict pain unpleasantness in girls undergoing immunization. Girls, aged 11-12 years, reported their expected pain unpleasantness on the FAS at least two weeks before and then experienced pain unpleasantness immediately before each vaccination. The experienced pain unpleasantness during the vaccination was also reported immediately after each immunization. The level of anxiety was similarly assessed during each vaccination and supplemented with stress measures in relation to the procedure in order to assess and evaluate concurrent validity. The results show that the FAS is valid to predict pain unpleasantness in 11-12-year-old girls who undergo immunizations and that it has the potential to be a feasible instrument to identify children who are in need of extra support to cope with immunization. In conclusion, the FAS measurement can facilitate caring interventions.