Anti-VEGF treatment of patients with diabetic macular edema : Studies of visual acuity, macular edema and patient-reported outcomes

The aim of this thesis was to describe and evaluate visual acuity, macular edema and patientreported outcomes (PRO) following anti-VEGF treatment of diabetic macular edema (DME) patients in a real-world setting. Using a longitudinal study design, a cohort of DME patients was followed from baseline to 1 year after treatment start. Data were collected from two eye clinics at two county hospitals. Social background characteristics, medical data and PRO were measured before treatment initiation, at four month and after 1 year. A total of 57 patients completed the study. Mean age was 69 years and the sample was equally distributed regarding sex. At baseline, the patients described their general health as low. One year after treatment initiation, 30 patients had improved visual acuity and 27 patients had no improvement in visual acuity. The patients whose visual acuity improved reported an improvement in several subscales in patient-reported outcome measures (PROM), which was in contrast to the group that experienced a decline in visual acuity, where there was no improvement in PROM. Outcomes from the study can be useful for developing and providing relevant information and support to patients undergoing this treatment.

Patient-reported outcomes and visual acuity after 12 months of anti-VEGF-treatment for sight-threatening diabetic macular edema in a real world setting

Aims To examine objective visual acuity measured with ETDRS, retinal thickness (OCT), patient reported outcome and describe levels of glycated hemoglobin and its association with the effects on visual acuity in patients treated with anti-VEGF for visual impairment due to diabetic macular edema (DME) during 12 months in a real world setting. Methods In this cross-sectional study, 58 patients (29 females and 29 males; mean age, 68 years) with type 1 and type 2 diabetes diagnosed with DME were included. Medical data and two questionnaires were collected; an eye-specific (NEI VFQ-25) and a generic health-related quality of life questionnaire (SF-36) were used. Results The total patient group had significantly improved visual acuity and reduced retinal thickness at 4 months and remains at 12 months follow up. Thirty patients had significantly improved visual acuity, and 27 patients had no improved visual acuity at 12 months. The patients with improved visual acuity had significantly improved scores for NEI VFQ-25 subscales including general health, general vision, near activities, distance activities, and composite score, but no significant changes in scores were found in the group without improvements in visual acuity. Conclusions Our study revealed that anti-VEGF treatment improved visual acuity and central retinal thickness as well as patient-reported outcome in real world 12 months after treatment start.

Intressenters agerande – vid ett undantag från revisionsplikt för små aktiebolag

Ever since Sweden joined EU on the 1st of January 1995 the auditing is regulated not only by our Swedish laws but also by EG:s directives. In the fourth directive the member states are given a possibility to dispense small companies from the duty to audit the accounts. It is up to every member state to decide whether they want to dispense the small companies or not and today Sweden is one of few member states who does not.The purpose of this essay was to describe how lenders and Skatteverket will act in case of a dispensation for small companies from the duty to audit the accounts. The study has been carried out by interviewing four lenders and Skatteverket.The study shows that the lenders and Skatteverkets acting in case of a dispensation for small companies from the duty to audit the accounts will part from each others. While the lenders stand before a big change Skatteverkets work will be next to unaltered.Half the lenders think that they will continue to demand that the companies’ accounts be audited. The other half thinks that they will adjust their demands that the accounts be audited to each specific company. Skatteverket trusts in the increasing number of samples to guarantee the quality with the companies’ financial reports.

Trätorn : Kan det vara något för svensk vindkraft i skogsmiljö?

Inom ramen för projektet Energi- och miljökompetenscentrum vid Högskolan Dalarna haren kortare förstudie kring tekniken som används av Timber Tower GmbH för högavindkrafttorn i trä gjorts. Huvudsyftet med studien har varit att titta närmare på teknikenoch dess potential för svensk landbaserad vindkraft samt utreda vad detta kan innebära förregionen.Trenden för landbaserad vindkraft i skogsmiljö går mot allt högre torn. Skogsmiljön gör attden marknära turbulensen och vindgradienten blir större än över t.ex. hav vilket gör detmer föredelaktigt att använda högre torn.Tekniken som Timber Tower GmbH använder är att bygga tornet på plats med en koniskhålstomme av plana paneler av korslimmat limträ (som annars främst används vidbyggnation av höga hus med massivträstomme). Tekniken är skyddad av ett flertalpatentansökningar varav minst en är beviljad.Vid en jämförelse mellan trätorn och svetsade ståltorn (som är den dominerandetorntekniken idag) kan det konstateras att trätornstekniken är ekonomiskt intressant.Framförallt blir trätornen mer intressanta i jämförelse med ståltornen vi ökande höjder (>100 m) pga. dess transportfördelar. Vidare bör det nämnas att de torntekniker somanvänds idag vid höjder runt 140 m och högre främst är fackverkstorn i stål ochhybridtorn med en hög bas av förspänd betong och övre delen i stål.Då ett typgodkännande av ett vindkraftverk gäller torn och turbin är det i praktiken alltidturbintillverkaren som prissätter och levererar ett komplett vindkraftverk. Medutgångspunkt i regeringens planeringsram för svensk vindkraftutbyggnad (20 TWh/årlandbaserad vindkraft 2020) kan dock marknadsvärdet för torn uppskattas till 2-3 miljarderkr/år fram till 2020. För trätorn motsvarar detta en årlig potentiell volym på ca 190 000 m3.Slutsatsen i denna korta studie är att det är tekniskt möjligt att designa ett trätorn i rimligadimensioner för en 2-3 MW turbin med navhöjd ca 140 m och att detta sannolikt även ärekonomiskt intressant. Då ett trätorn blir något lättare än motsvarande ståltorn går det åtmindre energi för att göra ett trätorn. Hur mycket mindre är dock osäkert pga. den storaspridningen i siffror för energiåtgång för stålproduktion och i praktiken blir skillnadenäven leverantörsberoende. Eftersom andelen förnyelsebar energi är betydligt större vidtillverkningen av materialet för trätornen kommer trätornet att ge en betydande sänkningpå utsläppt CO2e/kWhel jämfört med motsvarande verk med ståltorn. Ett annat argumentför trätorn är förenklade transporter jämfört med t.ex. svetsade ståltorn eller hybridtornmed prefabricerade betongelement.Om tekniken etableras kan det i förlängningen leda till en regional påverkan i form av ökatlokalt innehåll i vindkraftprojekten t.ex. genom ökade råvaruleveranser (eg. sågat ochtorkat virke), lokal produktion av korslimmat limträ eller exempelvis bildande avspecialiserade montagefirmor. Det största hindret för tekniken just nu är dessmarknadsintroduktion och acceptans samt typgodkännande tillsammans med en för svenskmarknad intressant turbinleverantör. För att få acceptans för tekniken krävs byggande ochutvärdering av minst ett verk med trätorn. En intressant storlek för marknaden är en 2-3MW turbin med navhöjd ca 140 m. Ett sådant verk skulle i så fall få det högstavindkrafttornet i Sverige och sannolikt det högsta vindkrafttornet i trä i världen. Byggandetav ett första verk med trätorn skulle sannolikt även kräva ett behov av stödfinansiering föratt täcka en projektörs ökade risk. Då flera vindkraftetableringar i regionen uppvisar godaproduktionsresultat (med Tavelberget som gott exempel) visar det att regionen ärintressant för introduktion och utvärdering av ny teknologi.