Skatte- och sysselsättningseffekter till följd av ett större idrottsevenemang : Förväntade effekter på regionens näringsliv till följd av ett kommande Skid VM i Falun 2015

Syfte: Att mäta turisternas konsumtion i samband med ett större idrottsevenemang samt att beräkna skatte- och sysselsättningseffekter till följd av denna under Skid-VM i Falun år 2015. Metod: Turisternas konsumtion har i denna studie mätts genom att ett urval av besökarna på Skidspelen 2013 fört dagbok över sin konsumtion. Vi har även använt sekundärdata i form av en konsumtionsundersökning som är genomförd under Svenska Skidspelen 2012 samt uppgifter från en rapport författad av HUI Research AB. Slutsats: Tre olika scenarion har använts för att beräkna skatte och sysselsättningseffekter. Ett lågt scenario där vi räknar med 140 000 sålda endagsbiljetter vilket är samma antal som Skid- VM i Falun 1993. Ett medelhögt där vi räknar med 200 000 sålda endagsbiljetter vilket är vad arrangören förväntar sig samt slutligen ett högt scenario med 270 000 sålda endagsbiljetter vilket är vad som såldes under Skid-VM i Oslo 2011. Beroende på valt scenario kommer turisternas totala konsumtion i regionen att uppgå till mellan 147 och 197 miljoner kronor. Denna omsättningsökning uppskattas leda till att mellan 85 och 111 arbetstillfällen skapas i regionen på kort sikt. Summan av samtliga skatter och avgifter uppgår till mellan 27 och 36 miljoner kronor.

Att prata ihop sig i rätten

Negotiating experience in the court How do judges assess witness credibility, and how do they proceed to reach sustainable conclusions in a criminal court? This article is based on discussions in four focus groups with lay judges in Swedish district courts. In criminal court trials, a version of an event is generally reinforced if it is confirmed by witnesses. However, if their narratives are too similar, none of them is found trustworthy. The focus group participants agreed that if witnesses were suspected of having discussed their individual experiences of an event and accommodated them into a common story, their testimonies were not considered credible. While testimonies should ideally be untainted by other people’s impressions and opinions, other rules govern the truth of the court. The lay judges appreciated their deliberations, including negotiations on impressions and memories of the trial, and they sometimes adjusted their perceptions in the light of information provided by other members of the court. However, if the lay judges are viewed as witnesses of what takes place in the trial, this gives rise to a paradox: While witness negotiations on experiences are regarded as a means to construct a false or biased story, the same kind of interaction between the judges is considered necessary to establish a consensual truth of what actually happened.