4 resultados para Donahue, Wilma T. (Wilma Thompson), 1900-

em Dalarna University College Electronic Archive


Relevância:

20.00% 20.00%

Publicador:

Resumo:

Helene Ugland, f. 11 feb.1877 i Norge. lärarinneexamen 1895 vid Strömsbo Laerarinde-skole, vilket betydde möte med socialistiska och kvinnopolitiska idéer och som blev avgörande för hennes fortsatta verksamhet. Det var ocksÃ¥ dÃ¥ som rätten till fria tankar började vibrera i hennes sinne. Ã…r 1895, arton Ã¥r gammal, samma Ã¥r som hon tar examen vid Kristiansand Seminarium, reser hon till Stockholm och hÃ¥ller föredrag om utilitarismen. Hon flyttade till Sverige Ã¥r 1900 och bosatte sig sÃ¥ smÃ¥ningom i Göteborg. 1903 blev hon skriven i Masthuggets församling samtidigt som hon gifte sig med redak¶ren vid Ny Tid Anton Andersson och kom att kalla sig Ugland-AnderssonNär hennes man blev chefredak¶r vid Östergötlands Folkblad flyttade de till Norrköping. Här fick ocksÃ¥ Helene arbete pÃ¥ tidningen och som den socialist hon var utnyttjade hon flitigt sitt utrymme i tidningen med att agitera. Dessutom reste hon mycket och höll föreläsningar inte minst om mänskliga rättigheter. Hon ansÃ¥g att kristendomen var humbug och tyckte att den hade för stor plats i skolan.Hon deltog i socialdemokratiska kvinnokonferenser där hon propagerade för fri kärlek, rätten till preventivmedel och annat som gynnade kvinnors kamp för jäms¤lldhet. Dock blev hon missförs¥dd dÃ¥ hennes belackare skyllde henne för att föresprÃ¥ka lösaktigt leverne.Sina sista verksamma Ã¥r tillbringade hon i Gnesta där hon blev kommunalpolitiker. Hon dog 1 aug.1940.

Relevância:

20.00% 20.00%

Publicador:

Resumo:

Syftet med denna C-uppsats är att se vilka förändringar som ägde rum pÃ¥ Falu fÃ¥ngvÃ¥rdsanstalt mellan tvÃ¥ skilda perioder. Fokus ligger pÃ¥ de disciplinära Ã¥tgärder som vidtogs mot fÃ¥ngar som pÃ¥ nÃ¥got vis misskött sig pÃ¥ anstalten. Ena perioden är mellan 1900-1905 och den andra perioden är mellan 1950-1955. Under 1946 ägde en reformering av Svenska fÃ¥ngvÃ¥rden rum. Före detta Ã¥r satt internerna isolerade i ensamceller och fick varken träffa eller sprÃ¥ka med nÃ¥gon annan fÃ¥nge under sin fängelsevistelse. Efter 1946 trädde reglementeringen i kraft där fÃ¥ngarna fick träffa varandra och samtala. Interner erhöll mer frihet än innan och den strikta ordning som funnits innan avtog sÃ¥ smÃ¥tt. FrÃ¥gan som s¤lls i arbetet är vilka förändringar som gÃ¥r att finna före och efter 1946 Ã¥rs reglementering. FÃ¥ngen fick mer frihet efter detta Ã¥r, men paradoxalt nog ökade skötsamhetsöverträdelserna efter 1946. De disciplinära Ã¥tgärderna fördubblades nästan i jämförelse med tidigare period. Det ökade förtroendet för internerna renderade i en högre grad av oordning pÃ¥ Falu fängelse och resultatet av undersökningen visar att det förekom fler förseelser 1950-1955 än 1900-1905. Källmaterialet till undersökningen bes¥r i huvudsak av förhörsprotokoll och straffjournaler frÃ¥n Falu fängelse för angiven tid, vilka har studerats pÃ¥ landsarkivet i Uppsala.

Relevância:

20.00% 20.00%

Publicador:

Resumo:

Allt hÃ¥rdare lagkrav gör att det är svÃ¥rt att energieffektivisera befintliga byggnader utan att förändra deras utseende. Syftet med examensarbetet är att utreda hur stor energieffektivisering, för tre befintliga smÃ¥hus uppförda under 1900-talet, som är möjlig att uppnÃ¥ genom förbättring av byggnadernas klimatskal, det vill säga tak, väggar, golv, fönster och dörrar, utan att förvanska byggnadernas utseende och samtidigt bevara deras kulturhistoriska värden. Arbetet bestod av en förstudie där tre byggnader identifierades, ett undersökningsskede där information om byggnaderna togs fram och ett slutsatsskede där energibesparande Ã¥tgärdsförslag togs fram och utvärderades. Byggnader som var goda representanter för sin tid och stil söktes. Byggnader frÃ¥n 1910-talet, 1930-talet och 1970-talet, lokaliserades. Sedan gjordes det fallstudier med intervjuer och inventeringar. För att utreda byggnadens klimatskal utfördes u-värdesberäkningar och energiberäkningar av befintliga byggander och byggnader baserade pÃ¥ föreslagna Ã¥tgärdsförslag. Ingen av byggnaderna nÃ¥dde efter föreslagna Ã¥tgärder ner till passivhuskravet 59 kWh/Ã¥r/m2 Atemp eller BBR-kravet 110 kWh/Ã¥r/m2 Atemp för en byggnads specifika energianvändning. Den s¶rsta möjliga energieffektivisering för de tre byggnaderna uppförda under 1900-talet, som är möjlig att uppnÃ¥ utan att förvanska byggnadernas utseende och samtidigt bevara deras kulturhistoriska värden är 13,0 kWh/Ã¥r/m2 Atemp, 49,7 kWh/Ã¥r/m2 Atemp respektive 64,8 kWh/Ã¥r/m2 Atemp. Slutsatser frÃ¥n arbetet är att byggnader frÃ¥n 1910-tal kan Ã¥tgärdas genom att isolera fönstren, sätta dit en extra dörr pÃ¥ insidan av ytterdörren samt tilläggsisolera snedtaket. Byggnader frÃ¥n 1930-tal kan Ã¥tgärdas genom att isolera fönstren med en isolerruta pÃ¥ insidan av fönstret och dörrarna med en extra dörr pÃ¥ insidan av ytterdörren. Byggnader frÃ¥n 1970-tal kan Ã¥tgärda fönstren genom att byta ut dem till energifönster, ingen Ã¥tgärd för golvet men fasaden isoleras utvändigt med vakuumisolering. Byggnaden frÃ¥n 1970-talet klarade sig bäst i jämförelsen eftersom den var i autentiskt skick frÃ¥n början vilket gjorde att förbättringen blev s¶rre än för till exempel byggnaden frÃ¥n 1910-talet som redan var ombyggd innan Ã¥tgärder föreslogs.

Relevância:

20.00% 20.00%

Publicador:

Resumo:

I denna uppsats undersöks folkmusikens symbolfunktion för upprätthÃ¥llandet av 1800-1900-talens kollektiva nationalidentitet. Detta görs genom en analys av den sprÃ¥kliga frams¤llningen av folkmusik inom kulturellt bildade kretsar. Uppsatsen behandlar det skriftliga sprÃ¥ket som en reflektion av en skribents värderingar och allmänna världsbild. Genom att analysera den sprÃ¥kliga frams¤llningen av folkmusik med ett teoretiskt underlag att applicera som samhällelig kontext söker uppsatsen att besvara frÃ¥ges¤llningar kring värderingen av folkmusik, dess förekomst i vardagen, och dess symboliska funktion inom en avgränsad diskurs. Analysen resulterar i besvarade frÃ¥ges¤llningar som s¤mmer väl in pÃ¥ det teoretiska underlaget som uppsatsen baseras pÃ¥.