Mother’s experiences and perceptions of a continuous caring model with fathers after caesarean section : a qualitative study

Background: In Chile, mothers and newborns are separated after caesarean sections. The caesarean section rate in Chile is approximately 40%. Once separated, newborns will miss out on the benefits of early contact unless a suitable model of early newborn contact after caesarean section is initiated. Aim: To describe mothers experiences and perceptions of a continuous parental model of newborn care after caesarean section during mother-infant separation. Methods: A questionnaire with 4 open ended questions to gather data on the experiences and perceptions of 95 mothers in the obstetric service of Sótero Del Rio Hospital in Chile between 2009 and 2012. Data were analyzed using qualitative content analysis. Results: One theme family friendly practice after caesarean section and four categories. Mothers described the benefits of this model of caring. The fathers presence was important to mother and baby. Mothers were reassured that the baby was not left alone with staff. It was important for the mothers to see that the father could love the baby as much as the mother. This model of care helped create ties between the father and newborn during the period of mother-infant separation and later with the mother. Conclusions: Family friendly practice after caesarean section was an important health care intervention for the whole family. This model could be stratified in the Chilean context in the case of complicated births and all caesarean sections. Clinical Implications: In the Chilean context, there is the potential to increase the number of parents who get to hold their baby immediately after birth and for as long as they like. When the mother and infant are separated after birth, parents can be informed about the benefits of this caring model. Further research using randomized control trials may support biological advantages.

Förlossningsrädda kvinnors erfarenheter av Aurorasamtal ett till två år efter förlossning

Bakgrund: Av alla gravida kvinnor räknas omkring 5 % lida av svår förlossningsrädsla. Kvinnor med förlossningsrädsla löper högre risk för komplikationer under och efter graviditeten. I Sverige läggs idag mycket resurser på Auroraverksamhet för att hjälpa kvinnor med förlossningsrädsla. Det saknas omfattande utvärdering av Auroraverksamheten. Syfte: Syftet med detta fördjupningsarbete var att undersöka upplevelse och effekt av Aurorasamtal inför förlossning samt upplevelse av den efterföljande förlossningen bland först- och omföderskor. Metod: Studien har en retrospektiv studiedesign där datainsamling skedde via en enkätundersökning. Datamaterialet sammanställdes därefter i SPSS. Resultat: Majoriteten av kvinnorna upplevde att samtalen hjälpte dem till en mer positiv förlossningsupplevelse. Fler förstföderskor än omföderskor önskade planerat kejsarsnitt när de kom till Auroramottagningen. De flesta kvinnor som önskade vaginal förlossning blev vaginalt förlösta. Över hälften av kvinnorna som deltog i studien var mindre rädda för förlossning 1 – 2 år efter förlossningen än de upplevde att de var innan Aurorasamtalet och förlossningen. Konklusion: Aurorasamtal förefaller ha störst betydelse för omföderskor och för de kvinnor som önskar vaginal förlossning.

Barnmorskans uppfattning om indikationer och effekter av förlossning med elektiva kejsarsnitt på humanitär indikation utifrån arbetslivserfarenhet : En intervjustudie

Bakgrund: Statistik visar på ökat antal elektiva kejsarsnitt internationellt och nationellt. Ett kejsarsnitt kan rädda liv på mor och barn om komplikationer uppstår, elektivt kejsarsnitt är även liksom andra stora operationer förenat med risker för komplikationer. Antalet elektiva kejsarsnitt på humanitär indikation har ökat i Sverige och cirka 17 % av alla förlossningar sker via kejsarsnitt. Att vårda och stödja kvinnor före, under och efter en förlossning med kejsarsnitt hör till barnmorskans arbete. Syftet med studien var att beskriva barnmorskors uppfattning om indikationer och effekter av förlossning med elektiva kejsarsnitt på humanitär indikation belyst utifrån arbetslivserfarenheter. Metod: kvalitativ metod: semistrukturella intervjuer med nio barnmorskor. Materialet analyserades via fenomenografisk analys i sju steg. Resultat: Fyra beskrivningskategorier framkom, Elektivt kejsarsnitt på humanitär indikation är ett etiskt dilemma, Elektivt kejsarsnitt på humanitär indikation är en stor operation, Elektivt kejsarsnitt på humanitär indikation påverkar organisation och barnmorskans arbetsmiljö och Elektivt kejsarsnitt på humanitär indikation påverkar kvinnans förlossningsupplevelse. Vidare framkom nio kategorier som beskriver barnmorskors uppfattningar. Slutsats Barnmorskor uppfattar elektiva kejsarsnitt som något komplext, att de med sina yrkeskunskaper värnar det naturliga vid kejsarsnitt på humanitär indikation och att de har brist på mandat att stödja och stärka kvinnors informerade val om elektivt kejsarsnitt på humanitär indikation. Klinisk tillämpbarhet: Resultatet kan användas vid undervisning kring barnmorskans stödjande och vårdande arbete i samband med förlossning via kejsarsnitt. Vidare kan resultatet vara underlag till diskussioner inom mödrahälsovård och förlossning i syfte att ge barnmorskor stärkt mandat till sina stödjande och informativa uppgifter.

Kvinnlig Könsstympning : Litteraturstudie om praktisk handläggning och komplikationsrisker vid förlossning

Today around 28 000 women originally from countries where FGM is practised, are living in Sweden. Many of them are at childbearing age which means that knowledge about FGM and its consequences is of outmost importance during delivery. The aim of this study is to describe current research on how to manage the delivery, regarding deinfibulation and the following stitching as well as the risk of complications when the labouring woman is mutilated. This review of literature is based on 12 scientific articles published between years 1989 – 2005. Five different databases have been searched with use of a large number of keywords.The review found that no scientific research has been carried out that describes how deinfibulation and following stitching should be managed when the woman is mutilated. All available articles within this area are referring to best practice only. The review also found that the conclusions of the studies are contradictory. The majority, however, show an increased frequency for prolonged labour that could be related to FGM. The three largest studies also show an increased rate of caesarean section among mutilated women. In the few studies that examine haemorrhage, the majorities show an increased tendency to bleed, that could be related to FGM. Several articles emphasize the importance of good routines for deinfibulation to reduce the risk for complications.In summary it can be established that due to methodological problems in many studies, no reliable conclusion can be made that the researched complications exists to a greater extent when the woman is mutilated

Amningsduration vid sectio och vaginalförlossning : Breastfeeding duration at cesarean section and vaginal delivery. Apopulationbased register study.

Bakgrund: Amning är av stor betydelse för det nyfödda barnet och mamma, både ur närings- och trygghetsaspekter. Tidigare studier om sambandet mellan förlossningssätt och amning visar motstridiga resultat; vissa studier indikerar att sectio påverkar amningen negativt medan andra studier inte visar på något samband.Syftet: Att undersöka huruvida det finns demografiska och hälsorelaterade skillnader hos mammor gällande förlossningssätt samt om förlossningssätt påverkar amningsdurationen upp till två månaders ålder.Metod: Studien har en populationsbaserad kohortdesign och omfattar n= 35250 mamma-barn par i Örebro- och Uppsala län, där barnet fötts åren 1993-2001. Statistiska analyser har genomförts med Chi-square test, binär logistisk regressionsanalys och multivariat logistik regressionsanalys.Resultat: Visade att mammor som förlösts med sectio ammade i lägre utsträckning vid två månaders ålder i jämförelse med mammor som förlösts vaginalt. Många riskfaktorer identifierades för en ökad risk att förlösas med sectio: län, hälsofaktorer hos mamma och barn, paritet, mammans ålder, rökning samt socioekonomiska faktorer. Resultatet kan hjälpa barnmorskan i hennes profession, genom att kunskap erhålls om dessa samband. Barnmorskan kan därmed identifiera riskfaktorer, arbeta förebyggande och underlätta initieringen av amning.Konklusion: Barnmorskor kan med hjälp av denna studie öka medvetenheten hos vårdpersonal angående sectioförlösta mammors behov av extra stöd vid initiering av amning.