Task assignment optimization in SAP Extended WarehouseManagement

Nowadays in the world of mass consumption there is big demand for distributioncenters of bigger size. Managing such a center is a very complex and difficult taskregarding to the different processes and factors in a usual warehouse when we want tominimize the labor costs. Most of the workers’ working time is spent with travelingbetween source and destination points which cause deadheading. Even if a worker knowsthe structure of a warehouse well and because of that he or she can find the shortest pathbetween two points, it is still not guaranteed that there won’t be long traveling timebetween the locations of two consecutive tasks. We need optimal assignments betweentasks and workers.In the scientific literature Generalized Assignment Problem (GAP) is a wellknownproblem which deals with the assignment of m workers to n tasks consideringseveral constraints. The primary purpose of my thesis project was to choose a heuristics(genetic algorithm, tabu search or ant colony optimization) to be implemented into SAPExtended Warehouse Management (SAP EWM) by with task assignment will be moreeffective between tasks and resources.After system analysis I had to realize that due different constraints and businessdemands only 1:1 assingments are allowed in SAP EWM. Because of that I had to use adifferent and simpler approach – instead of the introduced heuristics – which could gainbetter assignments during the test phase in several cases. In the thesis I described indetails what ware the most important questions and problems which emerged during theplanning of my optimized assignment method.

HR-funktionens förändrade roll : En studie om linjechefers uppfattning av HR-funktionen i Falu och Avesta kommun

Traditionellt har HR-arbetet främst varit fokuserat på administrativa uppgifter och inte ansetts vara tillräckligt effektivt och värdeskapande. För att HR-arbetet ska bli mer strategiskt behöver funktionen organiseras så att den tillgodoser dessa behov (Boglind et al, 2013). Vi menar att HR-funktionens relation till ledare och linjechefer är avgörande för hur framgångsrikt deras arbete blir. Syftet med detta arbete är därför att undersöka hur chefer uppfattar HR-funktionens förändrade roll och vilken typ av stöd de förväntar sig av den. Vi vill också undersöka om uppfattningen av HR-funktionen skiljer sig åt beroende på hur den är organiserad. Undersökningen är baserad på en multipel fallstudie utförd på Falu och Avesta kommun. Totalt har tretton djupintervjuer genomförts, där fem personer representerar HR-avdelningarna och åtta personer representerar linjecheferna. Falu kommun började genomföra en HR-transformation vid årsskiftet 2013/2014, Avesta kommun har inte genomfört en HR-transformation utan har funktionen uppdelad i två team. Av empirin framkommer att linjecheferna i båda kommunerna har en ganska vag uppfattning om HR-funktionens organisation och trots de strukturella skillnaderna mellan kommunerna efterfrågar linjecheferna något mer. I Avesta är samtliga respondenter överens om att en samsyn kring HR-funktionens arbetsuppgifter inte finns på grund av att en tydlig strategi för HR-funktionen saknas. Cheferna i Avesta efterfrågar ett arbete med personalfrågor från grunden samt ett mer strategiskt arbete. I Falun visar empirin att linjechefer och HR-personer har olika åsikter kring huruvida det finns en samsyn. Även om flera linjechefer i Falun anser att HR-funktionen fungerar bättre efter transformationen efterfrågar samtliga en kontakt med en specifik HR-person istället för att kontakta ett HR-center. Trots att de organisationer vi studerat har HR-funktioner som skiljer sig åt i storlek och struktur kan vi konstatera många likheter. Vi drar därför slutsatsen att de problem som linjecheferna beskriver inte är relaterade till HR-avdelningens organisering, utan snarare kan kopplas till en obalans i HR-arbetets inneboende dualitet som uppstått i och med ett mer strategiskt fokus. Vi anser att båda kommunernas HR-funktioner bör ha en tydlig och kontinuerlig dialog med linjecheferna för att maximera värdeskapandet dem emellan. Sammanfattningsvis menar vi att kommunerna bör lägga fokus på att identifiera vilka aspekter av personalarbetet som är värdefulla och unika för just deras organisation samt arbeta strategiskt utifrån dessa.