Enhancing the distribution of Swedish tourism services on international markets : Possible export-ready criteria requisitioned by European tour operators

This paper identifies subjects which are relevant for Swedish suppliers of tourism services beforeapproaching foreign markets. Most suppliers are micro, small or medium sized companies anduse intermediaries, such as tour operators, for internationalization. The research considers theopinion of British and German tour operators, which require some criteria beforehand in orderto simplify both the initialization and the development of cooperation. Destination marketingorganizations (DMOs) are hereby the go-betweens since they not only represent small-scalesuppliers on international markets, but also initiate first encounters between suppliers and touroperators. Suppliers need to provide DMOs with accurate information in order to ensure thebest possible representation. After initializing collaboration, business relationships are sought todevelop in order to facilitate long-term cooperation. Proper preparation forms therefore the basefor strengthening the competitiveness of Swedish tourism prior approaching internationalmarkets. The enhancement of distributing Swedish tourism services on foreign markets appearedto be a profitable way to enable further growth, which is strongly limited on the domestic market.Increasing the export share therefore secures and further facilitates tourism’s valuablecontributions to the Swedish economy.

International conference site selection criteria : And a case study of Stockholm as an international conference city

The purpose of this thesis is to identify the destination site selection criteria for internationalconferences from the perspectives of the three main players of the conference industry,conference buyers (organizers and delegates) and suppliers. Additionally, the researchidentifies the strengths and weaknesses of the congress cities of Stockholm and Vienna.Through a comparison with Vienna, the top city for hosting international conferences, a roadmap for Stockholm has been designed, to strengthen its congress tourism opportunities, thus,obtaining a higher status as an international congress city. This qualitative research hascombined both primary and secondary data methods, through semi-standardized expertinterviews and secondary studies respectively, to fulfil the study’s aim. The data have beenanalysed by applying the techniques of qualitative content analysis; the secondary dataadopting an inductive approach according to Mayring (2003) while the expert interviewsusing a deductive approach according to Meuser & Nagel (2009). The conclusions of thesecondary data have been further compared and contrasted with the outcomes of the primarydata, to propose fresh discoveries, clarifications, and concepts related to the site selectioncriteria for international conferences, and for the congress tourism industry of Stockholm. Theresearch discusses the discoveries of the site selection criteria, the implications of thestrengths and weaknesses of Stockholm in comparison to Vienna, recommendations forStockholm via a road map, and future research areas in detail. The findings andrecommendation, not only provide specific steps and inceptions that Stockholm as aninternational conference city can apply, but also propose findings, which can aid conferencebuyers and suppliers to cooperate, to strengthen their marketing strategies and developsuccessful international conferences and destinations to help achieve a greater competitiveadvantage.

Att få ordning på strukturen : en litteraturstudie om betydelsen av explicit läsundervisning i skolans alla ämnen

Samhällsdebatten om de nedslående resultaten som redovisats i PIRLS 2011 visar att läsförståelseundervisningen i Sverige inte ger de resultat som förväntas. Syftet med denna litteraturstudie var undersöka vilken betydelse faktatexters struktur har för läsförståelsen hos elever i årskurs 4-6. Inledningsvis redogörs för innehållet i skolans styrdokument som rör läsförståelse samt Skolverkets analyser av resultatmätningar. Dessutom redovisas Skolverkets rapporter och annan pedagogisk litteratur i frågan om vikten av att alla lärare undervisar i läsförståelse oavsett ämne. Metoden som använts är en systematisk litteraturstudie där sökmetoder och urval redovisas. Studiens resultat visar att elever som undervisats i olika texttypers strukturer inte bara förstår texten bättre, de får också bättre förutsättningar att producera egna texter i olika genrer. Vid användning av grafiska modeller som är anpassade till aktuell struktur ökar möjligheten till textförståelse och textproduktion ytterligare. En slutsats från studien är att förutsättningen för att elever ska utveckla sin läsförståelse är lärarens explicita läsförståelseundervisning i alla ämnen.

Är explicit undervisning nyckeln till ökad läsförståelse? : En kvalitativ intervjustudie om hur fem lärare i F–3 beskriver sin undervisning i läsförståelse och lässtrategier

Resultaten av de senaste PIRLS-undersökningarna visar att svenska elevers läsförståelse har försämrats under senare år. Enligt forskning bör undervisningen vara inriktad på lässtrategier för att elever ska utveckla läsförståelse. För att eleverna ska lära sig använda olika lässtrategier självständigt när de tolkar text och skapar mening behöver de undervisas explicit. Undervisningen bör vara strukturerad och varierad samtidigt som läraren stöttar eleverna och anpassar undervisningen efter deras individuella behov. Syftet med studien har varit att undersöka hur lärare i F–3 undervisar i läsförståelse och lässtrategier för att se vilka förtjänster och brister som finns. Studiens metod är kvalitativ och för att samla in material har fem halvstrukturerade intervjuer genomförts med fem verksamma lärare, fyra klasslärare och en specialpedagog, fördelade på fyra olika skolor. Resultaten visar att lärare använder sig av olika undervisningsmetoder när de undervisar i läsförståelse, såsom en läsande klass, think-aloud, cirkelmodellen och Chambers modell för boksamtal. Det som tycks genomsyra lärarnas undervisning i läsförståelse är kommunikation, vilket är nära sammankopplat med studiens teoretiska utgångspunkt, det sociokulturella perspektivet. Enligt lärarna samtalar de mycket med eleverna om texter, och de verkar försöka anpassa undervisningen efter elevernas individuella behov genom att välja texter som eleverna har förkunskaper i och om. När de undervisar explicit tycks lärarna diskutera olika lässtrategiers nyttoanvändning genom att samtala om hur och varför olika lässtrategier är lämpliga att använda i olika sammanhang. Enligt lärarna erbjuds eleverna undervisning i olika gruppkonstellationer såsom arbete i helklass, halvklass, mindre grupper, parvis och enskilt. Lärarna tycks vara tydliga i sin undervisning för att eleverna ska bli medvetna om i vilket syfte de ska läsa.