Torrenting values, feelings and thoughts : cyber nursing and virtual self care in a breast augmentation forum

Earlier research shows that breast augmentation is positively correlated with positive psychological states. The aim of this study was to explore the shared values, feelings, and thoughts within the culture of breast enlargement among women visiting Internet-based forums when considering and/or undergoing esthetic plastic surgery. The study used a netnographic method for gathering and analyzing data. The findings show that the women used the Internet forum to provide emotional support to other women. Through electronic postings, they cared for and nursed each others’ anxiety and feelings throughout the whole process. Apart from the process, another central issue was that the women's relationships were frequently discussed; specifically their relationship to themselves, their environment, and with the surgeons. The findings suggest that Internet forums represent a channel through which posters can share values, feelings, and thoughts from the position of an agent of action as well as from a position as the object of action. These dual positions and the medium endow the women with a virtual nursing competence that would otherwise be unavailable. By introducing the concept of torrenting as a means of sharing important self-care information, the authors provide a concept that can be further explored in relation to post modern self-care strategies within contemporary nursing theories and practice.

Kvinnors behov av stöd vid bröstcancer : - En litteraturöversikt

Bakgrund Bröstcancer är den vanligaste typen av cancer hos kvinnor över hela världen. De som drabbas av bröstcancer har olika förutsättningar att hantera sin situation. Många av kvinnorna upplever en emotionell kris i samband med diagnosen och med hjälp av stöd från sjukvården kan patienten finna mening i sin situation. Syfte Syftet är att sammanställa aktuell forskning om bröstcancerdrabbade kvinnors effekter av stöd under diagnosperioden. Metod En litteraturöversikt som sammanställer aktuell forskning inom det valda omvårdnadsområdet. Resultat I resultatet framkom att kvinnorna behöver ett stöd i form av kommunikation, information samt ett emotionellt stöd från vårdpersonal. Stödet ska utformas efter patientens unika situation och när sjukvården är tillgänglig för patienterna minskas deras stress. Patienterna upplevde stöd under diagnosperioden då sjuksköterskan erhöll god förmåga att bemöta och kommunicera på ett adekvat sätt. Slutsats Studien visar att det krävs en god relation mellan bröstcancer drabbade kvinnor och vårdaren för att kvinnorna ska känna stöd.

Kvinnors erfarenheter av sjuksköterskors bemötande i vårdandet av deras bröstcancer En litteraturöversikt

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor i Sverige. Att drabbas av bröstcancer beskrivs som en utmaning för kvinnans självkänsla, självbild, kvinnlighet och existens. Kvinnorna vill bli bemötta som en enskild individ och inte som en diagnos samt uppleva känslomässigt stöd från sjuksköterskorna. Syfte: Syftet är att genom en vetenskaplig litteraturöversikt beskriva vad kvinnor med bröstcancer har för erfarenheter av sjuksköterskors bemötande. Metod: Underlaget till denna litteraturöversikt består av 15 kvalitativa artiklar varav två delvis kvantitativa. Litteraturen har sökts via databaserna PubMed och Cinahl. Resultatet har sammanställts med hjälp av en analysmetod för kvalitativ forskning. Resultat: Majoriteten av kvinnorna var nöjda och tillfreds med sjuksköterskornas bemötande. Få kvinnor uttryckte missnöje. Kvinnorna uttryckte att sjuksköterskorna hade en viktig roll under deras sjukdomstid och kunde tillmötesgå deras behov. Sjuksköterskornas bemötande uppfattades empatiskt, hänsynsfullt och omtänksamt. De negativa erfarenheter vissa kvinnor beskrev var dålig uppföljning, obesvarade frågor om psykiska besvär, brist på emotionellt stöd och en rädsla av att vara till besvär. Slutsats: Sjuksköterskorna spelar en central roll i mötet med- och i tillfrisknandet hos kvinnor med bröstcancer.

Barnmorskors och sjuksköterskors behov av stöd inom abortverksamhet : Intervjustudie

Bakgrund: Stöd inom abortvård har en stor betydelse för att upprätthålla en professionell förhållningsätt i mötet med patienten i abortsituationen och ge fullgodvård. Syfte: Syftet med den här studien var att beskriva barnmorskors och sjuksköterskors behov av stöd inom abortverksamheten. Metod: Kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomfördes med sjuksköterskor och barnmorskor på en svensk kvinnoklinik för att uppnå studiens syfte. Resultat: Resultatet visade att behoven av stöd skiftade, beroende på vårdpersonalens olika utbildningar, arbetslivserfarenheter och personliga egenskaper. Behoven av stöd kunde innefatta kunskap, emotionellt stöd och etisk reflektion. Samspel i vårdteamet som består av gynekologer, barnmorskor, sjuksköterskor och kuratorer var viktigt för att kunna skapa bästa möjliga arbetsmiljö. Förutom grundutbildning som sjuksköterska eller barnmorska skulle behövas mer specifik utbildning inom abortvård.

Can qualitative methods support the development of more flexible and energy saving thermal comfort?

This paper uses examples from a Swedish study to suggest some ways in which cultural variation could be included in studies of thermal comfort. It is shown how only a slight shift of focus and methodological approach could help us discover aspects of human life that add to previous knowledge within comfort research of how human beings perceive and handle warmth and cold. It is concluded that it is not enough for buildings, heating systems and thermal control devices to be energy-efficient in a mere technical sense. If these are to help to decrease, rather than to increase, energy consumption, they have to support those parts of already existing habits and modes of thought that have the potential for low energy use. This is one reason why culture-specific features and emotional cores need to be investigated and deployed into the study and development of thermal comfort.

Movies and the Enchanted Mind : Emotional Comprehension and Spiritual Meaning Making Among Young Adults in Contemporary Sweden

The outcome of an empirical audience study in Sweden including questionnaires, focus groups and ten in-depth individual interviews discussing favorite films supports claims about viewers as active and playful (cf. Frampton 2006, Hoover 2006, Plantinga 2009). The soft side of mediatization processes is illustrated showing young adults experiencing enchantment through films (Jerslev 2006, Partridge 2008, Klinger 2008, Oliver & Hartmann 2010). The outcome is in line with a growing number of empirical case studies which support conclusions that both thinking and behavior are affected by film watching (Marsh 2007, Suckfüll 2010, Oliver & Hartmann 2010, Axelson 2014). The results of the interviews exploring specific scenes of idiosyncratic relevance support theories about fiction films as important sources for moral and spiritual reflection (Partridge 2004, Zillman 2005, Lynch 2007, Plantinga 2009).  The concept thick viewing is proposed for capturing these moments of film experience when profound and enchanted emotional interpretations take place.

Pathways to emotional closeness in neonatal units - a cross-national qualitative study.

BACKGROUND: Research shows evidence for the importance of physical and emotional closeness for the infant, the parent and the infant-parent dyad. Less is known about how, when and why parents experience emotional closeness to their infants in a neonatal unit (NU), which was the aim of this study. METHODS: A qualitative study using a salutogenic approach to focus on positive health and wellbeing was undertaken in three NUs: one in Sweden, England and Finland. An 'emotional closeness' form was devised, which asked parents to describe moments/situations when, how and why they had felt emotionally close to their infant. Data for 23 parents of preterm infants were analyzed using thematic networks analysis. RESULTS: A global theme of 'pathways for emotional closeness' emerged from the data set. This concept related to how emotional, physical, cognitive and social influences led to feelings of emotional closeness between parents and their infants. The five underpinning organising themes relate to the: Embodied recognition through the power of physical closeness; Reassurance of, and contributing to, infant wellness; Understanding the present and the past; Feeling engaged in the day to day and Spending time and bonding as a family. CONCLUSION: These findings generate important insights into why, how and when parents feel emotionally close. This knowledge contributes to an increased awareness of how to support parents of premature infants to form positive and loving relationships with their infants. Health care staff should create a climate where parents' emotions and their emotional journey are individually supported.