The effects of attitudes and personality traits on mode choice

We hypothesise that differences in people's attitudes and personality traits lead them to attribute varying importance to environmental considerations, safety, comfort, convenience and flexibility. Differences in personality traits call be revealed not only in the individuals' choice of transport, but also in other actions of their everyday lives-such as how much they recycle, whether they take precautions or avoid dangerous pursuits. Conditioning on a set of exogenous individual characteristics, we use indicators of attitudes and personality traits to form latent variables for inclusion in an, otherwise standard, discrete mode choice model. With a sample of Swedish commuters, we find that both attitudes towards flexibility and comfort, as well as being pro-environmentally inclined, influence the individual's choice of mode. Although modal time and cost still are important, it follows that there are other ways, apart from economic incentives, to attract individuals to the, from society's perspective, desirable public modes of transport. Our results should provide useful information to policy-makers and transportation planners developing sustainable transportation systems.

Barriers and facilitators in the provision of post-abortion care at district level in central Uganda : a qualitative study focusing on task sharing between physicians and midwives

Background: Abortion is restricted in Uganda, and poor access to contraceptive methods result in unwanted pregnancies. This leaves women no other choice than unsafe abortion, thus placing a great burden on the Ugandan health system and making unsafe abortion one of the major contributors to maternal mortality and morbidity in Uganda. The existing sexual and reproductive health policy in Uganda supports the sharing of tasks in post-abortion care. This task sharing is taking place as a pragmatic response to the increased workload. This study aims to explore physicians' and midwives' perception of post-abortion care with regard to professional competences, methods, contraceptive counselling and task shifting/sharing in post-abortion care. Methods: In-depth interviews (n = 27) with health care providers of post-abortion care were conducted in seven health facilities in the Central Region of Uganda. The data were organized using thematic analysis with an inductive approach. Results: Post-abortion care was perceived as necessary, albeit controversial and sometimes difficult to provide. Together with poor conditions post-abortion care provoked frustration especially among midwives. Task sharing was generally taking place and midwives were identified as the main providers, although they would rarely have the proper training in post-abortion care. Additionally, midwives were sometimes forced to provide services outside their defined task area, due to the absence of doctors. Different uterine evacuation skills were recognized although few providers knew of misoprostol as a method for post-abortion care. An overall need for further training in post-abortion care was identified. Conclusions: Task sharing is taking place, but providers lack the relevant skills for the provision of quality care. For post-abortion care to improve, task sharing needs to be scaled up and in-service training for both doctors and midwives needs to be provided. Post-abortion care should further be included in the educational curricula of nurses and midwives. Scaled-up task sharing in post-abortion care, along with misoprostol use for uterine evacuation would provide a systematic approach to improving the quality of care and accessibility of services, with the aim of reducing abortion-related mortality and morbidity in Uganda.

Fjärrvärmedrivna vitvaror : Erfarenheter från utveckling, installationer och kostnadsberäkningar

Värmedrivna vitvaror eller HWC-maskiner som de kallas av tillverkaren värms med varmt vatten från en cirkulerande krets via en värmeväxlare inbyggd i maskinen, till skillnad från konventionella maskiner som värms med el. Denna teknik skall inte förväxlas med maskiner som är anslutna till varmvattenledningen och fylls på med varmt vatten och som därmed begränsas till disk- och tvätt. Syftet med fjärrvärmedrivna vitvaror är alltså att använda fjärrvärme, som har lägre kvalitet och pris än elenergi för uppvärmning och torkning och på så sätt spara el och utöka fjärrvärmeunderlaget. En jämförelse av koldioxidutsläpp och primärenergianvändning mellan konventionella vitvaror och fjärrvärmedrivna vitvaror visar att både koldioxidutsläpp och primärenergianvändning blir lägre för fjärrvärmedrivna vitvaror om biobränsle anses koldioxidneutralt och den el som ersätts är producerad i kolkraftverk eller gaskombikraftverk.   Denna rapport beskriver utveckling och kommersialisering av värmedrivna vitvaror (disk- och tvättmaskiner samt torktumlare och torkskåp) och hur de kan anslutas mot fjärrvärmesystem i olika systemlösningar. Dessutom har de energimässiga och ekonomiska förutsättningarna för tekniken undersökts. Erfarenheterna från fältprovning är dock mycket begränsade, eftersom de byggen där fälttesterna skulle ske försenades. Under 2013 färdigställs ett flerbostadshus med värmedrivna vitvaror i 160 lägenheter i Västerås.   De utvecklade maskinernas värmeanvändning som andel av total energianvändning vid 60 graders framledningstemperatur har uppmätts till ca 50 % för diskmaskinen, 67 % för tvättmaskinen, 80 % för torktumlaren och 93 % för torkskåpet. I det studerade flerbostadshuset av passivhusstandard uppgår lasten från värmedrivna vitvaror komfortgolvvärme och handdukstorkar till upp mot 30 % av husets totala värmeanvändning. För småhus är motsvarande siffra upp mot 20 %. Att använda fjärrvärme istället för elvärme till dessa installationer som normalt är elvärmda kan allts minska elbehovet betydligt i lågenergibebyggelse vilket också minskar både koldioxidutsläppen och primärenergianvändningen.   Ekonomiska analyser har genomförts för två olika systemkoncept (separat vitvarukrets och Västeråsmodellen) för nybyggda småhusområden och flerfamiljshus där fjärrvärme inte bara används till vitvaror utan också till handdukstorkar och komfortgolvvärme. De ekonomiska analyserna visar att Västeråsmodellen är den mest ekonomiskt intressanta systemlösningen med värmedrivna vitvaror, handdukstork och komfortgolvvärme. I flerfamiljshus kan den vara konkurrenskraftig mot de elvärmda alternativen (konventionellt system med eldrivna vitvaror, komfortgolvvärme och handdukstorkar) om prisskillnaden mellan el och fjärrvärme är större än 0,7 kr/kWh. En parameterstudie visar att kapitalkostnaden blir ganska hög jämfört med energikostnaden, vilket betyder att lång livslängd och många cykler är viktigt för att förbättra de ekonomiska förutsättningarna för värmedrivna vitvaror. För passiva småhus blir kostnaden för Västeråsmodellen med värmedrivna vitvaror, handdukstork och komfortgolvvärme likvärdig med de elvärmda alternativen vid energiprisskillnader på 0,7 kr/kWh inklusive moms, medan det krävs prisskillnader på 0,9 kr/kWh inklusive moms för normalisolerade småhusområden.   Sammanfattningsvis kan sägas att i kommuner med ett konkurrenskraftigt fjärrvärmepris finns det viss lönsamhet för hela konceptet enligt Västeråsmodellen med värmedrivna vitvaror, komfortgolvvärme, och handdukstorkar. Om man däremot ser på konkurrensen för enskilda vitvaror är det främst torktumlaren som är konkurrenskraftig i bostäder. Målpriset på 1000 kr extra för värmedrift har inte kunnat uppnås inom projektet för diskmaskiner och tvättmaskiner. Det krävs lägre priser och låga anslutningskostnader för att räkna hem diskmaskinen och tvättmaskinen som enskilda komponenter.   Värmedrivna tvättmaskiner och torktumlare är konkurrenskraftiga i flerfamiljstvättstugor. Speciellt i de fall där beläggningen är god och flera maskiner delar på anslutningskostnaden till fjärrvärmecentralen kan värmedrift bli riktigt lönsam. Torkskåpens konkurrenskraft har inte kunnat utvärderas, då priset ännu inte fastställts. Att använda VVC-systemet för värmedistribution till värmedrivna vitvaror kan vara mycket intressant, men det kräver att legionellaproblematiken kan lösas. I nuläget finns ingen lösning som uppfyller formuleringarna i boverkets byggregler. Ett annat distributionssätt som kan vara intressant, men som inte undersökts i studien är att använda VVC för varmvattendistribution och en gemensam radiator- och vitvarukrets med konstant framledningstemperatur. Den aktör som förväntas ha störst ekonomiskt intresse av att tekniken implementeras är sannolikt fjärrvärmebolagen som får sälja mer värme och det ligger därmed främst på deras ansvar att marknadsföra tekniken i mötet med sina kunder.