Rehabilitering ur ett arbetslivsinriktat perspektiv : Ett maktperspektiv med samhällsaktörerna i fokus

Syftet med uppsatsen var att ta reda på hur arbetsförmåga definieras samt hur arbetsförmå¬gan bedöms utifrån olika aktörer i samhället. Syftet var också att ta reda på hur rehabiliteringen fungerar utifrån de olika aktörerna i samhället. Frågeställningen är: •Vad är arbetsförmåga? •Hur bedöms arbetsförmåga? •Hur fungerar rehabiliteringskedjan?Intervjupersonerna har valts ut genom ett strategiskt urval genom det är de personer som valts ut för intervjun som kan svara bäst på frågorna. Alla intervjuerna var semistrukturerade och djupinter¬vjuer som tog över en timme att genomföra. Uppsatsen utgår från ett maktperspektiv där utgångspunkten ligger hos aktörernas arbetssätt och föreställningar. De teorier som använts är Pierre Bourdieus teori om fältet och doxan som kan användas för att tolka samt beskriva den maktutövning aktörerna kan ha gentemot klienten. Michel Foucaults teori om pastoralmakten fungerar i detta avseende på samma sätt som Bourdieus teorier. Den symbo¬liska interaktionismens teoretiker Erving Goffman kan med sin stigmateori ge en hjälp att tolka och förstå den stämpling en individ kan erhålla gentemot samhällsnormer. Genom att individen blir stigmatiserad från samhället och får en stämpling som sjuk kan det bli så att individen går in i en sjukroll, för att förklara denna sjukroll har funktionalisten Talcott Parsons teori om sjukrollen använts. Slutsatsen är att aktörerna utövar en slags kontroll över klinterna, på det sättet får de en slags maktposition i samhället över klienterna. Det är genom den doxa med samhällets värderingar och föreställningar som aktörerna får en maktposition gentemot klienten i ett och samma fält. På samma sätt utövas pastoralmakten utifrån aktörernas förutsättningar som individen måste rätta sig efter.

Föreställningar om klass och kön i Arbetsförmedlingens yrkesbeskrivningar?

Notions of Class and Gender in the Employment Service Job Descriptions This article examines whether job descriptions emphasize different characteristics and competences depending on the occupations’ social class and gender relations. The study is partly a replication of a similar analysis conducted by Gesser in the 1970s. The purpose is to examine the prevalence of stereotypes in occupational descriptions provided by the Swedish state, and if the descriptions contribute to class and gender labeling of occupations and, by extension, its practitioners. Previous research has shown that career guiding materials are characterized by notions of the appropriate practitioner’s class and gender. In this study we depart from the concept of doxa and argue that stereotypical images of occupations are based on common sense that remains unquestioned. The study draws on a quantitative content analysis of 420 job descriptions analyzed by various statistical methods. The overall results show that there are systematic differences. In general, social class seems to have greater impact than gender on what kind of competences that are emphasized in the descriptions. Social skills are emphasized in female dominated occupations, while physical abilities are highlighted in male-dominated occupations. To some extent, these results are uncontroversial, as it also portraits abilities necessary to do the work in different kind of occupations