Kundernas behov i butiksmiljöer : Skillnaderna mellan handlares och kunders uppfattning av kundernas behov i klädbutiker

Konkurrensen inom detaljhandeln blir allt hårdare, både från andra butiker men även från e-handeln, vilket sätter press på fysiska butiker att ha nöjda kunder som fortsätter handla i butiken. Ett tillvägagångssätt för att möta den hårdnande konkurrensen är att ha en butiksmiljö s.k. servicescape som är utformad efter kundernas behov, vilket dock förutsätter att handlarna vet vilka behov sina kunder har. Har handlarna en felaktig uppfattning om kundernas behov föreligger det ett gap som minskar chansen att kunderna blir nöjda och därmed butikens konkurrenskraft. En avgränsning gjordes till klädbutiker, då klädbutiker är bland de butikstyper som är mest konkurrensutsatt. Syftet med uppsatsen var att kartlägga hur kundernas behov överensstämmer eller skiljer sig från handlarnas uppfattning om deras behov. För att uppfylla syftet tillämpades en kvalitativ metod men med en statistisk bearbetning dvs. en kvantitativ bearbetning då resultatet redovisades med hjälp av frekvenser och värden på en skala. Datainsamlingsverktyget som användes var enkäter och utformades efter de tio faktorerna som sammanställdes i den teoretiska referensramen. Enkäterna delades ut till både kunder och handlare i Borlänges stadskärna och Faluns stadskärna. Resultatet av uppsatsen visade att det för faktorerna ljus (4,2), trängsel (4.5) (4.6), Ljud (4.7), toaletter (4.9), (4.10) finns en skillnad ett s.k. gap mellan handlarnas uppfattning om kundernas behov och vad kundernas behov egentligen är. Det framkom även att handlarna ansåg att kunderna har större behov av att faktorerna rent & städat (4.3), (4.4) in & utgångar (4.8) är tillfredsställande än vad kunderna egentligen har. Det framkom precis som behandlades i den teoretiska referensramen att kundernas behov tenderar att variera utifrån deras demografiska faktorer ålder och kön. Om handlarna har en låg, medel eller hög prisnivå påverkade även det hur viktigt det är för kunderna att faktorerna är tillfredsställande. Slutsatsen som författarna identifierade var att det föreligger ett gap mellan handlarnas uppfattning om kundernas behov och vad kunderna anser att deras behov är gällande flera av faktorerna. Detta är dock något som kunderna säger vilket inte behöver stämma överrens med hur de verkligen tycker. Det är dock svårt att urskilja något mönster gällande gapen utan det är nästan enbart tendenser man kan urskilja, vilket gör att varje faktor bör analyseras individuellt.

Unfulfilled rehabilitation needs and dissatisfaction with care 12 months after a stroke : an explorative observational study

BACKGROUND: People who have suffered a stroke commonly report unfulfilled need for rehabilitation. Using a model of patient satisfaction, we examined characteristics in individuals that at 3 months after stroke predicted, or at 12 months were associated with unmet need for rehabilitation or dissatisfaction with health care services at 12 months after stroke. METHODS: The participants (n = 175) received care at the stroke units at the Karolinska University Hospital, Sweden. The dependent variables "unfulfilled needs for rehabilitation" and "dissatisfaction with care" were collected using a questionnaire. Stroke severity, domains of the Stroke Impact Scale (SIS), the Sense of Coherence scale (SOC) and socio demographic factors were used as independent variables in four logistic regression analyses. RESULTS: Unfulfilled needs for rehabilitation at 12 months were predicted by strength (SIS) (odds ratio (OR) 7.05) at three months, and associated with hand function (SIS) (OR 4.38) and poor self-rated recovery (SIS) (OR 2.46) at 12 months. Dissatisfaction with care was predicted by SOC (OR 4.18) and participation (SIS) (OR 3.78), and associated with SOC (OR 3.63) and strength (SIS) (OR 3.08). CONCLUSIONS: Thirty-three percent of the participants reported unmet needs for rehabilitation and fourteen percent were dissatisfied with the care received. In order to attend to rehabilitation needs when they arise, rehabilitation services may need to be more flexible in terms of when rehabilitation is provided. Long term services with scheduled re-assessments and with more emphasis on understanding the experiences of both the patients and their social networks might better be able to provide services that attend to patients' needs and aid peoples' reorientation; this would apply particularly to those with poor coping capacity.

Profiling visitors to Dalarna Museum : What are the motivational factors that influence visitors' frequency of visits

Prior studies on museum visitors are extensively centred on national museums, the studies on regional museums are scarce. To fill in the academic gap, a research is proposed concerning the visitors of Dalarna Museum, a regional museum in Sweden. With an aim to profile visitors’ demographic characteristics and investigate the motivational factors that influence visitors’ frequency of visits, a face-to-face questionnaire survey was implemented at Dalarna Museum. To get visitors’ demographic characteristics, a few closed and open questions are devised to profile visitors’ gender, age, occupation, income, education, number of children and residence place. To investigate the motivational factors that influence visitors’ frequency of visits, a seven-point Likert questionnaire is employed with 17 motivational factors included. During a 12-day data collection, 372 visitors were invited to participate in the questionnaire survey, whereof 357 had filled in the questionnaire, generating a response rate that is as high as 96 percent. After data cleansing, there are 355 completed and valid responses in total. According to the results, some of visitors’ demographic characteristics are similar including gender, age, occupation, income, and number of children. However, the characteristics regarding visitors’ residence places and educational attainments are different comparing the frequent visitors to occasional visitors. Through running a multiple regression analysis, 13 out of the 17 motivational factors are detected having significant influences on visitors’ frequency of visits to Dalarna Museum, of which the most influential one is visitors’ day-outs with their friends and relatives.