17 resultados para Dementia

em Dalarna University College Electronic Archive


Relevância:

20.00% 20.00%

Publicador:

Resumo:

Background. â˜Music Therapeutic Caregivingâ, defined as when caregiversâ sing for or together with persons with dementia care situations, has been shown to facilitate the caring situation, and enhance positive and decrease negative expressions in persons with dementia. No studies about singing during mealtimes have been conducted, and this project was designed to elucidate this. However, since previous studies have shown that there is a risk that persons with dementia will start to sing along with the caregiver, the caregiver in this study hummed such that the person with dementia did not sing instead of eat. Aim. To describe professional caregiversâ experiences of humming during meal time while feeding persons with dementia. Method. An intervention with caregivers humming was implemented during lunch time. Focus group interviews were conducted to fetch the caregivers experiences. Qualitative content analysis was used to analyse the interviews. Results. The caregivers described that humming disseminated relaxation and joy, and awakened memories about the songs hummed which encouraged the persons with the dementia to join in the songs. They also described that humming seemed to make the persons with dementia associate with mealtime and could make them eat more. However it also revealed suspiciousness and agitation from the persons with dementia. Conclusion. Humming during mealtime revealed mainly positive as well as some negative influences. More and larger studies are needed to be able to draw general conclusions.

Relevância:

20.00% 20.00%

Publicador:

Resumo:

The number of persons with dementia (PWD) is increasing rapidly worldwide. Cognitive impairments and communication difficulties are common among PWD. Therefore, gaining mutual togetherness in caring relation between PWD and their caregivers is important. This study was to investigate the effects of music therapeutic care (MTC) during morning care situations on improving verbal and nonverbal communication behaviors in people with dementia. An observation study with 10 PWD participating. Videotaped interactions (VIO) between PWD and their caregivers were conducted during eight weekly sessions, four recordings consisted of usual morning care and four recordings were of morning care with MTC intervention. The Verbal and Nonverbal Interaction Scale was used to analyze the recorded interactions at a later time. The unsociable verbal variable Cursing decreased significantly (P=.037) during MTC when compared with the baseline measurement. A significant (P=.000) reduction was observed for the unsociable nonverbal variable Does not respond to question. MTC significantly (P=.01) increased the mean score for the sociable nonverbal variable â Calm â relaxed. For sociable verbal communication, significant differences were observed for the variables Use coherent communication (P=.012), Use relevant communication (P=.009), Responds to questions (P=.000), Humming (P=.004), Singing (P=.000). MTC during morning care situations can be an effective non-pharmacological treatment, as well as nursing intervention in order to improve sociable communication behaviors, as well as reduce unsociable communication behaviors of PWDs

Relevância:

20.00% 20.00%

Publicador:

Resumo:

Music therapeutic caregiving', when caregivers sing for or together with persons with severe dementia during care situations, has been suggested as a way to reduce problematic behaviors in dementia care. The present study implemented this technique as an intervention in dementia care. Six caregivers participated in group interviews about their experiences of morning care situations without and with'Music therapeutic caregiving'. Through a qualitative content analysis two themes emerged.'Being in a different reality' was based on'usual' morning care situations. The caregivers' experienced the persons with dementia as absent-minded; communication and cooperation were difficult. The second theme,'Being present', was based on morning care situations with the intervention. The caregivers described communication as enhanced; the persons with dementia expressed themselves more appropriately, making cooperation possible. The results indicate that'Music therapeutic caregiving' might lead to a more positive experience of the person with dementia and seems to increase receptivity to caregiving.  

Relevância:

20.00% 20.00%

Publicador:

Resumo:

Objective: â˜Music Therapeutic Caregivingâ, when caregivers sing for or together with persons with dementia during morning care situations, has been shown to increase verbal and nonverbal communication between persons with dementia and their caregivers, as well as enhance positive and decrease negative emotions in persons with dementia. No studies about singing during mealtimes have been conducted, and this pilot project was designed to elucidate this. However, since previous studies have shown that there is a risk that persons with dementia will start to sing along with the caregiver, the caregiver in this study hummed such that the person with dementia did not sing instead of eat. The aim of this pilot project was threefold: to describe expressed emotions in a woman with severe dementia, and describe communication between her and her caregivers without and with the caregiver humming. The aim was also to measure food and liquid intake without and with humming. Method: The study was constructed as a Single Case ABA design in which the ordinary mealtime constituted a baseline which comprised a woman with severe dementia being fed by her caregivers in the usual way. The intervention included the same woman being fed by the same caregiver who hummed while feeding her. Data comprised video observations that were collected once per week over 5 consecutive weeks. The Verbal and Nonverbal Interaction Scale and Observed Emotion Rating Scale were used to analyze the recorded interactions. Results: A slightly positive influence of communication was shown for the woman with dementia, as well as for the caregiver. Further, the women with dementia showed a slight increase in expressions of positive emotions, and she ate more during the intervention. Conclusion: Based on this pilot study no general conclusions can be drawn. It can be concluded, however, that humming while feeding persons with dementia might slightly enhance communication, and positive expressed emotions in persons with dementia. To confirm this, more studies on group levels are needed. Because previous studies have found that caregiver singing during caring situations influences persons with dementia positively it might be desirable to test the same during mealtime.

Relevância:

10.00% 10.00%

Publicador:

Resumo:

Constipation is a common problem for people with dementia and it may result in discomfort, suffering and lower quality of life. Nurses in municipal nursing homes have difficult to observe and prevent these problems because they do not participate in the daily caring work. The aim of this study was to illustrate the nurse assistantsâ reflections about the care they gave people with dementia and constipation. Main questions vas how they became aware of such problems and what they did when someone had problem with constipation. It also asked about their methods to prevent constipation and if they thought anything could be done better in the future. The method used was a qualitative interview study. The study included eight nurse assistants who worked in municipal nursing homes for people with dementia. The interviews where tape recorded, then written and analysed with a phenomenological method. The result illustrate how the nurse assistants used their sense for observing and their personal feelings to share the experience with the person. This gave trust and renders possibility to get knowledge and also gave opportunity to prevent problems and give help, in a way that not reduced dignity for the person. Bowel control, fluid, food and the possibility to get out for a walk was important. It was also important to have enough time for sharing reflections. Small units gave possibility to personal knowledge.

Relevância:

10.00% 10.00%

Publicador:

Resumo:

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att se vilka effekter taktil massage ger hos personer med demens. SÃkning av artiklar har gjorts pÃ¥ databaserna CINAHL, ELIN@Dalarna och PubMed där sÃkorden dementia, massage, nursing, older people, Therapeutic touch och touch användes i olika kombinationer. Litteraturstudien bestÃ¥r av kvantitativa och kvalitativa artiklar. Artiklarna skulle vara vetenskapliga och inte publicerade fÃre 1995, de skulle även svara pÃ¥ syfte och frÃ¥geställning. FÃr att säkerställa att kvalitén pÃ¥ artiklarna var hÃg granskades de med en granskningsmall. Sammanlagt ligger fjorton artiklar till grund fÃr resultatet i denna litteraturstudie. Resultatet visade att taktil massage har goda effekter i omvÃ¥rdnaden av dementa. Personalen upplevde att de dementa blev hjälpta av taktil massage. De dementa sänkte sina rÃster och hade inte samma skrikbeteende som innan. Studierna har ocksÃ¥ visat att tablettanvändning minskade hos patienterna dÃ¥ de regelbundet fick taktil massage. Personalen växte som vÃ¥rdare dÃ¥ de använde sig av taktil massage. Efter att projektet var avslutat sÃ¥ kände personalen en bättre sammanhÃ¥llning i gruppen.

Relevância:

10.00% 10.00%

Publicador:

Resumo:

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva olika former av berÃring samt dess effekt fÃr personer med sjukdomen demens. SÃkningarna har gjorts i databaserna Pubmed, Cinahl och sÃkmotorn ELIN@du.se med sÃkorden: massage, dementia, nursing, home, touch, older, patients, therapeutic touch, care och therapy. Artiklarna var utfÃrda mellan Ã¥r 2000 till 2009 och var kvalitativa och kvantitativa och utgjorde urvalet. FÃr att värdera de utvalda artiklarna användes granskningsmallar. Resultat visade att berÃring gav positiva effekter pÃ¥ stress och agiterat beteende sÃ¥som skrikbeteende och fysiskt upprÃrt beteende. BerÃringen bidrog till att patienterna slappnade av fick lättare att somna. BerÃringen minskade oro, depression och nedstämdhet och bidrog till en hÃgre grad av välmÃ¥ende. BerÃringen gav däremot ingen effekt pÃ¥ fysiskt aggressivt beteende. Användning av berÃring fÃrstärkte relationen mellan vÃ¥rdare och patient. BerÃringen ska ges med full uppmärksamhet till patienten. Patienten ska kunna avbryta berÃringen om den upplevs som obehaglig. Slutsatsen som uppsatsfÃrfattarna drog var att berÃring gav positiva effekter, oberoende var pÃ¥ kroppen berÃringen gavs samt vilken sorts berÃring som gavs. BerÃringen ska även ske tillsammans med en god kommunikation med den dementa personen fÃr att uppnÃ¥ bäst resultat.

Relevância:

10.00% 10.00%

Publicador:

Resumo:

Syftet med studien var att studera hur sällskapsdjur kan pÃ¥verka demenssjukas beteendeproblem och vara ett komplement till medicinsk behandling med lugnande läkemedel hos patienter med demens.Studien genomfÃrdes som en systematisklitteraturstudie. Metoden fÃrfattarna använde sig av var att de valde ut 9 stycken vetenskapliga artiklar frÃ¥n Ã¥r 1999-2009 som hittats i olika databaser och referenslistor. Artiklarna analyserades genom att texten delades upp i de olika kategorierna lugnade effekt/oro, aggression, kontakt/berÃring och läkemedelsanvändande. Resultatet visade att beteendeproblemen som aggression och oro, i flera av studierna blev bättre i sällskapsdjurs närvaro, men bara under den tiden som deltagarna fick animal assisted therapy (AAT). När deltagarna blev utan AAT fÃrsämrades deras beteendeproblem igen. Olika slags typer av sällskapsdjur användes vid behandling med AAT. Hunden visades vara det sällskapsdjur som användes mest. Slutsatsen blev att de flesta studierna visade pÃ¥ en positiv effekt pÃ¥ närheten av ett sällskapsdjur inom demensvÃ¥rden. Alla studier kunde inte visa pÃ¥ en signifikant skillnad men vÃ¥rdpersonals upplevelse var att de demenssjuka hade en tendens till fÃrbättrande av sina beteendeproblem.

Relevância:

10.00% 10.00%

Publicador:

Resumo:

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur sjukskÃterskor bemÃter och kommunicerar med patienter med demenssjukdom. FÃrfattarna använde sig utav sÃkmotorn Elin och databasen Cinahl. Använda sÃkord var: Dementia, Treatment, Care, Nurse*, Nursing, Communication i olika kombinationer. Till resultatet användes 17 vetenskapliga artiklar som var publicerade mellan Ã¥r 2000 och 2010 och var engelsksprÃ¥kiga. Litteraturstudien bestod av elva kvalitativa och sex kvantitativa artiklar. Artiklarnas kvalitet värderades med hjälp av granskningsmallar. Resultatet visade att dÃ¥ligt bemÃtande och kommunikation fÃrekom frÃ¥n sjukskÃterskor till patienter med demenssjukdom. SjukskÃterskor tilltalade patienter med demenssjukdom pÃ¥ ett infantilt sprÃ¥k och andra ignorerade dem. Metoder och rÃ¥d kring hur sjukskÃterskor kan bemÃta och kommunicera med patienter med demenssjukdom fanns. Bland annat framkom att när sjukskÃterskor använde sig utav personcentrerad vÃ¥rd Ãkade bÃ¥de positiv verbal och icke-verbal kommunikation hos patienterna med demenssjukdom. Kommunikationen Ãkade även när sjukskÃterskorna använde sig utav metoden Snozelen, lika sÃ¥ genom att använda sig utav en 12- sidig minnesbok som stÃd vid samtal. StÃd och hjälp frÃ¥n sjukskÃterskan, främjar kommunikationen fÃr patienter med demenssjukdom.

Relevância:

10.00% 10.00%

Publicador:

Resumo:

Tactile massage in the care of people with dementia and older people with dementia- like symtoms

Relevância:

10.00% 10.00%

Publicador:

Resumo:

Bakgrund: När beslutet att flytta in pÃ¥ ett särskilt boende fattats fÃrändras livssituationen fÃr bÃ¥de den som drabbats av demens som fÃr de anhÃriga. Syftet: Syftet med denna litteraturÃversikt var att studera och beskriva anhÃrigas upplevelser i samband med att en person som drabbats av demens flyttar in pÃ¥ ett särskilt boende. Metod: Studien genomfÃrdes som en litteraturÃversikt. Litteratur­sÃkningarna gjordes i databaserna Medline och Cinahl efter relevanta artiklar. SÃkord som användes var relatives, experience, caregivers burden, coping, dementia, nursing home, placement, decision, Sweden, family caregivers. Sexton vetenskapliga artiklar analyserades med en kvalitativ innehÃ¥llsanalys. Analysen resulterade i fem olika kategorier: att skapa en relation att känna sig delaktig, att känna skuld, att känna osäkerhet samt att fatta rätt beslut. Resultat: Att ta beslutet att flytta en person som drabbats av demens var svÃ¥rt, eftersom det ofta är fÃrknippat med skuldkänslor, att inte känna sig delaktig, samt en känsla av osäkerhet, och en oro om att inte ha tagit rätt beslut. Slutsats: Rollen som anhÃrig till en person som drabbats av demens är svÃ¥r och det innebär en hÃg belastning samt en hÃg nivÃ¥ av stress. Det är viktigt att den anhÃrige fÃ¥r stÃd och uppmuntran och där har vÃ¥rdpersonalen en viktig roll.

Relevância:

10.00% 10.00%

Publicador:

Resumo:

Palliativt fÃrhÃ¥llningssätt kännetecknas av helhetssyn av människan och uppnÃ¥s genom stÃttning av individen att leva med värdighet och stÃrsta mÃjliga välbefinnande till livets slut oavsett diagnos eller Ã¥lder. Demens är en sjukdom som är svÃ¥rt handikappande fÃr den som drabbas och fÃr de anhÃriga är sjukdomen fÃrÃdande. Den palliativa vÃ¥rden av personer med demens är inte optimerad. Studier visar att det dels beror pÃ¥ demenssjukdomen som är svÃ¥r att vÃ¥rda och dels fÃr att stÃd till de personer som vÃ¥rdar sina anhÃriga och det sociala kommunala nätverket har brister. Syfte: Att analysera upplevelsen av given vÃ¥rd i livets slutskede hos personer med demensdiagnos ur personalens och anhÃrigas perspektiv. Metod: Metasyntes utfÃrd med Howell Major och Savin-Badins analysmodell, Qualitative Research Synthesis. Resultat: Kunskap och personcentrering var de tvÃ¥ begrepp som blev produkten av syntesen. Begreppen fungerar som motsatser, om det finns kunskap och personcentrering sÃ¥ finns en bra upplevelse av given vÃ¥rd hos personal och anhÃriga och om det brister i kunskap och personcentrering blir upplevelsen sämre. Diskussion: Kunskap om demens bland personal har i syntesen visats vara en indikator fÃr god vÃ¥rd vid livets slut. Utbildning i demenssjukdom bÃr ske kontinuerligt och pÃ¥ olika nivÃ¥er beroende pÃ¥ vilken personalkategori som utbildas. Konklusion: Palliativ vÃ¥rd och demens mÃ¥ste fÃ¥ utrymme i utbildningarna av all personal, frÃ¥n underskÃterska till specialistläkare.

Relevância:

10.00% 10.00%

Publicador:

Resumo:

Syfte: Syftet med studien var att belysa olika omvÃ¥rdnadsÃ¥tgärder som bidrar till att minska beteendemässiga och psykiska symtom vid demens (BPSD). Metod: Examensarbetet har utfÃrts som en litteraturstudie med 15 vetenskapliga artiklar varav fem kvantitativa och tio kvalitativa. Datainsamling har genomfÃrts i de vÃ¥rdvetenskapliga databaserna CINAHL och PubMed. Resultat: De olika omvÃ¥rdnadsÃ¥tgärderna som bidrog till att minska BPSD var att anpassa vÃ¥rdmiljÃn genom färgsättning och mÃjlighet till enkelrum samt egen toalett, även att använda sig av personcentrerad och behovsanpassad vÃ¥rd fÃr att beakta hela människan och dess behov, att stimulera hÃrsel, lukt och känsel med hjälp av taktil och fotmassage, aromaterapi, akupressur och musik. Samt att använda sig av montessori baserade aktiviteter som innebar att personer fick ägna sig Ã¥t intressen som de haft innan sjukdomen uppkom och teoretiskt baserade aktiviteter sÃ¥som att läsa tidning och lÃsa korsord. Dessa omvÃ¥rdnadsÃ¥tgärder bidrog till att minska symtom vid BPSD sÃ¥som agitation, aggression samt verbal aggression. Konklusion: Genom att anpassa vÃ¥rdmiljÃn med hjälp av design och anpassning, att använda sig av personcentrerad och behovsanpassad vÃ¥rd, att stimulera hÃrsel, lukt och känsel som taktil och fotmassage, aromaterapi, akupressur och musik. Samt att använda sig av montessori baserade aktiviteter och teoretiskt baserade aktiviteter minskas BPSD samtidigt som mÃjligheten till en god omvÃ¥rdnad fÃrbättras och livskvaliteten hos personer med demenssjukdom kan Ãka.

Relevância:

10.00% 10.00%

Publicador:

Resumo:

Bakgrund: MunvÃ¥rd av god kvalitet är av stor betydelse fÃr en frisk munhÃ¥la och därmed Ãkat välbefinnande. Kognitiva nedsättningar hos personer med demenssjukdom fÃrsvÃ¥rar deras fÃrstÃ¥else fÃr munvÃ¥rd och därmed deras fÃrmÃ¥ga att samarbeta med omvÃ¥rdnadspersonalen. UtfÃrandet av munvÃ¥rd hos personer med demenssjukdom kan därfÃr leda till situationer som omvÃ¥rdnadspersonalen upplever som hinder fÃr själva utfÃrandet av munvÃ¥rd. Syfte: Att tydliggÃra faktorer som omvÃ¥rdnadspersonalen upplever som hinder, samt pÃ¥ vilket sätt omvÃ¥rdnadspersonalen bemästrar dessa hinder vid utfÃrandet av munvÃ¥rd fÃr personer med demenssjukdom. Metod: En empirisk studie med kvalitativ ansats, där Ã¥tta omvÃ¥rdnadspersonal intervjuades i tvÃ¥ fokusgrupper. Informanterna bestod av bÃ¥de underskÃterskor och vÃ¥rdbiträden i respektive grupp. Analysen genomfÃrdes med hjälp av kvalitativ innehÃ¥llsanalys. Resultat: Analysen resulterade i fyra teman och tio undergrupper. Brist pÃ¥ kunskap och stÃd, samt omvÃ¥rdnadspersonalens upplevelser av olika känslor i samband med utfÃrandet av munvÃ¥rd framstod som hinder i utfÃrandet av munvÃ¥rd. FÃr att bemästra dessa hinder använde sig omvÃ¥rdnadspersonalen av bÃ¥de personliga och gemensamma strategier. Konklusion: OmvÃ¥rdnadspersonal som utfÃr munvÃ¥rd hos personer med demenssjukdom ansvarar fÃr en svÃ¥r arbetsuppgift. Brist pÃ¥ kunskap och stÃd, kan utgÃra ett hinder vid utfÃrandet av munvÃ¥rd. OmvÃ¥rdnadspersonalen är i behov av utÃkat stÃd och utbildning i utfÃrandet, detta fÃr att kunna Ãvervinna hindren och känna trygghet och säkerhet vid utfÃrandet av munvÃ¥rd hos personer med demenssjukdom.

Relevância:

10.00% 10.00%

Publicador:

Resumo:

Syftet var att beskriva vilka icke farmakologiska omvÃ¥rdnadsÃ¥tgärder en sjukskÃterska kan användafÃr att lindra agitation hos äldre personer med demens. Metod Designen som har använts, är enlitteraturÃversikt. Artiklar sÃktes via Cinahl och PubMed, med sÃkorden dementia, nonpharmacological,nursing och agitation. Sammanställning av sÃkord, antal träffar, urval,inklusionskriterier och exklusionskriterier Ã¥tergavs genom text och tabeller. Till resultatsdelenvaldes 11 artiklar ut efter att granskats med granskningsmallar fÃr kvalitetsbedÃmning. BÃ¥dekvantitativa och kvalitativa artiklar valdes ut i resultatet.Resultatet visade att de icke farmakologiska omvÃ¥rdnadsÃ¥tgärderna, har en positiv verkan pÃ¥personer med demens agitation. LitteraturÃversiktns slutsats är att speciellt musik och berÃringfungerar bra som icke farmakologisk omvÃ¥rdnadsÃ¥tgärd. Den positiva effekten är dock kortvarig.Slutsats Det behÃvs lite nytänkande kring de icke farmakologiska omvÃ¥rdnadsÃ¥tgärderna.Metoderna är bra. Det som behÃvs, är att komma pÃ¥ hur man fÃ¥r en lÃ¥ngvarig effekt av dessa.