Uppskattning av betalningsviljan för Peace & Love 2011

I denna uppsats skattas betalningsviljan hos besökarna på Peace & Love-festivalen år 2011. Med hjälp av enkätdata baserad på avslöjade och uttalade preferenser presenteras en regressionsanalys med olika oberoende variabler som karaktäriserar en festivalbesökare. Total budget är den beroende variabeln i regressionsanalysen och tolkas i uppsatsen som ekvivalent med besökarnas betalningsvilja. Analysen visar att män i genomsnitt spenderar 301 kronor mer än kvinnor, att turister i genomsnitt spenderar 1 124 kronor mer än en icke-turist samt att den genomsnittliga besökaren har en betalningsvilja på 4 183 kronor. Ett skattat konsumentöverskott har också värderats, vilket uppgick till 743 kronor per person och cirka 37 miljoner kronor totalt för de 50 000 festivalbesökarna. Uppsatsen tar inte hänsyn till de ekonomiska effekter som festivalen har på Borlänge som stad.

A Consumer Surplus Estimate of Peace & Love festival in Borlänge : A Travel Cost Approach

This thesis uses zonal travel cost method (ZTCM) to estimate consumer surplus of Peace & Love festival in Borlänge, Sweden. The study defines counties as zones of origin of the visitors. Visiting rates from each zone are estimated based on survey data. The study is novel due to the fact that mostly TCM has been applied in the environmental and recreational sector, not for short term events, like P&L festival. The analysis shows that travel cost has a significantly negative effect on visiting rate as expected. Even though income has previously shown to be significant in similar studies, it turns out to be insignificant in this study. A point estimate for the total consumer surplus of P&L festival is 35.6 million Swedish kronor. However, this point estimate is associated with high uncertainty since a 95 % confidence interval for it is (17.9, 53.2). It is also important to note that the estimated value only represents one part of the total economic value, the other values of the festival's totaleconomic value have not been estimated in this thesis.

How to avoid Copenhagen : An experimental economic approach to climate negotiations

This study got its origin in the failed climate negotiations in the Copenhagen 2009 summit. By conducting a public good game, with participants from China and Sweden, my study indicates that previous studies on public good games can predict the outcome of the game to a quit large extent even though most of my statistical tests came out statistically insignificant. My study also indicates that by framing the game as climate negotiations there were no statistical significant difference on the level of contributions in comparison to the unframed versions of the game. The awareness of the issues with emissions, global warming and other environmental problems are pretty high but even so when push comes to shove gains in the short run are prioritized to gains in the long run. There are however hypothetical willingness to come to term with the environmental issues. The results of the study indicate that the outcome of the Copenhagen summit can be avoidable but would need additional experiments made on cultural differences and behavior.

IAS 40 ur ett Nordenperspektiv : Jämförelse av regelverkets efterlevnad 2014 jämfört med 2009

Börsnoterade bolag ska i sin koncernredovisning redovisa enligt IFRS och förvaltningsfastigheter skall redovisas enligt IAS 40 Förvaltningsfastigheter. Detta examensarbete undersöker hur Nordiska börsnoterade bolag tillämpar vissa punkter inom IAS 40 i 2014 års redovisning jämfört med 2009 års redovisning. Syftet med undersökningen är att undersöka skillnader mellan de granskade företagens redovisning 2014 och 2009, med utgångspunkten i en tidigare publicerad undersökning (Hedlund & Ersson, 2011). Det som undersöks är om företagen använder samma värderingsmetod, om de informerar om hur värdering av förvaltningsfastigheter skett, om var i resultatrapporten de rapporterar justeringar av verkligt värde samt hur väl de lämnar upplysningar enligt IAS 40 punkt 75. Undersökningen har skett med en kvantitativ metod då det är årsredovisningar som granskats. Undersökt data är årsredovisningar från 2014 och 2009 för samma företag som granskats i den tidigare undersökningen. Några företag har utgått då de inte ingår i urvalsramen Nordiskt börsnoterat fastighetsbolag. Totalt granskades 14 stycken företag. Resultatet visar att efterlevnaden totalt sett är något bättre 2014 jämfört med den tidigare undersökningen. Till stor del beror det på urvalet där de företag som utgått var dåliga på att lämna upplysningar enligt IAS 40 i 2009 års redovisning. Sett till de företag som är med i båda undersökningarna är efterlevnaden likartad de jämförda åren. Det är få företag som lämnar upplysningar om begränsningar i rätten att sälja förvaltningsfastigheter, avtalsenliga förpliktelser att köpa eller hur de skiljer på rörelsefastigheter och förvaltningsfastigheter. Tolkningen kan då göras att det inte finns någon restriktion eller förpliktelse om det inte lämnas några sådana upplysningar. Om det är ett fastighetsbolag så kan det tolkas som att de inte har några rörelsefastigheter. Med dessa tolkningar blir efterlevnaden bland de undersökta företagen god.

Sustainability in nursing : a concept analysis

Aim. The aim of this study was to describe, explore and explain the concept of sustainability in nursing. Background. Although researchers in nursing and medicine have emphasised the issue of sustainability and health, the concept of sustainability in nursing is undefined and poorly researched. A need exists for theoretical and empirical studies of sustainability in nursing. Design. Concept analysis as developed by Walker and Avant. Method. Data were derived from dictionaries, international healthcare organisations and literature searches in the CINAHL and MEDLINE databases. Inclusive years for the search ranged from 1990 to 2012. A total of fourteen articles were found that referred to sustainability in nursing. Results. Sustainability in nursing involves six defining attributes: ecology, environment, future, globalism, holism and maintenance. Antecedents of sustainability require climate change, environmental impact and awareness, confidence in the future, responsibility and a willingness to change. Consequences of sustainability in nursing include education in the areas of ecology, environment and sustainable development as well as sustainability as a part of nursing academic programs and in the description of the academic subject of nursing. Sustainability should also be part of national and international healthcare organisations. The concept was clarified herein by giving it a definition. Conclusion. Sustainability in nursing was explored and found to contribute to sustainable development, with the ultimate goal of maintaining an environment that does not harm current and future generations' opportunities for good health. This concept analysis provides recommendations for the healthcare sector to incorporate sustainability and provides recommendations for future research.