Patientens omvårdnadsbehov under rehabilitering efter en hjärtinfarkt : En systematisk litteraturstudie

Föreliggande systematiska litteraturstudie syftade till att samla information, som kan hjälpa sjuksköterskan att få insyn i patientens omvårdnadsbehov under rehabiliteringen efter en hjärtinfarkt. Sexton vetenskapliga artiklar valdes ut via fulltextdatabasen ELIN (Electronic Library Information Navigator) för vidare granskning. Sökorden cardiac*, rehab* AND nurs* användes. Litteratururvalet till resultatet utfördes genom att läsa titlar, abstrakt och sedan utfördes en kvalitetsgranskning av artiklarna efter granskningsmallar med 28 bedömningskriterier. Omvårdnadsbehoven som framkom vid artikelgranskningen evidensgraderades med hjälp av en graderingsskala modifierad efter Bahtsevani. Resultatet visade att omvårdnadsbehoven psykiskt stöd vid oro och depression, kontinuerlig kontakt med vården, individanpassad rehabilitering, information om riskreducerande åtgärder, stöd i allmänhet samt motivation för rehabilitering var de omsorgsanspråk, som studien fann evidens för. Av dessa omvårdnadsbehov hade kontinuerlig kontakt med vården och individanpassad rehabilitering ej uppmärksammats i större grad i tidigare forskning. Resultatet diskuterades utifrån Dorothea Orems humanistiska behovsteori där omvårdnadsbehoven ställdes i relation till patientens faktiska egenvårdsförmåga. Med hjälp av föreliggande studies resultat i kombination med Dorothea Orems omvårdnadsteori så kan sjuksköterskan skapa en förbättrad rehabiliteringsplan.

Omvårdnadsbehov hos anhörigvårdare till demenssjuka patienter

Syftet med denna uppsats var att klargöra vilka omvårdnadsbehov anhörigvårdare till demenssjuka patienter hade. Vidare avsågs att evidensgradera dessa omvårdnadsbehov hos anhörigvårdare för dementa. Denna undersökning genomfördes som en systematisk litteraturstudie och omfattade en sammanställning av 16 kvalitativa och kvantitativa artiklar. Samtliga artiklar granskades efter två granskningsmönster modifierade efter förlagor av Forsberg och Wangström (2003) och Willman, Stoltz och Bahtsevani (2006), en modell för kvalitativa och en för kvantitativa artiklar, om 28 bedömningskriterier vardera.Av 16 artiklar låg 4 till underlag för evidensbedömning av fynd vilande på starkt vetenskapligt underlag, 7 utgjorde stöd för måttligt vetenskapligt underlag och 5 befanns ha otillräcklig vetenskaplig grund för att bidra till bevisvärde för resultatet i denna studie. För att evidensbestämma resultaten användes graderingskriterier enligt Bahtsevani (2008).Huvudresultatet manifesterade anhörigvårdares omvårdnadsbehov inom 3 områden: avlastning för anhörigvårdare, stöd från sjukvårdspersonalens sida samt information om demens. Resultatet hjälper anhörigvårdare att förstå sin situation och sina behov, vilket ökar deras livskvalitet. Resultatet diskuterades utgående från Orems omvårdnadsteoretiskareferensram.

Sjuksköterskans kunskaper i relation till de äldres läkemedelsbehandling på särskilda boende

Syfte med detta arbete var attbelysa den aktuella situationen i läkemedelsanvändningen på fyra äldreboende i mellersta Sverige. Studien utvisade, med hjälp av en enkät innehållande 27 frågor, skillnader i åtta sjuksköterskors kunskaper om läkemedel och prioritering av läkemedelsgenomgångar på arbetsplatserna. Granskningen visade även hur många läkemedel som användes genomsnittligt per boendeenhet, hur många fallolyckor som inträffade samt hur ofta och länge sjukhusvård behövdes under den sexmånader långa undersökningsperioden. Dessutom undersöktes om antalet läkemedel och antalet fallolyckor var relaterade till den omvårdnadsansvariga sjuksköterskans kunskaper om läkemedel. Antalet förskrivna läkemedel fanns tillgängliga med hjälp av Apotekens e-dos system. Omvård-nadsansvariga sjuksköterskor tillhandahöll sammanlagt 134 läkemedelslistor. Resultatet visade på basen av läkemedelslistorna på de fyra äldreboende att dessa låg på signifikant olika nivåer beträffande antalet genomsnittligt förskrivna läkemedel per enhet. Vidare skiljde sig sjuksköterskornas kunskaper om läkemedel för äldre åt och kunskaperna relaterade till prioriteringar av läkemedelsgenomgångar, användning av professionella hjälpmedel samt till vilja till utbildning på egen tid. Vidare hade äldreboenden olika antal fallolyckor och utnyttjade i olika grad sjukhusvård. Antal fallolyckor förklarades av antalet förskrivna läkemedel per boende per dag till 95,2 % och följaktligen antal sjukhusdagar förklarades med antal läkemedel per person per dag till 86,5 % men hjälp av linjär regression, modell Enter. Resultatet diskuterades utgående från Dorothea Orems omvårdnadsteori att den äldre har egenvårdsbehov i egen farmakologisk terapi men saknar egenvårdskapacitet i densamma, vilket innebär att sjuksköterskan har största ansvaret att tolka och förmedla patientens läkemedelsbehov.

Methodology used in studies reporting chronic kidney disease prevalence : a systematic literature review

BACKGROUND: Many publications report the prevalence of chronic kidney disease (CKD) in the general population. Comparisons across studies are hampered as CKD prevalence estimations are influenced by study population characteristics and laboratory methods. METHODS: For this systematic review, two researchers independently searched PubMed, MEDLINE and EMBASE to identify all original research articles that were published between 1 January 2003 and 1 November 2014 reporting the prevalence of CKD in the European adult general population. Data on study methodology and reporting of CKD prevalence results were independently extracted by two researchers. RESULTS: We identified 82 eligible publications and included 48 publications of individual studies for the data extraction. There was considerable variation in population sample selection. The majority of studies did not report the sampling frame used, and the response ranged from 10 to 87%. With regard to the assessment of kidney function, 67% used a Jaffe assay, whereas 13% used the enzymatic assay for creatinine determination. Isotope dilution mass spectrometry calibration was used in 29%. The CKD-EPI (52%) and MDRD (75%) equations were most often used to estimate glomerular filtration rate (GFR). CKD was defined as estimated GFR (eGFR) <60 mL/min/1.73 m(2) in 92% of studies. Urinary markers of CKD were assessed in 60% of the studies. CKD prevalence was reported by sex and age strata in 54 and 50% of the studies, respectively. In publications with a primary objective of reporting CKD prevalence, 39% reported a 95% confidence interval. CONCLUSIONS: The findings from this systematic review showed considerable variation in methods for sampling the general population and assessment of kidney function across studies reporting CKD prevalence. These results are utilized to provide recommendations to help optimize both the design and the reporting of future CKD prevalence studies, which will enhance comparability of study results.