3 resultados para Dialogue on political science
em Dalarna University College Electronic Archive
Resumo:
The current paper presents a study conducted at At-Bristol Science Centre, UK. It is a front-end evaluation for the “Live Science Zone” at At-Bristol, which will be built during the autumn of 2004. It will provide a facility for programmed events and shows, non-programmed investigative activities and the choice of passive or active exploration of current scientific topics. The main aim of the study is to determine characteristics of what kind of techniques to use in the Live Science Zone. The objectives are to explore what has already been done at At-Bristol, and what has been done at other science centres, and to identify successful devices. The secondary aim is mapping what sorts of topics that visitors are actually interested in debating. The methods used in the study are deep qualitative interviews with professionals working within the field of science communication in Europe and North America, and questionnaires answered by visitors to At-Bristol. The results show that there are some gaps between the intentions of the professionals and the opinions of the visitors, in terms of opportunities and willingness for dialogue in science centre activities. The most popular issue was Future and the most popular device was Film.
Resumo:
Denna avhandling tar sin utgångspunkt i ett ifrågasättande av effektiviteten i EU:s konditionalitetspolitik avseende minoritetsrättigheter. Baserat på den rationalistiska teoretiska modellen, External Incentives Model of Governance, syftar denna hypotesprövande avhandling till att förklara om tidsavståndet på det potentiella EU medlemskapet påverkar lagstiftningsnivån avseende minoritetsspråksrättigheter. Mätningen av nivån på lagstiftningen avseende minoritetsspråksrättigheter begränsas till att omfatta icke-diskriminering, användning av minoritetsspråk i officiella sammanhang samt minoriteters språkliga rättigheter i utbildningen. Metodologiskt används ett jämförande angreppssätt både avseende tidsramen för studien, som sträcker sig mellan 2003 och 2010, men även avseende urvalet av stater. På basis av det \"mest lika systemet\" kategoriseras staterna i tre grupper efter deras olika tidsavstånd från det potentiella EU medlemskapet. Hypotesen som prövas är följande: ju kortare tidsavstånd till det potentiella EU medlemskapet desto större sannolikhet att staternas lagstiftningsnivå inom de tre områden som studeras har utvecklats till en hög nivå. Studien visar att hypotesen endast bekräftas delvis. Resultaten avseende icke-diskriminering visar att sambandet mellan tidsavståndet och nivån på lagstiftningen har ökat markant under den undersökta tidsperioden. Detta samband har endast stärkts mellan kategorin av stater som ligger tidsmässigt längst bort ett potentiellt EU medlemskap och de två kategorier som ligger närmare respektive närmast ett potentiellt EU medlemskap. Resultaten avseende användning av minoritetsspråk i officiella sammanhang och minoriteters språkliga rättigheter i utbildningen visar inget respektive nästan inget samband mellan tidsavståndet och utvecklingen på lagstiftningen mellan 2003 och 2010.
Resumo:
The Survivability of Swedish Emergency Management Related Research Centers and Academic Programs: A Preliminary Sociology of Science Analysis Despite being a relatively safe nation, Sweden has four different universities supporting four emergency management research centers and an equal and growing number of academic programs. In this paper, I discuss how these centers and programs survive within the current organizational environment. The sociology of science or the sociology of scientific knowledge perspectives should provide a theoretical guide. Yet, scholars of these perspectives have produced no research on these related topics. Thus, the population ecology model and the notion of organizational niche provide my theoretical foundation. My data come from 26 interviews from those four institutions, the gathering of documents, and observations. I found that each institution has found its own niche with little or no competition – with one exception. Three of the universities do have an international focus. Yet, their foci have minimal overlap. Finally, I suggest that key aspects of Swedish culture, including safety, and a need aid to the poor, help explain the extensive funding these centers and programs receive to survive.