The fall descriptions and health characteristics of older adults with hip fracture : a mixed methods study

Background: In light of the multifactorial etiology of fall-related hip fracture, knowledge of fall circumstances may be especially valuable when placed in the context of the health of the person who falls. We aimed to investigate the circumstances surrounding fall-related hip fractures and to describe fall circumstances in relation to participants' health and functional characteristics. Methods: The fall circumstances of 125 individuals (age >= 50 years) with hip fracture were investigated using semi-structured interviews. Data concerning participants' health (comorbidities and medications) and function (self-reported performance of mobility, balance, personal activities of daily living and physical activity, previous falls and hand grip strength) were collected via medical records, questionnaires and dynamometry. Using a mixed methods design, both data sets were analysed separately and then merged in order to provide a comprehensive description of fall events and identify eventual patterns in the data. Results: Fall circumstances were described as i) Activity at the time of the fall: Positional change (n = 24, 19%); Standing (n = 16, 13%); Walking (n = 71, 57%); Balance challenging (n = 14, 11%) and ii) Nature of the fall: Environmental (n = 32, 26%); Physiological (n = 35, 28%); Activity-related indoor (n = 8, 6%) and outdoor (n = 8, 6%); Trips and slips on snow (n = 20, 16%) and in snow-free conditions (n = 12, 10%) and Unknown (n = 10, 8%). We observed the following patterns regarding fall circumstances and participants' health: those who fell i) during positional change had the poorest functional status; ii) due to environmental reasons (indoors) had moderate physical function, but high levels of comorbidity and fall risk increasing medications; iii) in snow-free environments (outdoors) appeared to have a poorer health and functional status than other outdoor groups. Conclusions: Our findings indicate that patterns exist in relation to the falls circumstances and health characteristics of people with hip fracture which build upon that previously reported. These patterns, when verified, can provide useful information as to the ways in which fall prevention strategies can be tailored to individuals of varying levels of health and function who are at risk for falls and hip fracture.

Fallolyckor bland äldre - Konsekvenser och prevention

Syftet med studien var att undersöka konsekvenserna avseende fallolyckor bland äldre, samt att undersöka vilka preventiva metoder som presenteras i internationell vetenskaplig litteratur. Metod: Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie. Databassökningen gjordes i Blackwell Synergy och ELIN@Dalarna. De vetenskapliga artiklarna som ingick i studien var skrivna på svenska eller engelska samt publicerade mellan åren 1999 och 2007. Artiklarnas vetenskapliga kvalitet bedömdes utifrån granskningsmallar. I resultatet som grundar sig på 20 artiklar framkom det att hos dem som fallit under studieperioden och som föll igen inom en tremånadersperiod var risken att avlida i samband med det andra fallet 95 procent. Vanliga konsekvenser efter ett fall var höftfrakturer och andra kroppsliga skador samt även fysiska funktionsnedsättningar och imobilitet. Resultatet visade även att socialpsykologiska konsekvenser var vanligt förekommande där dominerande känslor var rädsla, ångest, kraft- och orkeslöshet, förlorad eller minskad självständighet, depression samt förlorad självkontroll. Kvinnor föll oftare, var oftare rädda och hade mer ångest, dessutom fick de oftare höftfrakturer och komplikationer i samband med fallet jämfört med männen. Multidisciplinära preventionsprogram minskade fallolyckorna signifikant. Tidig prevention hos riskgrupper var viktigt. Balansträningsprogram som exempelvis Tai Chi Chuan visade sig ha positiv effekt på balansen och minskade risken att falla. Slutsats: Fallolyckor bland äldre är ett växande problem inte bara i Sverige utan i stora delar av världen. Eftersom fallförebyggande åtgärder är ett komplext område med många faktorer som har betydelse för utfallet krävs det ett samarbete mellan många aktörer men framförallt mellan kommun och landsting. Prevention måste struktureras för bästa resultat lämpligen genom att använda en färdigställd lokal preventionsplan. De samhällsekonomiska vinsterna lokalt, regionalt och nationellt skulle bli stora om det preventiva arbetet prioriterades och effektiviserades.

Riskfaktorer och prevention vid trycksårsamt sjuksköterskans roll i omvårdnaden : En systematisk litteraturstudie

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva riskfaktorer som påverkade uppkomsten av trycksår samt de vanligaste förekommande preventiva åtgärderna. Vidare var syftet att beskriva sjuksköterskans roll vid förebyggandet samt behandlingen av trycksår. De vetenskapliga artiklar (n=21) som ingick i studien söktes manuellt samt datoriserat via databaserna Blackwell Synergy, CHINAL, Elin@Dalarna och Elsiever. Inklusionskriterierna var att de skulle vara vetenskapliga samt av kvalitativ och kvantitativ design. Även litteraturstudier inkluderades. Artiklarna skulle vara publicerade 1990 eller senare och vara svensk eller engelskspråkiga. Resultatet visade att patienter med lågt nutritionsstatus och låga serum albuminvärden riskerade att utveckla trycksår. En annan stor riskgrupp var patienter i peri- och postoperativa skeden där operationstiden kraftigt inverkade på uppkomsten av sår. Även anestesiformen spelade roll. Trycksåren uppkom vanligen på hälarna och korsbenet. I preventativt syfte var evidensbaserade mätskalor viktiga. Även trycksårsreducerande madrasser visade sig vara betydelsefulla. Vidare framkom att hälso- och sjukvårdspersonalen visade ett svalt intresse för trycksår och att kvalitetssäkringen var bristfällig. Sjuksköterskan hade främst en informerande roll inom trycksårspreventionen. Såren rengjordes lämpligast med fysiologisk koksaltlösning och omlades med våt omläggning. Resultatet visade även att smärtanalyser i högre grad borde involveras i trycksårsbehandlingen.